Billig vs dyr
Hej!
Jag är en nybörjare inom fotovärlden, har inte ägt en kamera ännu. Bara använt min pappas kamera och fotat lite, men kommit på att jag skulle vilja ha en egen systemkamera att leka lite med. Dom kameror jag har funderat på är Canons 550d eller Nikons d5100, och det är väl amatörkameror om man säger så. Men när jag tänker efter varför måste man köpa en sämre kamera, varför inte en semiproffs kamera som Canons 60d istället eller något i den stilen. För sen när jag vill ha en bättre kamera måste jag ju ändå sälja den gamla och byta, varför inte ha en bra på en gång? Varför köper man billigare kameror som första kameror? Då kan man ju börja med ett allround-objektiv och sen när man vill ha bättre bilder, byta objektiv istället. Kom med förslag och rådgivning, vore tacksamt.
/ Wictor
Det finns nästan hur många olika svar som helst på din fråga, och de flesta är dessutom ganska rätt
Många som skall köpa en kamera oroar sig väldigt mycket för att köpa "dålig" kamera. Den oron är rätt obefogad numera. Jag håller generellt med de som säger att det i praktiken inte säljs några nya kameror som är direkt dåliga. Däremot säljs det kameror som är avsedda för väldigt olika målgrupper, så valet handlar inte om bra eller dåliga kameror, utan om rätt eller fel kamera. Alltså att köpa rätt kamera efter sina egna behov. Sedan har man ju tyvärr som nybörjare oftast ingen direkt aning om vilka ens behov är ...
I praktiken handlar det ju oftast om "hur dyr kamera behöver jag köpa för att bli nöjd?"
Eller, annorlunda uttryckt, "hur bra är billiga respektive dyra kameror?" I mitt resonemang nedan håller jag mig enbart till systemkameror med utbytbara objektiv eftersom det var sådan du frågade efter.
Ser vi enbart till bildkvalitet är skillnaden mellan billiga och dyra kameror häpnadsväckande liten. Oftast i praktiken försumbar. Jag vet att många sätter kaffet i vrångstrupen när de läser det här och vill protestera vilt, men läs vidare lite först.
Säg att vi sätter på likvärdiga objektiv på en Nikon D3100 (deras billigaste, 4500 kr) och en Nikon D3s (en proffskamera, 43000 kr) och tar en bild på en kompis framför Stockholms stadshus en halvsolig eftermiddag som det är idag. De bilderna kommer bli till förväxling lika kvalitetsmässigt. Men försök sedan fotografera en hockey- eller volleybollmatch med bägge kamerorna och är du bara lite inkörd på dem så kommer du snabbt få massor av användbara bilder med D3s och bara enstaka bra med en D3100. Det en D3100 missar på i sådana lägen är bland annat att autofokusen inte hänger med (i synnerhet i svagt ljus), att man missar en del bilder på grund av låg seriehastighet och att kameran i många avgörande lägen kommer att vara låst och upptagen att skriva på minneskortet eftersom den inte är byggd för att klara långa bildserier.
Så länge man inte har ett krävande motiv eller en krävande situation så ger billiga och dyra kameror till förväxling lika resultat (om man har likvärdiga objektiv förstås). Men i besvärliga ljusförhållanden, vid snabba och svårförutsägbara förlopp som får man bättre odds med en dyr proffskamera. Dessutom tål de dyrare kamerorna mer hantering, fler smällar, mer fukt och mer damm.
Här har vi kärnan i det hela:
Det du betalar för i dyrare kameror handlar i grund och botten inte om att få bättre bildkvalitet utan om att förbättra dina odds att kunna dra nytta av den bildkvaliteten i så många situationer som möjligt.
I ditt fall väljer du mellan de billigaste instegskamerorna och lite mer påkostade entusiastmodeller. Vet du att du ofta kommer att fotografera sport och rörelse eller ofta kommer behöva bättre autofokus i svagt ljus, ja då vinner du en hel del på att använda en entusiastkamera. Inte för att den har bättre bildkvalitet, utan för att med den kan du oftare dra nytta av bildkvaliteten.
Skall du däremot mest fotografera landskap eller ta makrobilder så vinner du inte speciellt mycket på en dyrare kamera, då vinner du mer på att istället lägga pengarna på bättre objektiv.