Dynamiskt omfång - film vs. digitalt
- Trådstartare Kent Helgesson
- Start datum
alf109
Aktiv medlem
Tack för svaret. Ett intressant ämne det här men jag tror jag ska lämna filmbiten där hädan, det är komplext nog även om man bara tittar på dynamiskt omfång för sensorer.
Om du vill prova på att plåta med film så behöver du ju inte starta med att börja gräva ned dig i dynamiskt omfång.
De motiv vi vanligtvis plåtar är det bara att exponera efter ljusmätaren som vanligt, det blir som regel bra. att omfånget inte räcker till är inget som åtminstone jag upplevt som ett problem, någonsin.
Det är mer om man plåtar i extrema ljus eller har behov att styra sina negativ för att optimera processen till ett analogt fotopapper som det kan vara lönt att grotta ned sig i detta.
Grimmer
Aktiv medlem
20 EV i skuggorna? Det betyder ju att det finns en starkare ljuspunkt i bilden än dessa 20 EV, annars så hade det ju inte varit skuggor. Och då kan man ju snabbt räkna ut att det finns en starkare ljuskälla i bilden vilket enligt din text borde resultera i max 10 EV. Antar att du menar annorlunda...
När man ser så är ju inte ögat fixerat på en punkt utan tittar runt, varvid ögat ändrar "bländare". Hjärnan lägger sen ihop delbilderna och bildar ett slags HDR och man luras att tro att ögat faktiskt klarar mer än vad det gör. Fixera på en punkt och försök sen att skilja mellan valörerna på olika delar i pereferin. Tyvärr finns det flera problem med ögat. Ett är att skärpan bara finns i mitten så en riktig jämförelse borde endast göras i det lilla området. Ett annat är att ljuskänsligheten i ögat är större i pereferin än i mitten. Ett tredje är att hjärnan är mycket känsligare för rörelser/förändringar än statiska bilder. Vad ska vi mäta på egentligen eftersom ögat förutom iris även anväder en slags kemisk bländare för att "pjatta" bilden redan i "sensorn", alltså inte i efterhand som man gör med kamerabilder. På samma sätt som en del TV-fabrikanter gör när de anger "dynamisk kontrast" istället för äkta kontrast.
Min syn på saken är att man alltid jämför äpplen och päron när man försöker jämföra ögat med en kamera, eller en färdig bild för den delen.
iSolen.se
Guest
Näthinnan dämpar i starkt soljus, så att vi tappar DR är inte så konstigt. Ungefär som när du ställer en kamera med normaliso 200 på ISO50, du tappar två steg.
Du har säkert också märkt att ökat ökar i känslighet på natten, det tar iofs 20 minuter.
thommya
Aktiv medlem
Det var ett tag sedan jag läste lite om detta eftersom jag höll på med ett blogginlägg om vårt ögas förmåga.
Men hittade nu en länk som förklarar lite mer i detalj - se bilden Dynamic Range comparison Human eye.
http://www.exclusivearchitecture.com/?page_id=685
Och jag håller med dig om äpplen och päron - väldigt svårt att jämföra 1 till 1.
Ögat är nästan hela tiden i en anpassningssituation och vår hjärnas tolkningar spelar stor roll.
Thommy
thommya
Aktiv medlem
Angående vår hjärnas tolkning av omgivningen, kolla in bilden på länken nedan.
Är det olika nyanser av grått i den lilla liggande stapeln?
Täck över omgivningen och kolla igen.
http://i.dailymail.co.uk/i/pix/2015...sitivity_of_our_eyes_to-a-4_1424430604380.jpg
Är det olika nyanser av grått i den lilla liggande stapeln?
Täck över omgivningen och kolla igen.
http://i.dailymail.co.uk/i/pix/2015...sitivity_of_our_eyes_to-a-4_1424430604380.jpg
Fast då jämför man väl ändå två olika "exponeringar", och gör man det är det ju inte svårt att komma upp i mycket stora omfång även med en kamera
Vår syn är ett oerhört imponerande och fascinerande system, men som flera andra här tycker jag det ofta blir lite tokigt att rakt av försöka jämföra dess tekniska prestanda med en kamera som totalt sett ändå är ett mycket mindre komplext system. Det är ju till exempel inte ovanligt i optikdiskussioner att dividera om ögats brännvidd (inte ens den går att definiera på något tydligt sätt) eller dess ljuskänslighet, det kan bli kul och lärorika diskussioner.
Men som sagt ... Vår syn är ett komplext system där vi bland mycket annat lägger ihop flera helt olika typer av insamlad visuell information, som om du hade flera olika sensorer i en kamera. Vi lägger ihop sekventiell information, som om man lägger ihop information från olika exponeringar tagna efter varandra. Plus att vi lägger till information från minnet - "så här brukar det se ut i skuggorna under ett bord". Till råga på allt varierar synen rätt kraftigt mellan olika individer (i skärpa, upplösning, "brännvidd", ljusstyrka, DR, färgseende osv) och förändras dessutom med åldern ...
