Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Canon CPS blir en betaltjänst

Produkter
(logga in för att koppla)

martley

Aktiv medlem
Jag fick ett mail från Canon idag som berättar att CPS inom kort kommer att bli en betaltjänst som ska vara till för proffs eller semiproffs. Med tanke på den målgruppen misstänker jag att ett medlemsskap inte blir särskilt billigt. Som alternativ för oss glada amatörer erbjuder Canon nu i stället "Canon Club". För att bli medlem där räcker det att registrera en Canon-maskinvaruprodukt (oklart vad det innebär) som man har köpt inom de senaste 12 månaderna. Jag är ganska nöjd med den utrustning jag har, 2 st digitala EOS-kameror och 3 st "analoga" och alldeles för många objektiv i förhållande till vad jag använder. Det jag inte har är en FF-kamera, antingen spegelreflex eller nåt i R-serien, så om jag skulle köpa en sån skulle det nog bli ganska dyrt att gå med där.
 
Det var väl ungefär det jag misstänkte. Jag har heller inte haft någon nytta av det, eftersom jag inte lyckats ta mig upp över första nivån, men de förmåner man skulle få på nästa har jag inte sett att det varit något jag saknat.

Jag fick förresten ett annat mail för ett par veckor sedan från canon som berättade att de inte längre supporterar min kamera på image.canon. Det är visserligen n sex år gammal modell men ändå tycker jag att det är lite snålt. Som orsak angav de att de vill förbättra säkerheten. Det är i och för sig inte något jag använt heller så det blev en avregistrering där, och det lutar åt detsamma för CPS.
 
Tråkigt. Jag hade nytta av CPS flera gånger och då jag bor inom köravständ från RCC var det särskilt bra. Faktiskt var närheten till RCC Mölndal som var en stark anledning att även som amatör ha nytta av detta. T ex fick jag snabb tillgång till reparation och räknlng av antal exp.

Nu då priserna på RF är så höga och man nu gör CPS i stort sett otillgängligg för amatörer är det ytterligare ett argument att inte ta steget över till RF utan sitta på ett begränsat Panasonic FF system ett tag och se över hur jag gör framöver men Canon ser mer avlägset ut. Bra grejer men dyrt och nu ett till minus.
 
Nu då priserna på RF är så höga och man nu gör CPS i stort sett otillgängligg för amatörer är det ytterligare ett argument att inte ta steget över till RF utan sitta på ett begränsat Panasonic FF system ett tag och se över hur jag gör framöver men Canon ser mer avlägset ut. Bra grejer men dyrt och nu ett till minus.
Ungefär så har jag också resonerat. Jag har inte köpt någon R-kamera (om man inte räknar Canonflex RM :)) . Jag har istället köpt en begagnad småbilds-EOS-spegelreflex för en överkomlig summa så att jag kan prova lite för att se hur mina EF-objektiv som jag har samlat på mig de senaste trettio åren presterar på digital småbild.

Jag har å andra sidan satsat mer på m4/3.
 
Ser inget problem i detta och hoppas att även Nikon gör samma sak med NPS. NPS och CPS är väl tänkt att vara för professionella användare och de kommer ha noll problem med att betala någon tusenlapp för snabb service. De kommer rent av välkomna detta för det kommer göra att tjänsten kring CPS/NPS fungerar bättre för dem. Amatörer, som mig själv, vänder sig till sin butik och får utsökt service. Jag som Nikonist boende i Stockholmsområdet får suverän service hos Kameradoktorn. I samband med nya produktsläpp har i, Nikons fall, NPS:are haft förtur. Det kan jag leva med när det handlar om riktiga professionella fotografer men när det som nu mest består av amatörer med diverse påhittade enskilda firmor som glider före i kön blir det bara fel.
 
Jag kan hålla med om att CPP är till för proffs och vi vanliga dödliga har inte mycket där att göra. Det jag däremot tycker är lite tråkigt är att "Canon Club" som erbjuds som alternativ för dem som inte är proffs kräver att man registrerar en Canon-produkt, dvs kamera eller objektiv, eftersom serienummer och kvittokopia krävs vid registreringen, som inköpts inom det senaste året, viket i sig blir en jämförelsevis ganska hög medlemsavgift i förhållande till vad man kan tänkas få ut av ett sådant medlemsskap.
 
Om "Canon Club" kommer fungera liga uselt som Nikon NPU så är det inget att bry sig om. Men om Canon, och förhoppningsvis även Nikon, inser att det finns en poäng att ha en "Fan club" av hängivna amatörer och gör någonting av det så blir det ju lite mer intressant. Först städa i CPS/NPS och därefter se till att erbjuda något av värde i deras "Canon Club" och NPU. Med värde behöver inte betyda massa gratisprylar utan det kan handla om "tips och trix", webinarier, inbjudningar till produktsläpp osv. Men jag hyser inga större förhoppningar, inte på Nikon i alla fall.
 
Jag har haft nytta av mitt CPS-medlemskap i samband med reparationer, för det gick då snabbare att få kameran/objektivet fixat.
Men jag begriper ju hur Canon tänkt sig när de kräver att man ska köpa en pryl varje år...
Det nya medlemskapet ska kosta EUR 100-350 plus moms, beroende på vilken nivå man vill ha.
 
NPU (nikon) handlar väl bara om att amatörer registrerar sina innehav av dyra prylar mot att de får ett gult plastkort utan funktion eller värde. Jag råkade hamna på nikons hemsida här om dagen och tyckte mig se att det kostar att vara NPS numera. Kan ha sett fel, men jag är heller inte berörd.
 
Jag skulle säga att nyttan med CPS avtagit med tiden. I början fick man verkligen inbjudningar och information. Men i dags läget är det tyst som graven. Dessutom fungerar min Canon utrustning som den ska så några besök till verkstaden har inte behövts. Så kanske Club i fortsättningen men...
 
Det jag däremot tycker är lite tråkigt är att "Canon Club" som erbjuds som alternativ för dem som inte är proffs kräver att man registrerar en Canon-produkt, dvs kamera eller objektiv, eftersom serienummer och kvittokopia krävs vid registreringen, som inköpts inom det senaste året, viket i sig blir en jämförelsevis ganska hög medlemsavgift i förhållande till vad man kan tänkas få ut av ett sådant medlemsskap.
I villkoren för medlemsskap i Canon Club står det att man måste registrera en "behörig produkt" för att bli medlem. En slags inträdesavgift, alltså. En medlemsavgift brukar innebära en regelbunden avgift, men jag kan inte hitta något som säger att man måste registrera en nyinköpt produkt var 12:e månad.

Som "behörig produkt" räknas bl.a. videokamera, kamera, skrivare, objektiv, projektorer, fax, personkopiatorer, scannrar, lagringsenheter, kikare. En "behörig produkt" måste ha ett serienummer, men är inte begränsad till dessa kategorier.

Lite synd att produkten måste ha ett serienummer annars kunde man kanske köpa ett paket fotopapper för 22 kr (den billigaste produkten jag kunde hitta på Canons webbplats). :)

Billigaste objektivlocket kostar 60:50 kr men det har kanske inte något serienummer …
 
Men är inte spegellösa oavsett märke så bra och fria från strul nu genom att allt mer blivit elektroniskt att vi inte behöver någon service att tala om när det gäller kamerorna. Det elektromekaniska DSLR-strulet, oavsett märke, är ju nu i princip historia. Detta gäller nu dessutom även om man skulle köpa tredjepartsobjektiv. Finns inget att kalibrera längre t.ex. och därigenom faller rädslan att exv. använda andra objektiv än original.

Att bli inbjuden till märkesmöten med leverantören har väl också blivit allt mindre intressant när precis allt finns på nätet. Varför möta någon lokal halvmedioker produktsäljare när man kan koppla upp sig mot precis vilken märkesexpertis som helst via Youtube eller märkesspecifika webbinarer med leverantörernas egna experter.

Tidens trend är att allt bolagsfolk pratar om att man är kundfokuserade och sätter sina kunder i fokus men sanningen är ju att allt färre överhuvudtaget vill prata med oss (och det gäller inte bara bankerna även de spelar i en egen liga) eller ha med oss att göra överhuvudtaget efter att de fått sina pengar. Hur många företag som ni vill kontakta skyltar idag lättillgängligt med både mailadresser och telefonnummer på sina hemsidor?? Min erfarenhet är att det är allt färre.

Så Canon är ju verkligen inget unikum i detta utan de beter sig precis som alla andra som försöker internalisera alla möjligheter till intäkter samtidigt som man till varje pris som helst försöker göra sig av med allt som kostar i kundrelationerna. Sen är det väl så att efter rekordåren för 10 år sedan så har försäljningen av systemkameror störtdykt och allt tidigare lull lull i kundrelationerna ska nu betalas av betydligt lägre inkomster än då.

Det finns också en starkt avtagande nytta på marginalen med att köpa nya kameror och objektiv eller exv. RAW-konverterare och att allt fler nu inför prenumerations affärsmodeller kan ses som ett resultat av detta och att det nu kostar alltmer på marginalen av R&D för att motivera folk att uppgradera. Enklare och billigare då att tvinga in folk i eviga prenumerationsrelationer på en mogen och allt mindre spännande marknad där det blivit allt svårare att få folk själva att ta initiativ till inköp av fotoprodukter.

