Annons

Enkelhet!

Produkter
(logga in för att koppla)
Ha, Janne!
Jag tror inte dina bilder fungerar som a)-bilder!
Bilder av typ a) menar jag är, per definition, sådana som ger reaktionen: Än se'n då?
Om man blir lyrisk, tittar länge, säger 'Aha!', osv (som jag tror du nog finner att kommentarerna till dina bilder tyder på!), då har bilden ett djup som gör den till något mer än en a)-bild. Det finns något där som förmedlas, även om du kanske inte tänker medvetet att du har 'ett budskap'.
 
gitte edelman skrev:
Vi kanske kommer tillbaka till distinktionen mellan a) enkel-omedelbart uttydbar, och
b) enkel-mysteriös, eggande/utmanande?
Skillnaden mellan en bild som framkallar reaktionen: 'Än se'n då?'
och en bild som får en att tänka:
'Och se'n då?'
hmmm, nytt sätt att se på det.

Men jag måste protestera vilt!
Vill absolut inte sätta likhetstecken mellan omedelbart-uttydbar och "Än se'n då?".
Kan inte hålla med om att bilden på något vis behöver vara ointressant bara för att den är omedelbar, även om den har en enkel form.
 
gitte edelman skrev:
Ha, Janne!
Jag tror inte dina bilder fungerar som a)-bilder!
Bilder av typ a) menar jag är, per definition, sådana som ger reaktionen: Än se'n då?
Om man blir lyrisk, tittar länge, säger 'Aha!', osv (som jag tror du nog finner att kommentarerna till dina bilder tyder på!), då har bilden ett djup som gör den till något mer än en a)-bild. Det finns något där som förmedlas, även om du kanske inte tänker medvetet att du har 'ett budskap'.

Oj, det jag har tänkt är att eftersom mina bilder oftast har huvudsyftet att skapa en skönhetsupplevelse grubblar jag på, och tror, att enkelheten kan vara nyckeln (som jag skrev inledningsvis) till att skapa en balanserad, meditativ bild som sprider ro till en betraktare.

Hur jag tillämpar det på a) och b) vet jag inte.
 
müsli skrev:
hmmm, nytt sätt att se på det.

Men jag måste protestera vilt!
Vill absolut inte sätta likhetstecken mellan omedelbart-uttydbar och "Än se'n då?".
Kan inte hålla med om att bilden på något vis behöver vara ointressant bara för att den är omedelbar, även om den har en enkel form.

Där tror jag du (miss)förstod mig på samma sätt som Janne.
Jag tror att en bild, även om den 'bara' visar en blomma eller ett strå, och som var och en kan se är en blomma eller ett strå, inte nödvändigtvis är omedelbart uttydbar. Det är en skillnad på en blom/stråbild som man blir sittande att se på och en som man INTE blir det.
Det har inte med att man kan 'se vad bilden föreställer' - det har att göra med saker som ligger på ett annat plan. Det visuella, kanske, som stimulerar oss, associationer, känslor, allt det där som vi väl försöker fånga.
Att på ett så enkelt sätt som möjligt lyckas fånga en figur, stämning, en idé, en känsla - är det inte vad foto går ut på?
Eller hur skulle ni förklara skillnaden mellan en misslyckad ('än sen då?') bild av en vattenkran, och en fantastisk bild av en vattenkran, eller ett strå, en viol, ett hus?
(Fotografiska 'regler' kommer vi inte långt med, vågar jag påstå...)
 
Arleklint skrev:
tror, att enkelheten kan vara nyckeln (som jag skrev inledningsvis) till att skapa en balanserad, meditativ bild som sprider ro till en betraktare.

Hur jag tillämpar det på a) och b) vet jag inte.

Nästan helt enig!
Jag tror inte att man kan tillämpa dessa saker. Man kan i efterhand säga att en bild blev bara en a)-bild, eller att man tycker att man lyckades skapa en b)-bild.
Men att säga att skillnaderna mellan de två är att den ena är enkel och den andra inte funkar inte.
Båda är enkla - men den ena har något 'mer'.
Hur få till det?
Hurra! Det finns inget recept! Fanns det det vore det ju inge kul längre, eller hur?!
/Gitte
 
gitte edelman skrev:
Där tror jag du (miss)förstod mig på samma sätt som Janne.
ok

gitte edelman skrev:
Eller hur skulle ni förklara skillnaden mellan en misslyckad ('än sen då?') bild av en vattenkran, och en fantastisk bild av en vattenkran, eller ett strå, en viol, ett hus?
Skulle vilja påstå att skillnaden ligger i om bilden klarar att antyda att det finns något mer i bilden. En liten ledtråd. Någon liten detalj i bilden som får oss att lixom snubbla till en gnutta. Får oss att ta en andra titt och kanske se det där extra.
 
Kan enkla bilder vara såna som är lätta att ta helt enkelt? Jag har ägnat en stor del av kvällen åt att gå igenom bilder från en resa som genomfördes för tre år sen. Det är inte bilderna av grässtrån o vattenkranar som väcker minnen. Nä, en bild av en suddig silhuett kan få mej att stanna upp o minnas i femton minuter. Ingen bild som skulle ge någon på fotosidan nåt, men för mej är bilden värdefull. Enkelt. Eller?

En sån här bild t ex lär väl inte ge er någonting alls, medan den enkla bilden för mej är värd mer än vilken blomma i motljus som helst...
 

Bilagor

  • obermixnitzmini.jpg
    obermixnitzmini.jpg
    31 KB · Visningar: 1,130
müsli skrev:
ok

Skulle vilja påstå att skillnaden ligger i om bilden klarar att antyda att det finns något mer i bilden. En liten ledtråd. Någon liten detalj i bilden som får oss att lixom snubbla till en gnutta. Ta en andra titt och kanske se det där extra.

Ja, NÅGOT måste det finnas där!
(Känner att ett stilla moln av enighet lägger sig över diskussionen här...)
Tack för trevliga inlägg, Janne och Roger!
Ska emellertid fundera vidare på det här.
Mvh
/Gitte
 
*viftar undan molnet* ;)

Kan inte låta bli att spinna vidare på det du sa.

Du sa: "Kanske en enkel bild ibland präglas mindre av vad som finns där än av vad som utesluts?"

Så när betraktarens hjärna fyller i det som uteslutits ur bilden ... så belönar hjärnan sig själv på något vis, och vi känner en liten tillfredsställelse. Och tycker bilden är bättre.
När hjärnan får arbeta lite, inte bara ta in informationen som finns i bilden, så kanske det ger en tillfredsställelse i sig helt enkelt?
En känsla av frihet kanske, betraktaren är med och styr.

Eller är det bara nyfikenheten som driver?

många konstiga frågor mitt i natta
 
Åh nej!
Nu blev det mer komplicerat igen!
KG och Roger - nu får ni gå och lägga er!
Jag har i alla fall nattmössan på mig redan.
Återkommer när jag vet allt om enkelhet. ;)
/G.
 
Nu har jag tänkt!

(*Hör ropen skalla: Hör! Hör! Hon har tänkt!*)

Jag har tänkt på Peter Eklöfs bild av snö runt ett hål. Rännsten? Bilden är enkel OCH den har ett mystiskt element; man kan undra vad det är för ett hål, vart det leder, osv.
MEN jag anser ändå att bilden är av a)-typ. (Peter, får ursäkta! Jag tar hans bild som exempel, men det kunde varit någon annan bild i tråden. Jag kan delvis hålla med inlägget som påstod att många av bilderna i tråden är av: Än sen då?-typ.)
Varför är rännstens-snöbilden inte av b-typ? Varför fungerar inte hypotesen att en bild som har ett mystiskt element, som får en att tänka, blir en bild av b-typ?
Måste nog kvalificera kravet: Att locka till eftertanke ('Vad döljer sig i hålet? Vart leder det?) är ett nödvändigt, men INTE TILLRÄCKLIGT krav för en b-typs bild.
Ponera att snöhålet hade varit fotograferat i ett varmt ljus och att det varit komponerat så att snön låg som ett brospann över bilden. Eller ponera att bara en vägg av snö, så detaljrik att man nästan ser hur vinden staplat och modellerat snöflingorna, visades.
Då tror jag bilden kunde ha fungerat som en b-bild.
Varför? Jo, för att då hade bilden visat på att något alldagligt (en snötäckt rännsten) kunde jämföras med något större på ett tankeväckande vis. Begrepp som intimitet och värme (varmt ljus) är ju inte något man vanligtvis förknippar med rännsten.
Arkitektonisk elegans (brospann) är inte heller något man automatiskt förknippar med rännstenar.
Skulptural form...en snövägg som ser ut som en arkitekturdetalj...ett naturfenomen som ser ut som ritat av en djärv arkitekt. (Man tänker inte, man tänk-känner, sas.)
Bilden hade alltså, genom att ta oss ner i rännstenen (där jag, tackolov, inte befinner mig alltför ofta ;)) tagit fram något alldagligt och visat fram det SOM OM det var något större. (Inte bara en större sak, men ett större begrepp.) Mysteriet är inte bara 'vart leder hålet', utan; 'nattens snö har byggt en vacker form som, ifall det var 100 eller 1000 gånger större skulle begapas som ett mästerverk. Snart kommer någon förbi och trampar sönder det.
- Man kan tänk-känna mycket annat också naturligtvis; detta var bara ett ex.

Sedan då KG's fråga om enkla bilder är de som är enkla att ta.
Skulle säga att det kan vara enkelt att ta en 'enkel' detaljbild, men det kan också vara innmari (ursäkta norskan!) svårt. Tänk på bilder på FS med 'Äpple som träffas av gevärskula', osv. som var uppe för en tid sedan. Kommer inte ihåg vems. Men killen hade ju byggt om farsans garage och fixat till en helt monstruös apparat för att ta den enkla bilden! Den bilden var sannerligen inte enkel att ta.
Din skylt-bild, KG, anser jag kommer in på frågan om allmängiltigheten i det vi tänk-känner. En blåsippa som strävar mot solen (i formen lätt antropomorfiserad i våra ögon?) kan vi alla nordbor identifiera oss med. Men kan en afrikan, som aldrig sett en blåsippa, se den som en bild för livets återkomst, vinterns slut? Naturligtvis kan en person se det efter att ha fått det förklarat för sig. Men man kan inte spontant 'tänk-känna' det.
Just din skylt talar till en ganska liten krets (?) av folk. Dom som var där och vet vad det hela signifierar. Du kan förklara för oss vad bilden får dig att 'tänk-känna', men vi kan inte få den känslan ändå. För oss bilden av a-typ, inte b-typ.
Och så är det ju med många bilder.
Kattor, barn, familjemedlemmar, vår kära 'marken och stenarna där barn jag lekt', osv. Dom bilderna ser vi genom våra personliga referensramar och de är laddade med associationer som får oss att tycka att de visar så väldigt mycket mer än vad andra kanske gör.
(Det är därför risk at vi blir jätteledsna om vi laddar upp dom som kritikbilder. 'Världens underbaraste varelse med hjärtenypande leende' ses av andra kanske bara som en 'fet flinande blobb med utbrända partier i högdagrarna och fula skuggor runt munnen'.)
Men nu kommer vi bort från enkelhet och talar om mening och det partikulära kontra det allmängiltiga.
Och dom två rör sig inte, anser jag, längs samma axel som enkelhet kontra komplikation.

(Ser att jag kanske borde varit mer exakt ang. hur min tanke relaterar till ditt sista inlägg, Roger.
Hoppas du ser att det föreställer ett svar - även om jag inte klart talat om det 'tänk-kända' som det uteslutna, det antydda, det associerade...)

Puh!
/Gitte
 
*applåder o visslingar*
det var ett inlägg som heter duga... jo jag hade blivit förvånad om så många uppfattat min bild annorlunda. Men kika bakom skylten. Kolla dimman. Den låg tät den kvällen. Precis innanför den Österrikiska gränsen.

Vi hade precis passerat de beväpnade gränspoliserna i Tjeckien o kommit tillbaka in i EU för en liten utflykt. Men den tunga dimman tvingade oss faktiskt till reträtt. Vi såg max 10 meter framför minibussen vi färdades i.

Vi kom inte längre än till Obermixnitz, men å andra sidan, hur många har varit där!?

Natten efter nådde vi Wien, men det är en helt annan historia ;-)

Den här bilden är tagen vid samma tillfälle, bara någon meter från bussen...
 

