Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

bilder rätt för tryck?!

Produkter
(logga in för att koppla)
: )... Ja, det här förklarar ju en onekligen en del! Har aldrig hört någon använda PPI, vare sig tryckare eller kollegor... Ett litet steg närmare till total förståelse då : )
 
Bara för att snurra till det ännu mer finns LPI också. "Lines Per Inch". Fast det är ju inga linjer eller utan snarare punkter. Så det får väl också heta DPI i så fall :)

"Lines per inch" (LPI) är något annat, lite förenklat går det åt två pixlar för att skapa en linje. Linjetätheten är ett mått på rastret som används vid tryck, i dagligt tal är upplösningen i LPI hälften av upplösningen i PPI/DPI.

Att PPI och DPI används omväxlande har främst historiska skäl, någon enhetlig definition som skiljer dem finns i praktiken inte. Min tolkning finns beskriven här: http://daniel.nordling.nu/bildredigeringsskolan/lektion10b.html
 
"Lines per inch" (LPI) är något annat, lite förenklat går det åt två pixlar för att skapa en linje. Linjetätheten är ett mått på rastret som används vid tryck, i dagligt tal är upplösningen i LPI hälften av upplösningen i PPI/DPI.

Kollade din länk. Visst var det mesta sv/v på den tiden, åtminstone för hemmabruk. Det fanns så klart en annan värld utanför hemmet där mer sofistikerad teknik användes. Jag startade ett pre-press företag 1986 och två år senare hade vi två konsoler (Scitex Soft Proof och Assembler) där vi kunde göra samma saker (nästan) som idag fast betydligt långsammare och omständigare. Men det gick!

Då scannades bilderna in via trumscanner (Dainippon Screen) till Soft Proof i 300 dpi i sin rätta storlek. All vektordata från Assembler (Layoutstationen) fick en upplösnimng på 2540 dpi när sidan skrevs ut på film.

Från 1988 och fram till ungefär 96 hade vi nästan ensamrätt på digital bildbehandling, men när Macarna blev snabbare och programmen bättre gick det inte längre att konkurrera med våra svindyra monsterdatorer. Kunskapen hade vi förstås och därför gick det bra i ett par år till innan våra kunder (reklambyråer) hade lärt sig Photoshop, Quark Xpress och Page Maker m.m.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar