gray
Aktiv medlem
Jag fotar mycket i industriella miljöer för att fixa illustrationer till diverse kursmaterial som jag skriver. Då det ofta fotas i elektriska miljöer där jag inte får använda blixt pga ljusbågsvakter är skakningsoskärpa mitt största problem om jag inte använder stativ. Och att släpa på stativ i trappor och kabelkällare är bökigt. Så jag har tittat på lite olika objektiv med stabilisering till min 20D.
17-85 är bra i "korta" änden men känns för kort i "långa". Jag har ett Sigma 80-400 OS för långa delen men det blir grymt stort att krypa om kring med.
24-105 är ok i långa änden men för vidvinkel skulle jag ofta få använda mitt Sigma 12-24 (jo, jag vill ogärna släpa på min bedrövligt tunga kameraväska i trånga miljöer).
28-135 blir ännu sämre i korta änden men perfekt i långa.
Inget var med andra ord perfekt. Men efter en stunds sneglande i fotoväskan så hittade jag en Kenko 1.5 och plötsligt så löste sig mina problem!
Jag köpte ett EF-S 17-85 IS, fixade det enligt Daniel Nordlunds beskrivning så att det blev ett EF 17-85
. Plötsligt så passade det i kenko-konverten och jag får ett objektiv som går från 17 (utan konverter) till 127 (med konverter) och med IS. Perfekt efter mina behov och en konverter orkar jag bära 
Och bildkvaliten?
Med konverter är objektivet lika bra som mitt Sigma 18-125 vilket är bra nog för utskrifter i kursmaterialt (samt oftast även i A4). Med konverter blir objektivet visserligen ljussvagare men autofokus fungerar oftast bra.
Behöver jag skarpare bilder har jag Sigmas 105 macro + Canons 50 1.8 (funderar även på ett 24, 28 eller 30 fast). Det är intressant att se hur sällan jag behöver dessa skarpa objektiv, det är oftast endast när jag studerar pixlar på skärmen som ett objektiv aldrig blir skarpt nog.
17-85 är bra i "korta" änden men känns för kort i "långa". Jag har ett Sigma 80-400 OS för långa delen men det blir grymt stort att krypa om kring med.
24-105 är ok i långa änden men för vidvinkel skulle jag ofta få använda mitt Sigma 12-24 (jo, jag vill ogärna släpa på min bedrövligt tunga kameraväska i trånga miljöer).
28-135 blir ännu sämre i korta änden men perfekt i långa.
Inget var med andra ord perfekt. Men efter en stunds sneglande i fotoväskan så hittade jag en Kenko 1.5 och plötsligt så löste sig mina problem!
Jag köpte ett EF-S 17-85 IS, fixade det enligt Daniel Nordlunds beskrivning så att det blev ett EF 17-85
Och bildkvaliten?
Med konverter är objektivet lika bra som mitt Sigma 18-125 vilket är bra nog för utskrifter i kursmaterialt (samt oftast även i A4). Med konverter blir objektivet visserligen ljussvagare men autofokus fungerar oftast bra.
Behöver jag skarpare bilder har jag Sigmas 105 macro + Canons 50 1.8 (funderar även på ett 24, 28 eller 30 fast). Det är intressant att se hur sällan jag behöver dessa skarpa objektiv, det är oftast endast när jag studerar pixlar på skärmen som ett objektiv aldrig blir skarpt nog.