Bilagor

  • inneidimmamini.jpg
    inneidimmamini.jpg
    16.7 KB · Visningar: 1,091
Re: Nu har jag tänkt!

gitte edelman skrev:
Måste nog kvalificera kravet: Att locka till eftertanke ('Vad döljer sig i hålet? Vart leder det?) är ett nödvändigt, men INTE TILLRÄCKLIGT krav för en b-typs bild.
Håller med.

gitte edelman skrev:
<...> (en snötäckt rännsten) kunde jämföras med något större på ett tankeväckande vis. <...>
Håller med.

Roade mig med att försöka klura ut vad det var som stör i den bilden (rännsten i snö).

Gjorde om den i några varianter och kom fram till att jag främst stör mig på två saker:
- Det kraftiga blåsticket som känns fel.
- Kompositionen, för mycket centrerat för att inbjuda till riktning eller nån dynamik.

När jag plockade bort detta så känns bilden helt annorlunda. Själv tycker jag den blir intressantare, får mig att se något som färdas genom en yta, plöjer fram, lämnar ett spår.
Ögat behöver inte bekymmra sig över vad det svarta i mitten är. Fokus hamnar mer på de mjuka formerna runt "plogen".
Hoppas fotografen inte tar illa upp, men här är min slarvigt omgjorda variant.

Edit: Ni får försöka tänka bort "fläckarna" i övre delen av bilden, bara artefakter från den slarviga kloningen.
 

Bilagor

  • gatstensnow_mod1.jpg
    gatstensnow_mod1.jpg
    40.7 KB · Visningar: 1,086
KG: hade tänkt fråga vad det var för saker som man anade i bakgrunden av skylten, men ville inte komma bort från 'enkelhet' för mycket.
Din andra bild är kanske inte lika mycket präglad av enkelhet, men den är mer allmängiltig. Man anar trubbel med en bil, dimma - eller regn. Här kan det uteslutna verkligen ge utrymme för hjärnspöken. (Obermix - är det inte ett bra ord för associationer utöver det som finns i bilden? Med negationen: Obermix-nix.)

Roger: (Hjälp! Du har laddat ner en annans modifierade bild! Jag för min del kommer envist att förneka all inblandning i härvan! Antar att du i fortsättningen kommer att kommunicera från fängelset. Kanske intressanta observationer kan göras av 'det uteslutna' där? ;))

Ja, jag tycker bilden blev mer intressant, men det blir också tydligt att det finns en gräns för vad man kan göra i datorn. Denna bild borde ha detaljer som vid förstoringen lyser med sin frånvaro (på ett icke inspirerande sätt).
Man måste helt enkelt 'lura' ögat att tro att en större skala vore möjlig för att tanken ska svinga sig upp över rännstenshöjd.
Det är i alla fall vad jag tror.
Här borde alltså fotografen ha krälat ordentligt i rännstenen för önskad effekt. (Minns en bild av Janne Arleklint krypande med stativ runt Gamla Sta'n som en slags stickinsekt. Så ska det göras!)

Tala gärna om för mig var min argumentation brister!
/Gitte
 
gitte edelman skrev:
Här borde alltså fotografen ha krälat ordentligt i rännstenen för önskad effekt. (Minns en bild av Janne Arleklint krypande med stativ runt Gamla Sta'n som en slags stickinsekt. Så ska det göras!)

Jag garvar lika mycket som KG och bjuder på det. Men faktum är att låga vinklar ofta funkar, och i synnerhet då på blommor, skor och andra saker som finns på marken.

/Janne - som inte sticks även om det kan synas så ;)
 
Tack Janne!
Insåg - för sent - att uttrycket kunde uppfattas som, öh... mindre smickrande.
Jag, som själv gillar de flesta insektsarter, tänkte bara på antalet ben: 6+...

(I Tromsö fanns/finns det en bamse til fotograf som gillade att fota små, små växter. Det var en njutning att se honom, beredd med nagelsax och mini-reflexskärm, stirra ner i mossan som en isbjörn vid sälarnas andningshål... Nä, bäst att sluta med liknelserna. Tråden handlade om enkelhet, inte likhet. ;) )

Mvh
/Gitte
 
För mycket text, för mycket prat, för lite bilder för lite rörelse.

Tråden är över en månad gammal och ingen har utsetts till att skapa en ny uppgift. Detta fungerar inte, man tappar intresset för uppgiften och man slutar intresera sig för den då inget händer.

Är det ingen annan som känner att det snart är tid för en ny uppgift?
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.