Edit: Insåg att jag lät lite negativ ovan - jag tycker sådana här diskussioner kring hur människans syn fungerar är lärorika och intressanta
Men att det som sagt inte är enkelt att hitta direkta tekniska parelleller med en kamera.thommya
Aktiv medlem
Jag jämför inte med något annat än vårt ögas sätt att tolka en gråton mot en bakgrund som har olika grånyanser. Har inget med vare sig exponering eller kamera att göra.Fast då jämför man väl ändå två olika "exponeringar", och gör man det är det ju inte svårt att komma upp i mycket stora omfång även med en kamera
Nu lät jag också lite negativ - det är väl bättre att var rå i dagens digitala värld ;-)
Men det är synens tolkning vid två olika tidpunkter, och vad som händer emellan dem kan man nog jämföra med att ställa om exponeringen i en kamera mellan två bilder. Jag håller med om att det rent tekniskt inte har ett dugg att göra med exponering eller hur kameror arbetar. Det jag beskriver är en lös analogi som bland annat ju visar varför det är så svårt att jämföra mänsklig syn med en kamera.
Jag utgår från att det var ett subtilt sätt att hävda att råformat i digitalkameror är att jämföra med negativ i film, så kan vi dra igång en lång ilsken sidodiskussion om råformat vs jpeg
Nejdå, inte negativ, bara ett förtydligande
Men, jag tycker ändå man kan leda det här till en av de saker jag tror och hoppas kan hända med tekniken i våra kameror: att vi med de allt snabbare sensorerna till slut kommer upp i sådana utläsningshastigheter att det går att läsa ut sensorn två (eller fler) gånger under loppet av en enda exponering. Vi tycker 1/4000 sekund är en kort tid, men i elektronikens underbara värld är det ett ganska långt tidsintervall och man skulle kunna tänka sig en teknik där man som sagt hinner läsa av sensorn två gånger och sedan på ett smart sätt lägga samman de utläsningarna till en bild. Det vore ju ett sätt att delvis efterlikna vad vår mänskliga syn gör hela tiden. Nu är det ett bra tag innan vi har så snabba sensorer i någon för oss intressant storlek - men tekniken finns i redan i mycket små sensorer.
martinator
Aktiv medlem
Lita inte på en handlare som hävdar 327 års erfarenhet. De äldsta fotografierna är knappt 200 år gamla
Och den äldsta fotografen lär inte vara många år över hundra
Eller det kanske hette fotografist på den tiden.
Kent Helgesson
Aktiv medlem
Men det är synens tolkning vid två olika tidpunkter, och vad som händer emellan dem kan man nog jämföra med att ställa om exponeringen i en kamera mellan två bilder. Jag håller med om att det rent tekniskt inte har ett dugg att göra med exponering eller hur kameror arbetar. Det jag beskriver är en lös analogi som bland annat ju visar varför det är så svårt att jämföra mänsklig syn med en kamera.
Jag utgår från att det var ett subtilt sätt att hävda att råformat i digitalkameror är att jämföra med negativ i film, så kan vi dra igång en lång ilsken sidodiskussion om råformat vs jpeg
Nejdå, inte negativ, bara ett förtydligande
Men, jag tycker ändå man kan leda det här till en av de saker jag tror och hoppas kan hända med tekniken i våra kameror: att vi med de allt snabbare sensorerna till slut kommer upp i sådana utläsningshastigheter att det går att läsa ut sensorn två (eller fler) gånger under loppet av en enda exponering. Vi tycker 1/4000 sekund är en kort tid, men i elektronikens underbara värld är det ett ganska långt tidsintervall och man skulle kunna tänka sig en teknik där man som sagt hinner läsa av sensorn två gånger och sedan på ett smart sätt lägga samman de utläsningarna till en bild. Det vore ju ett sätt att delvis efterlikna vad vår mänskliga syn gör hela tiden. Nu är det ett bra tag innan vi har så snabba sensorer i någon för oss intressant storlek - men tekniken finns i redan i mycket små sensorer.
Tänk om....gråskaleuppfattningen varierar från person till person , dvs vi alla uppfattar tex gråskalan på vårat eget sätt? Oj....nu blev det knepigt!
Grimmer
Aktiv medlem
Bra artikel, den behåller jag!
Där står det att "The retina of a human eye only has a static contrast ratio of around 100:1 (about 6.6 stops)." men om man tar med möjligheten att ändra storlek på pupillen så blir det 20 steg. Sen om man låter det kemiska ämnet som ytterligare dämpar ljuset försvinna, vilket tar upp till en halv timme så kan man få med ytterligare 10. Men det statiska dynamiska omfånget är fortfarande 6.6 steg.
Det är det här jag menar med att man luras att tro att ögat har en sån enorm dynamik. Dynamiska kontrasten är väldigt stor men inte den statiska.