Men engagemanget och intresset är ett växelspel och om leverantörerna i allt högre grad negligerar sin användare, så kommer användarna att i allt högre grad negligera sina leverantörer också. Idag är det lite svår att se vart detta ska ta vägen men en gissning är väl att det här med systemkameror kommer att alltmer bli ett litet specialintresse för en alltmer marginell grupp entusiaster - ungefär som systemkameravärlden var på den analoga tiden innan digitalkamerorna kom.

Jag har även svårt att se att många fotoklubbar som fortfarande domineras av en analogt uppfödd medlemskår och som hittills fullständigt misslyckats med att fånga upp yngre mobilfotografer och bloggare/vloggare, skulle kunna klara av att gjuta nytt liv i den på många ställen sakta döende verksamheten. Något måste nog på allvar hända här. För syret är nu på väg att försvinna samtidigt både från leverantör/användarrelationen OCH ute i klubbarna. Gruppaktiviteterna går sakta i graven och förbyts i det alltmer privata. Dialog förbyts i envägskommunikation. En storhetstid är på väg att sakta ebba ut. Frågan är vad som ska/kan komma istället.
 
I villkoren för medlemsskap i Canon Club står det att man måste registrera en "behörig produkt" för att bli medlem. En slags inträdesavgift, alltså. En medlemsavgift brukar innebära en regelbunden avgift, men jag kan inte hitta något som säger att man måste registrera en nyinköpt produkt var 12:e månad.

Som "behörig produkt" räknas bl.a. videokamera, kamera, skrivare, objektiv, projektorer, fax, personkopiatorer, scannrar, lagringsenheter, kikare. En "behörig produkt" måste ha ett serienummer, men är inte begränsad till dessa kategorier.

Lite synd att produkten måste ha ett serienummer annars kunde man kanske köpa ett paket fotopapper för 22 kr (den billigaste produkten jag kunde hitta på Canons webbplats). :)

Billigaste objektivlocket kostar 60:50 kr men det har kanske inte något serienummer …

Låter som väl genomtänkta villkor av Canon för att sakta låta allt gå i graven, om man säger hej hej till resten av sina trogna gamla användare på det sättet. Så mycket var den relationen tydligen värd för Canon. Ska de ha någon Canon Club i framtiden, så kommer de nog tvingas ändra på dessa villkor. Ska vi slå vad om hur lång tid det kommer ta? :) Snacka om att skjuta sig i foten eller att pissa mitt i maten.
 
NPU (nikon) handlar väl bara om att amatörer registrerar sina innehav av dyra prylar mot att de får ett gult plastkort utan funktion eller värde. Jag råkade hamna på nikons hemsida här om dagen och tyckte mig se att det kostar att vara NPS numera. Kan ha sett fel, men jag är heller inte berörd.


Jag är NPS och jag har i alla fall inte sett eller hört något om att det ska börja kosta pengar, å andra sidan kostar det att vara med i iaf nordamerika så det är väl inte helt otroligt att det kommer hit.
 
Men är inte spegellösa oavsett märke så bra och fria från strul nu genom att allt mer blivit elektroniskt att vi inte behöver någon service att tala om när det gäller kamerorna. Det elektromekaniska DSLR-strulet, oavsett märke, är ju nu i princip historia. Detta gäller nu dessutom även om man skulle köpa tredjepartsobjektiv. Finns inget att kalibrera längre t.ex. och därigenom faller rädslan att exv. använda andra objektiv än original.

Nejdå. Det finns fortfarande behov av service. Det händer ju att saker går i golvet, jag har fått laga både RF 24-70/2,8 och RF 50/1,2, av den anledningen.
 
Finns inget att kalibrera längre t.ex. och därigenom faller rädslan att exv. använda andra objektiv än original.
Det gäller inte för Canon RF. Eftersom kamera/objektiv-protokollet inte är öppet kan ett piratobjektiv upphöra att fungera efter en programvaruuppdatering av kameran. Om nu piratobjektivets tillverkare har lyckats baklängesingenjöra protokollet tillräckligt mycket till att börja med.
 
Låter som väl genomtänkta villkor av Canon för att sakta låta allt gå i graven, om man säger hej hej till resten av sina trogna gamla användare på det sättet. Så mycket var den relationen tydligen värd för Canon. Ska de ha någon Canon Club i framtiden, så kommer de nog tvingas ändra på dessa villkor. Ska vi slå vad om hur lång tid det kommer ta? :) Snacka om att skjuta sig i foten eller att pissa mitt i maten.
Canon är väl inte intresserade av folk som bara har gamla kameror. Nya kamerakunder kan enkelt och kostnadsfritt bli medlemmar och sen fortsätta att vara medlemmar för all framtid (om jag har tolkat reglerna rätt).
 
Nejdå. Det finns fortfarande behov av service. Det händer ju att saker går i golvet, jag har fått laga både RF 24-70/2,8 och RF 50/1,2, av den anledningen.

Jag har haft sex spegellösa Sony kamerahus under 11 år nu (NEX 7, A7r, A6300, A7 II, A7 III och A7 IV) och jag har inte haft ett endaste lilla skitfel med något av dessa. Min A7 II som är den enda jag bytt in tappade jag i asfalten när jag sprang efter en buss. På den satt ett tungt Samyang 85mm/1,4. Det tog den värsta smällen men knappt en skråma syntes på det efteråt.

Däremot var min KonicaMinolta D7D inne på flera reparationer och ett objektiv föll bokstavligen i bitar av sig självt, så centrala linselementet satt och dinglade i en enda skruv då de andra ramlat bort. De bytte antiskak två ggr och slutaren en gång. Även en Minolta analog var inne på rep. då bakre luckan fastnat och inte gick att öppna.

Jag hade ett antal Sony DSLR:er och SLT också där alla innan D580 (som hade mikrojustering) felfokuserade med massor av objektiv och inte gick att justera egentligen), inklusive en helt ny A55 (Sonys första SLT) som var inne på rep 2 ggr utan att Sony lyckades fixa den. Till slut fick jag en ny A580 av Sony Center rakt av mot A55-an och det är den enda DSLR som funkat som den ska för mig och som jag varit nöjd med.

Jag har fortfarande kvar fyra av dem (A7r, A6300, A7 II, A7 III och A7 IV) då min älskade NEX glömdes ovanpå ett biltak och den vägen försvann ur mitt liv.

När jag fattade hur NEX 7 funkade och hur den var konstruerad förstod jag innan jag ens köpt den att alla mina fokusproblem med DSLR-er och SLT-kameror skulle stanna med dem och att det var ett helt paradigmskifte som kom med den. Efter det har jag som sagt aldrig mer haft några som helst problem med mina grejor, vare sig objektiv, kamerahus eller något annat. För tydlighetens skulle så hade jag följande digitala kameror innan: KM D7D, A350, A550, A580 av dessa var det problem med tre av fyra med AF.

Så jag tror på rätt goda grunder att behovet med service för de spegellösa kommer vara oerhört mycket mindre oavsett märke. Både DSLR- och SLT-kameror har en separat dedikerad fokussensor som inte har en aning om att det finns en annan sensor som är den som egentligen är den som behöver ligga i fokus när AF är i jämviktsläge, för att det ska bli några skarpa bilder och såna kameror måste sättas ihop och kalibreras mycket noggrant för att fungera som de ska.

En spegellös kommer alltid att hamna i fokus när dess fokussystem är i jämvikt, därför att det finns en kontinuerlig återkoppling som säkerställer detta och en sådan saknas helt i de andra konstruktionerna. En sådan konstruktion behöver överhuvudtaget inte kalibreras eftersom den kalibrerar sig själv.

Så visst kan olyckan vara framme även med spegellösa men servicebehoven för det segmentet är oerhört mycket mindre än för de äldre konstruktionerna. Jag kan förundras lite av det faktum att jag innan den digitala epoken hade en enda halvautomatisk SLR (Pentax ME med tidsautomatik och till den två Pentax SMC manuella objektiv 40mm och 100mm). Den hade jag från början a 70-talet till början på 2000-talet - vilket är ca 30 år och den funkar än idag och varken dessa objektiv eller kamerahuset har någonsin varit på service.

Pentaxen har jag haft på mängder av långa resor i Syd- och Nord-Amerika, Asien, Afrika och Europa, i sand, väta, kyla. Den har alltid funkat utan problem. Stenhård mässingplåt i huset gjorde att den även klarade flera fall rakt i asfalten utan att ge upp. Under den digitala tiden har jag fyra digitala SLR och sex spegellösa av olika skäl.

Tre av DSLR-erna var det mest problem med. Under trettio år fann jag inga avgörande incitament att uppgradera varken kamera eller objektiv men på de senaste 11 år har jag alltså av olika skäl köpt sex nya kamerahus. Det är mycket pengar och då pratar vi bara kamerahusen. Ibland har jag faktiskt viss förståelse för de som valt att stanna i den analoga världen även om den digitala spegellösa världen är mycket roligare.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar