Jag kan bara gratulera. Sabah är jättetrevligt!
Vad gäller optik kan jag bara spekulera. När jag var där för två år sedan hade jag bara kitobjektivet till min 350D. Men om du kommer tillbringa tid i jungeln (och det vill du!) är det vettigt med väderskyddade objektiv.
Ett långt ljusstark teleobjektiv för att kunna plåta näsapor och ormar i träden är det jag känner i efterhand att jag skulle vilja ha haft med mig.
Kota Kinabalu är ganska trevligt men inne i själva staden är det inte mycket som händer. Man kan titta till "vattenfolkets" områden (de bor i skjul på pålar) men jag tror inte det är så populärt att klampa in runt husen. Det kändes väldigt privat tyckte jag, men hör efter med en bra guide och kolla hur det verkligen ligger till.
I Kota Kinabalu måste du äta på "Banana Leaf Restaurant" som är ett stamhak för taxichaffisar och liknande. De serverar indisk-inspirerad mat på bananblad i stället för tallrikar. Det är billigt och bra och personalen är trevlig. Ägaren talar bra engelska och var mer än villig att tipsa om bra ställen till oss (han tipsade bland annat om en billig tvättfirma i samma kvarter - det kostade mindre än 5% av vad det kostade att tvätta på hotellet). Annars upplevde jag maten i Sabah som ganska trist.
Borneo Wildlife Expeditions bör du ta kontakt med. De anordnar kortare och längre utflykter i hela Sabah. Jag och min fru valde att åka på en sex- eller sjudagars tur som bjöd på olika miljöer:
Två dagar spenderade vi uppe i bergen runt Mount Kinabalu. Här finns fantastiskt läcker höglandsjungel och du kommer få väldigt många möjligheter att ta dramatiska vyer ner i dalarna (ordentlig vidvinkel ett måste!). Vi klättrade upp på en ås vid Poring Hot Springs och det var riktigt intressant (om man gillar tanken på att "om jag halkar är jag fan DÖD") men det var helt frivilligt. Missa inte de gamla linbroarna uppe i jätteträden som har använts av forskare som studerat apor (innan kinesiska turister skrämde i väg aporna, enligt vår guide).
Sedan åkte vi österut och spenderade två nätter vid Sukau som är den nedre delen av Kinabatangan river. Otroligt tät och häftig låglandsjungel. Det är hett och fuktigt! Vi bodde i ett litet stugkomplex vid floden där David Attenborough bott några år tidigare när han gjorde BBC:s special om apor i jungeln. Vi såg näsapor varje kväll och en anna typ av apa stal grannens skor när han luftade dom.
Här gjorde vi också nattvandring i jungeln. Vi gick vilse! Fyra bleka turister från Sverige och två guider några hundra meter ut i jungeln, men vi klarade oss tillbaka. Intressant att se t.ex. centipedes, giftiga "hundrafotingar". De ser läskiga ut och är svåra att upptäcka, speciellt på natten. Jag frågade vår guide om det gör ont att bli biten. Svaret löd: "It stings like a bee." Det lät ju betryggande. Då följde han upp med: "But if it bites your hand they will have to take your arm off." Ouch!
Sukau River Lodge hette nog stället vi bodde på. Rekommenderas varmt. Enda problemet var att vi drack upp all deras öl - på första kvällen. Det kanske låter illa men vi var fyra svenskar och de hade tio flaskor öl...
Ett par mil från Sukau ligger grottor där man skördar svalbon för att göra potenshöjande
[sic] soppa till kineser. En otrolig upplevelse om du klarar av lukten och att se miljoner (inget skämt!) kackerlackor och råttor stora som katter... På vägen från grottan såg vi en vild orangutang som förde oväsen i ett träd.
Inte långt därifrån ligger Sepilok Orangutan Center. Väldigt häftigt ställe där halvvilda orangutanger (de har släppts ut och ska bli helt vilda är tanken) matas två gånger om dagen. Håll hårt i kameran - vi såg en turist bli av med sin. Orangutangen gick långsamt fram till en kvinna, lyfte kameraremmen varsamt från halsen på henne och svingade sig sedan bort ut i jungeln... :-D
Om man fortsätter nordost kan man åka ut till Turtle Islands som är en grupp öar där havssköldpaddor lägger sina ägg. Libaran Island är en otroligt idyllisk liten ö där det finns ett fåtal enkla bungalows längs vattnet för turister. Det får inte byggas fler så det finns ingen överhängande risk att det överexploateras heller. I anslutning till "hotellet" ligger en liten utspridd by där de lokala utövar sina dagliga sysslor. Vi kunde gå runt och fotografera och prata med folk (i den mån de kunde engelska) men alla var jättetrevliga. Vi köpte languster av en fiskare som simmade ut till sin hummertina och hämtade upp dom åt oss så vi kunde välja de vi ville ha. En i sällskapet blev vän med en knivsmed och köpte ett helt gäng knivar av honom. Själv blev jag länge stående och tittade på en båtsnickares hantverk. Det var riktigt roligt att kunna komma så nära som vi gjorde. Vi fiskade med några lokala ungdomar från piren en kväll - lina på en plastspole, en mutter som sänke och en krok med bläckfisk på. Genuint värre!
Runt Libaran Island finns massor av möjligheter för utmärkt snorkling. Efter att ha varit här bestämde min fru och jag oss för att börja dyka. Snorklingen var verkligen i toppklass. Passa er för att bränna er - snorkla i tshirt, även om det är mulet. Jag fick solsting och missade upplevelsen att på natten hjälpa till med sköldpaddsäggen och att släppa ut småsköldpaddor i vattnet.
Hela den här trippen anordnades alltså av Borneo Wildlife Expeditions, och jag kan verkligen rekommendera dom. Om du får Gary The Guide kan du skatta dig lycklig.
