Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Digitalkameror redan på 60-talet?

Produkter
(logga in för att koppla)

jeskata

Aktiv medlem
Kom att tänka på det när jag såg Vetenskapens Värld om de sovjetiska proberna till Venus som på 70-talet skickade bilder därifrån, under ca en minut tills kameran smälte. Och filmerna från månlandningen sändes ju direkt till jorden.

Vad var det för sorts kameror man använde till detta, och hur mycket hade de gemensamt med en modern digitalkamera/DV-kamera?
 
Vanlig analog TV-signal, eller liknande? Jag bara gissar. :)

Iofs. kommer då följdfrågan: Hur funkade de gamla TV-kamerorna...?
 
TV-kameror från

mitten av 80-talet hade 3st CCD-plattor - en för varje grundfärg.

Innan dess användes rör-kameror. Karakteristiskt för dessa är att de har lång eftersläpning, vilket är som tydligast i gamla konsert- eller show-upptagninar, där ljuset "hänger kvar", när kameran eller ljuspunkter rör på sig.

Exakt hur de fungerade vet jag dock inte.

Riktigt gamla kameror kunde dock inte göras portabla - man spelade in på film som sedan konverterades. Exvis SVT2s gamla utrustning som var toppmodern då den införskaffades på 60-talet (den köptes begagnad från ett OS, om jag inte missminner mig) bestod av en optikdel på stativ, samt en elektronikdel som fyllde ett mindre rum.
 
Vi hade en videokamera och en videobandare i grundskolan, 1975-1977...
Man fick inte rikta kameran mot starkt ljus som solen, då kunde den förstöras.
 
jeskata skrev:
Kom att tänka på det när jag såg Vetenskapens Värld om de sovjetiska proberna till Venus som på 70-talet skickade bilder därifrån, under ca en minut tills kameran smälte. Och filmerna från månlandningen sändes ju direkt till jorden.

Vad var det för sorts kameror man använde till detta, och hur mycket hade de gemensamt med en modern digitalkamera/DV-kamera?

Standard teveteknik för månlandningen i direktsändning och ryska rymdsonder som sändes till månen hade överföring av bilden enligt standardsystemen för fotoöverföring, sannolikt någon form av elektronisk tevekamrera i dessa sonder. En brittisk tidning var före att publicera bilder från Sovjetisk sond till månen, Lunik eller snarlikt namn hade de på 60-talet. Här kan vi snacka upphovsrättsbrott av stora mått...

Spionsatelliterna hade i början film ombord som släpptes ned till jorden för framkallning. Plockades upp av flygplan i flykten. Se gärna filmen Polarstation Zebra svarar inte, som spinner på temat att en sådan sändning med matrial av egna hemligheter släpptes ned i fel del av världen...

Senare kom det framkallningsutrustning ombord och överföring med bildsändare, liknande det som fotografer i främmande land hade för att sända hem framkallade bilder.

Senare helt elektroniska kameror. Metoderna med film gjorde tekniken dels osäker och dels blev livstiden på satteliten lika lång som filmrullen, plus nackdelen med tiden för framkallning alternativt hemsändning av matrialet i fallskärm och risken attdet förloras.
 
Tidigt 80-tal så kom de första digitala stillbildskamerorna, som då var mer videokameror än stillbildskameror. Sony Maviva som först nämdes 1981 och Canons RC-701 1984 som användes för att sända bilder från OS.

Den första digitala videokameran kom 1970 från Bell Labs.

Första patentet på en digital sensor baserad på halvledar-teknik var 1968 till Phillips.

Jag har det rätt färskt i minnet just då då jag skriver en serie artiklar för Allt om Digitalfoto om just historiska punkter. ;)
 
ANNONS
Januarirea hos Götaplatsens Foto