ANNONS
Annons

Blendare på digitala kameror

Produkter
(logga in för att koppla)

Joi

Aktiv medlem
Hej har nyligen börjad att fota med fuji finepix S 5000 och märkte att minsta blendare på 8 ? min Eos 10 har blendare på ca f 22, är det kanske vanligt på digital kameror med sån max blendare?
 
Det är helt normalt. Det går nämligen inte att göra hur små bländaröppningar som helst utan att bildkvaliteten straffas. När ljus passerar genom en öppning så sprids det – ju mindre öppning, desto större spridning. Spridningen ger oskärpa. Fenomenet kallas diffraktion.

Ditt objektiv har brännvidden 5,4 mm i vidvinkelläget, således har redan bländare 8 en ljusöppning på endast 0,68 millimeter. Ännu mindre bländaröppningar skulle inte vara användbara.
 
blendare

Tackar för svaret, var förvånad på detta eftersom jag brukar använda blendare 11-16 vid landskapfotografering.
 
Det är egentligen enbart den lilla sensorstorleken som ställer till det. Dels är det ju den som ger den korta bränvidden (för ett visst bildutsnitt) vilket ger en liten fysikalisk bländare för ett givet bländarsteg: f/8 där f är den den faktiska bränvidden (inte den småbildsekvivalenta) ger diametern på bländaröppningen för bländarsteg f/8, precis som göran skriver och med difraktion och skärpeförsämring som följd. Lägg därtill att själva sensorn är liten så en fix skärpeförsämring pga difraktion blir stor i förhållande till bilden.

Kika gärna på ett storformatsobjektiv och se vilken minsta bländare är där för att jämföra.
 
Kan trösta dig med att du kommer att märka att skärpedjupet vid bländare 8 på din digitalkamera överstiger skärpedjupet vid bländare 22 på din småbildskamera.

Med en Fujifilm S5000 får du vid 5,4 mm brännvidd, bländare 8 och 2 meters avstånd till motivet skärpedjup från 0,54 meter till oändligt.

Med en småbildskamera med samma motivavstånd, men bländare 22 och brännvidden 35 mm (motsvarar ungefär samma bildvinkel som 5,4 mm på fujin) blir skärpedjupet "bara" från 0,96 till oändligt.

Så djupskärpan har du ändå. Mer än tidigare till och med.
 
gors skrev:
Det är helt normalt. Det går nämligen inte att göra hur små bländaröppningar som helst utan att bildkvaliteten straffas. När ljus passerar genom en öppning så sprids det – ju mindre öppning, desto större spridning. Spridningen ger oskärpa. Fenomenet kallas diffraktion.

Ditt objektiv har brännvidden 5,4 mm i vidvinkelläget, således har redan bländare 8 en ljusöppning på endast 0,68 millimeter. Ännu mindre bländaröppningar skulle inte vara användbara.
Stämmer det?

Nån guru på Photonet påstod att det inte är bländarens diameter utan bländarvärdet som avgör hur mycket skärpan försämras.

Jag tycker att ligger nånting i det. En bländaröppning på 0,68mm skulle ge en bländare på ca 74 med en 50 mm normal. Vissa på Fotosidan brukar hävda att redan en bländare på 36 med ett normalobjektiv är att jämföra med en flaskbotten. Samtidigt är sensorn på en digitalkompakt så liten att bilden behöver förstoras ca 5 ggr mer än en bild från småbildsformatet för att slutresultatet skall bli lika stort. Det innebär att digitalkompakten ställer 5 ggr större krav på objektivets upplösning än en småbildskamera.

Klarar verkligen en flaskbotten det?

Olle
 
Olle skrev:
Stämmer det?

Nån guru på Photonet påstod att det inte är bländarens diameter utan bländarvärdet som avgör hur mycket skärpan försämras.

Den har jag aldrig hört förut, men jag är ungefär så långt ifrån guru man kan komma när det gäller optik. Men om vi för ett ögonblick bortser från eventuella linskonstruktioner så är jag ganska säker på att det är ett vetenskapligt faktum att diffraktionen som fenomen i sig står i direkt proportion till ljusöppningens storlek.

Vilka faktorer som sen tillkommer vid objektivtillverkning ligger utanför min horisont.

Men om nu din gurus påstående skulle stämma så skulle det vara naturligtvis vara intressant att veta hur man förklarar man frånvaron av små bländare på digitalkameror av typen Fujifilm S5000?

Utan att ha någon som helst akademisk skolning skulle jag försiktigt vilja föreslå en alternativ förklaring till varför vi inte hittar småbildsnormaler med så små ljusöppningar som 0,68 mm: Diffraktionens vinkel (diffraktion anges i grader) är ju densamma oavsett brännvidden är 5,2 eller 50 millimeter. Då ökar ju också effekten av diffraktionen proportioneligt med brännvidden. Ju längre sträcka ljuset har att färdas mot filmen – desto större blir "diffraktionens radie". Förstår du hur jag menar?

Det skulle vara toppen om någon mer optiskt kunnig än jag kunde rycka in och reda ut begreppen ytterligare.
 
gors skrev:
Den har jag aldrig hört förut, men jag är ungefär så långt ifrån guru man kan komma när det gäller optik. Men om vi för ett ögonblick bortser från eventuella linskonstruktioner så är jag ganska säker på att det är ett vetenskapligt faktum att diffraktionen som fenomen i sig står i direkt proportion till ljusöppningens storlek.

Vilka faktorer som sen tillkommer vid objektivtillverkning ligger utanför min horisont.

Men om nu din gurus påstående skulle stämma så skulle det vara naturligtvis vara intressant att veta hur man förklarar man frånvaron av små bländare på digitalkameror av typen Fujifilm S5000?

När man avbildar en oändligt liten punktformig ljuskälla med ett "perfekt" objektiv så kommer ändå denna att smetas ut och inte längre vara en oändligt liten punkt utan en skiva (den s k Airy-skivan) på sensorn eller filmen. Man kan visa att diametern på denna skiva är proportionell mot bländartalet och ljusets våglängd (man får en kvot mellan brännvidd och öppningens storlek när man härleder uttrycket för diffraktionsmönstrets intensitet). Som en grov uppskattning kan man säga att diametern på Airy-skivan är ungefär lika med bländartalet i mikrometer. T ex för bländare 2.8 har vi alltså en Airy-skiva på i storleksordningen 3 mikrometer.

Orsaken till att man begränsar bländartalet på digitalkompakter är att sensorn är så liten, vilket innebär att man måste förstora bilden mer i jämförelse med större format. Eftersom diametern på diffraktionsskivan är oberoende av storleken på sensor och film, kommer den då att vara större på bilder tagna av en digitalkompakt jämfört med större format (Om vi jämför förstorade bilder med samma storlek för de olika formaten). Man kan alltså säga att man förstorar oskärpan mer i digitalkompakter.
 
Tack för en klargörande utläggning Henrik. Det här begreppet har jag kommit i kontakt med tidigare, men lyckats förtränga.

Pratar inte astronomer mycket om airyskivan i samband med teleskopkvalitet?
 
gors skrev:
Tack för en klargörande utläggning Henrik. Det här begreppet har jag kommit i kontakt med tidigare, men lyckats förtränga.

Pratar inte astronomer mycket om airyskivan i samband med teleskopkvalitet?

Det gör de säkert. Man kan ju se en stjärna som en punktformad ljuskälla och har man dålig ljusstyrka i teleskopet så kommer stjärnan att bli större på grund av att den "smetas ut" tack vare diffraktionen. I det här fallet kan man säga att större teleskop (bättre ljusstyrka) ger mindre stjärnor...
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar