Digitalt

[PMD]

Den här meningen har jag funderat på.Jag kanske tolkar fel, men utifrån formuleringen skulle man kunna dra slutsatsen att det är så stor kvalitetsmässig skillnad mellan det digitala formatet och den analoga filmen, att man nästan med vilket system som helst får överlägsna resultat. Eller ja, lite tillspetsat något åt det hållet.

De råder nog rätt stor konsensus om att digitalt fotografering är överlägsen filmfotografering när det gäller prestanda (eller teknisk kvalitet om man så vill). Framförallt när det handlar om att fotografera i svagt ljus så är digitalt ordentligt överlägset film.

Digitala bildsensorer av modernt snitt har dessutom bättre upplösningsförmåga än film.

Sen finns det förstås andra anledningar att använda film, men det är nog väldigt få som hävdar annat än att för tekniskt bästa kvalitet så bör man välja digitalt.

Det har jag lite svårt att smälta ärligt talat. I vilka aspekter är den digitala sensorn så pass överlägsen att det inte längre skulle vara viktigt med optik av hög kvalitet?

Ju bättre optik, desto bättre bilder. Det gäller oavsett medium.

Men jag håller med Martin om att man inte behöver lika stor bildyta som småbild i digitala sammanhang för att spöa småbildsfilm i de flesta (tekniska) grenar. Visst, med tillräckligt liten sensorstorlek så går det inte längre att konkurrera med småbildsfilm, men s.k. "cropkameror" klarar det oftast.

 

[zebrano]

Javisst, jag ifrågasätter inte att digital fotografi är bättre. Jag har ju trots allt "redan" bestämt mig för att byta. Ingen tvekan där.

Däremot har jag än så länge inte hört eller läst ett enda konkret argument som tyder på att den optiska kvaliteten har förbättrats nämnvärt (zoomar undantaget). Dvs det finns lika god anledning i dag att satsa på fina objektiv. Ja, egentligen ännu större anledning idag. Återkommer till varför.

När det gäller isotal och möjligheten att fota under mörkare förhållanden och/eller minska slutartiderna, så är det förstås en stor fördel. Tveklöst skapar det möjligheter och det förenklar att få bilder utan skakningsoskärpa. Men kort slutartid räddar ju inte en bild som blir dålig/oskarp pga av dålig optik, varken nu eller förr.

När det gäller upplösning är det samma sak. Jag tvivlar inte på att en digital bild kan ha bättre upplösning än en finkorning film. Men åter igen, detta räddar ingen bild som är oskarp pga dålig optik. Av denna anledning är det ju idag ännu större poäng med riktig skarpa objektiv, eftersom man kan utnyttja kvaliteten bättre både tack vare högre upplösning och kortare slutartider.

Med min nuvarande utrustning går det bevisligen att ta bilder av riktigt hög kvalitet. Det är svårt, dyrt och tidsödande, men det går. Filmens upplösning sätter begränsningen. Med en högre upplösning borde det därför vara möjligt att ta bilder med ännu högre kvalitet, vilket jag absolut skulle uppskatta. Men som minimikrav vill jag kunna ta lika skarpa bilder som idag. Annars kommer jag definitivt bli besviken på resultatet.

Så tills vidare hänger jag fast vid att bytet till digitalt system inte medför att jag kan titta på optik i mellanprisklassen.

 

[PMD]

Att digitala bildsensorer skulle ge bättre resultat med dålig optik än vad film ger tror jag inte att någon har påstått.

Prestandaökningen för digitalt fotograferande gäller enbart registreringen av bilden. De optiska lagarna har (förstås) inte ändrats.

 

[tommypeters]

Nej, det som är påstått är ju att digitala sensorer nu är så bra att även en mindre sensor (än fullformat, ungefär samma som s25-film) ger bättre bildkvalitet än film. Inget påstods om optiken.

 

[zebrano]

Jaha, okej. Vi pratar förbi varandra verkar det som.

I ordet "system" räknar jag in objektiven och min invändig handlade om att jag betvivlar att man kan nå lika bra resultat (jämfört mot film och bra optik) utan att välja ett system där det ingår högklassiga gluggar.

Jag tolkade även det inlägget som ett påstående att jag var på fel på spår i mitt förslag på utrustning, men det kanske inte alls var avsikten.

Oavsett vilket så är alltså min grundfråga, som jag mer än gärna vill ha svar på, om optiken har utvecklats så att det idag går att köpa något avsevärt billigare (än exempelvis Canons L-serie) och ändå uppnå samma kvalitet som film + bra optik?

De optiska lagarna har jag bra koll på och dom kommer inte att sättas ur spel så länge solen lyser...

 

[tommypeters]

Det som har utvecklats där är väl att det nu också finns zoom, som 70-200L, som ger riktigt bra bildkvalitet. Annars är det väl mest att teleobjektiven väger lite mindre.

 

[PMD]

I ordet "system" räknar jag in objektiven och min invändig handlade om att jag betvivlar att man kan nå lika bra resultat (jämfört mot film och bra optik) utan att välja ett system där det ingår högklassiga gluggar.

Det kanske man kan. Eftersom filmen är den svagaste länken vid filmfoto (om man inte använder ölflaskebottnar som objektiv , så utnyttjar man inte optiken till fullo (för det mesta; undantag finns förstås). Man kan alltså ofta använda optik med t.ex. sämre upplösningsförmåga och ändå få lika bra resultat. Byter man då filmen mot en digital bildsensor så ökar man prestandan på hela systemet.

Oavsett vilket så är alltså min grundfråga, som jag mer än gärna vill ha svar på, om optiken har utvecklats så att det idag går att köpa något avsevärt billigare (än exempelvis Canons L-serie) och ändå uppnå samma kvalitet som film + bra optik?

Canon gör objektiv som inte är L-märkta som är väl så bra optiskt som ett L-objektiv. L-märkningen har ju även att göra med byggkvalitet, och där är L-objektiven oftast bättre än övriga i Canons sortiment.

Man måste avgöra från fall till fall om ett visst objektiv är tillräckligt bra.

Tredjepartstillverkarna (som t.ex. Tokina, Tamron och Sigma) gör numera objektiv som ofta är lika bra som märkestillverkarnas, men är oftast betydligt billigare. Zeiss är också en tredjepartstillverkare som gör bra objektiv, men de är inte speciellt billiga. Samt saknar autofokus.

Så svaret på din fråga är väl "det beror på".

T.ex. så finns det för de flesta ingen anledning att köpa ett EF 85mm f/1.2L II USM för 19000 kr istället för ett EF 85mm f/1.8 USM för 3500 kr.
För den som absolut måste ha det extremt korta skärpedjupet som 1.2:an kan ge är valet förstås givet, men 1.2:an är sämre som allroundobjektiv än 1.8:an.

Och så där får man hålla på.
Ett val som jag tycker faller ut till L-objektivets fördel är valet mellan EF 70-300mm f/4.0-5.6 IS USM och EF 70-200mm f/4.0L USM. Det senare är skarpare och betydligt mer välbyggt, men saknar bildstabilisering, och kostar en dryg tusenlapp mer.