Jag är av den övertygelsen att en bild från 300D lungt räcker till 60x40 cm givet att den inte ska detaljstuderas med lupp, vilket sällan är syftet med en förstoring.
Labben Colormailer och Fotolabo belyser tio punkter per milimeter, vilket råkar överenstämma med 254 bildpunkter per tum. Så praktiskt när vi ska räkna. Onmjag inte missminner mig belyser labbet Proprint med 15 pixlar/mm (400/tum).
Kameran leverear bilder besående av yta bestående av 3000x2000 bildpunkter. För at få en kontaktkopia av denna bild med ovannämnda labb så blir det en yta av 30x20 cm. Jämför med film som ger en kontaktkopia av 24x18 mm med samma sensorstolek APS. Kanske en haltade jämförelse... men ändå. Från det lilla negativiet som filmen utgör kan rättså stora bilder skapas genom att bilden förstoras och upplösningen minskar, bilden blir grynig och klar inte att betraktas med lupp.
Om du vill göra en 60x40 cm förstoring av bildefil med 3000x2000 pixlar spelar det ingen roll om labbet skriver ut med 10 pixlar/mm eller med 15 pixlar/mm. Resultatet blir ändå det samma. I båda fallen kommer labebet att öka bildens antal pixlar i erfoderlig mängd så att den täcker ytan av 60x40 cm. Jag betvivlar att det går att se skillnad på bilderna vid normalt betraktande utan lupp.
Jag har med en 5 Mpix Minolta Dimage 7i gjort förstoringar i 50x40 cm utan att på normalt betraktningsavstånd kunna se att det skulle vara sockerbitsstora pixlar, utan bilden har varit njutbar att titta på.
Om bilderna ska göras med yta som täcks in med färre pixlar än vad kameran leverar, kommer labbet att kasta de pixlar som inte behövs. Labben använder med största sannolikhet samma eller snarlika algorimer som finns Photoshop och liknande program när storleksförändringar ska göras.