Bilder på överviktiga människor...

[Loj]

tormig skrev:
Vilka fördomar?

Jag förstår precis vad Anna-Karin talar om. Vi överviktiga bemöts ofta på ett fördomsfullt och kränkande sätt. Att ifrågasätta detta faktum är naivt.

Som svar på din fråga bemöts jag ofta av attityden att tjocka är lite "korkade", lata och att vi själva valt att vara tjocka - om vi ville skulle vi kunna vara smalare, det handlar bara om lite självdisciplin...

mvh Janne

 

[tormig]

Loj skrev:
Jag förstår precis vad Anna-Karin talar om. Vi överviktiga bemöts ofta på ett fördomsfullt och kränkande sätt. Att ifrågasätta detta faktum är naivt.

Som svar på din fråga bemöts jag ofta av attityden att tjocka är lite "korkade", lata och att vi själva valt att vara tjocka - om vi ville skulle vi kunna vara smalare, det handlar bara om lite självdisciplin...

mvh Janne

Jag förstår, ni är (också) offer ... och jag har fördomar.

 

[n0vem6er]

Loj skrev:
Jag förstår precis vad Anna-Karin talar om. Vi överviktiga bemöts ofta på ett fördomsfullt och kränkande sätt. Att ifrågasätta detta faktum är naivt.

Som svar på din fråga bemöts jag ofta av attityden att tjocka är lite "korkade", lata och att vi själva valt att vara tjocka - om vi ville skulle vi kunna vara smalare, det handlar bara om lite självdisciplin...

mvh Janne

Men är det inte så då? I a f i de flesta fallen. Rätt mat, rätt mängd mat samt rätt mäng motion är lösningen på "problemet". Stoppar man in mer energi än man förbrukar går man upp i vikt.

Att det sedan finns olika kroppskonstruktioner, vilket det sälland tas hänsyn till, är en annan sak som inte har med övervikt att göra.

 

[Johan Okker]

Ärligt talat kan jag svårligen tänka mig att det är någon som aktivt och medvetet väljer att "idag ska jag nog bli fetare".
Däremot är valet "nej jag äter inte det där, för jag ska bli smalare" ett aktivt och medvetet val.

Jag tror - rent lekmannamässigt - att vi måste titta på fysiska, psykiska och även sociala orsakssamband för att bättre kunna förstå mekanismerna kring ätstörningar.

 

[Loj]

Hur då?

n0vem6er skrev:
Men är det inte så då?

Hur då? Att vi är lite korkade...? ;-)
Tror inte det är ett generellt drag... Hoppas inte det i alla fall...

n0vem6er skrev:

Rätt mat, rätt mängd mat samt rätt mäng motion är lösningen på "problemet". Stoppar man in mer energi än man förbrukar går man upp i vikt.

Onekligen är det så att om energiintaget är större än energiförbrukningen, så lagrar kroppen överskottet i form av fett.
Men det innebär inte att alla överviktiga har glufsat i sig ohämmat. Det innebär inte ens att "de flesta" har gjort det.

I ditt inlägg ger du just uttryck för de fördomar Anna-Karin nämner, tycker jag.

Andra faktorer som spelar in är genetiska förutsättningar - vi har t.ex. olika metabolismer - och medecinska faktorer. På den skola jag arbetar lider t.ex. en av eleverna i år 8 av en ovanlig muskelsjukdom. Till följd av den medicinering hon fått har hennes vikt på kort tid (ett par månader) ökat markant. Detta
medan hennes klasskamrater är trådsmala och vi lever i en värld där detta ideal hyllas. Att i det läget komma med din "förklaring" till övervikt är inte bara grovt felaktigt, det är rent oförskämt.

Visst finns det fall där du har rätt - många fall; det stämmer t.ex. vad mig gäller - men det finns många fall där det är fel. Så fråga först och döm sedan. Generalisera inte - det är just dessa generaliseringar som är så kränkande...

n0vem6er skrev:

Att det sedan finns olika kroppskonstruktioner, vilket det sälland tas hänsyn till, är en annan sak som inte har med övervikt att göra.

Nu får du förklara... Hänger inte alls med... Hur definierar du övervikt...?

mvh Janne

 

[Loj]

Johan Okker skrev:
Ärligt talat kan jag svårligen tänka mig att det är någon som aktivt och medvetet väljer att "idag ska jag nog bli fetare".
Däremot är valet "nej jag äter inte det där, för jag ska bli smalare" ett aktivt och medvetet val.

Jag tror - rent lekmannamässigt - att vi måste titta på fysiska, psykiska och även sociala orsakssamband för att bättre kunna förstå mekanismerna kring ätstörningar.

Tack, Johan! Du har fattat vad det rör sig om!!

mvh Janne

 

[tormig]

Re: Hur då?

Loj skrev:
Andra faktorer som spelar in är genetiska förutsättningar

Men är det inte det som är en stor del av förklaringen, att man skyller på något annat? Till exempel "genetiska förutsättningar", att det är matfabrikanternas fel, att resturanger serverar för fet mat osv osv. Allt utom eget ansvar som tycks vara det värsta man kan utkräva av folk idag. När man ser uppenbart överviktiga människor glufsa i sig megaportioner på McDonalds är det naturligtvis deras fel, McDonalds alltså (eller deras reklam).

Det är alltid någon annans fel, aldrig ens eget ...

 

[n0vem6er]

Men är det verkligen fördomar? Är det också en fördom att getter inte kan läsa?
Jag tycker också att det är lite skevt att blanda in ätstörningar när man pratar övervikt. Det är få med ätstörningar som har övervikt.
Bortser vi från de fysiska och psykiska sjukdomstillstånd som ger övervikt, vilket ur ett befolkningsperspektiv är en lite grupp, så ”väljer” resten att vara överviktiga. Obehaget man känner inför övervikten är mindre än behaget man känner inför en onyttig livsstil. Ekvationen är faktiskt så enkel att den energi man stoppar i sig måste man förbränna om man vill bibehålla en konstant massa.
Detta är skrivet helt utan värderingar.

[edit: tack Torbjörn!]

 

[Softasnubben]

n0vem6er skrev:
Ekvationen är faktiskt så enkel att den energi man stoppar i sig måste man förbränna om man vill bibehålla en konstant massa.
Detta är skrivet helt utan värderingar.

[edit: tack Torbjörn!]

Enkel fysik! Ofta är svaret enkelt men vägen dit svår...

 

[Loj]

Suck...

Torbjörn, Rickard och Jimmy,

Jag har aldrig skrivit att man inte själv har ett ansvar för den livsstil man väljer eller för de följder den får...

Det jag säger är att det de facto finns andra faktorer som påverkar om man är överviktig. Det är inte så att alla som är överviktiga är det pga osund livsstil. Och orsaken till en viss persons övervikt kan vara en annan än den man tror. (Intressant att ingen av er berörde det konkreta exempel jag tog upp!) Det enda jag begär är att ni inte skall döma så kategoriskt som ni gör. Är den begäran så orimlig?

Problemet med övervikt är djupare än vad ni tillstår - det har som Johan skrev fysiska, psykiska och sociala sidor som ni helt missar. Eller väljer att bortse från...

Jag tror inte att någon aktivt väljer att vara överviktig - i de fall det beror på levnadssätt beror det sannolikt på att personen i fråga saknar förmåga att ta sig ur den livsstil han befinner sig i. Det kan handla om brist på kunskap eller brist på alternativ. Visst, om fetman är livstilsframkallad är det den fetes ansvar helt och hållet att göra någonting åt den. Det är dessutom han som måste göra hela jobbet. Men tro mig, det är sällan så enkelt att man bara kan "ta sig i kragen". Tyvärr är det långt mer komplext.

mvh Janne

 

[n0vem6er]

Jag kan bara svara för mig själv och jag har inte lagt några värderingar i det jag skriver. Det är väl snarare du som är fördömande då du skriver ”Jag tror inte att någon aktivt väljer att vara överviktig”. Med denna utfästelse värderar du övervikt som något negativt.

Jag menar att man visst väljer genom att prioritera livskvalitet framför att späka sig. Visst är jag medveten om att det finns undantag men att avfärda alla överviktiga som stackare är som är slavar under ett okontrollerat begär till det osunda är väl att nervärdera dem och deras fria vilja.

 

[tormig]

Re: Suck...

Jag har aldrig skrivit att man inte själv har ett ansvar för den livsstil man väljer eller för de följder den får...

Vad bra!

Det jag säger är att det de facto finns andra faktorer som påverkar om man är överviktig. Det är inte så att alla som är överviktiga är det pga osund livsstil.

Nej, ett ytterst fåtal lider av någon sjukdom men det är som sagt ytterst få. Men det dyker alltid upp som ett argument så fort övervikt kommer på tal.

Problemet med övervikt är djupare än vad ni tillstår - det har som Johan skrev fysiska, psykiska och sociala sidor som ni helt missar. Eller väljer att bortse från...

Kanhända, men det är ändå den överviktiga själv som måste lösa problemet, om han/hon nu upplever det som ett problem ...

Jag tror inte att någon aktivt väljer att vara överviktig

Det ett aktivt val att inte göra något åt det.

Men tro mig, det är sällan så enkelt att man bara kan "ta sig i kragen". Tyvärr är det långt mer komplext.

Ingen har nog påstått att det är enkelt.

 

[lotelo]

Richard och Torbjörn. Har ni funderat på hur många av de överviktiga som har det med sig hemifrån, som är uppfostrade med matvanor som levder till övervikt?

Johan Okkers ord i tråden är väldigt kloka. Det finns mycket som spelar in. Ibland är det sjukdom, men inte i alla fall. Dock tror jag på Jans ord om att ingen väljer det också och att många kämpar mot det. Man väljer sin livsstil som vuxen, men hur många har inte dragits med övervikten sedan barnsben. Då kan man ju inte beskylla barnet för vad föräldrarna har i skafferiet och till middag väl?

Väldigt många kämpar mot sin övervikt och trots att jag själv är långt från överviktig så vet jag hur svårt det är. Jag har haft ett antal träningsgrupper och kostcirklar för överviktiga som inte vågat gå till gymet, eller delta i aerobicgrupper p g a fördomar som era och jag har träffat dem som knappt lever ett socialt liv med att våga gå ut just p g a övervikten. Det är sorgligt.

Ni bordfe tänka mer på hur ni uttrycker er. Era ord är knappast peppande mot de som lever med övervikt.

 

[Cougarina]

Nu öppnar jag mig ordentligt här.

Orsaken till min övervik är att jag tröstäter.
Jag äter när jag ledsen, arg, glad, you name it...
så äter jag, ofta godis och chips.

När min bror dog så åt jag upp mig 20kg, samma sak när jag blev arbetslös, då blev det några kilon till, att jag dessutom var deprimerad gjorde inte saken bättre.

Var detta ett aktivt val av mig?
NEJ, nej och åter Nej.
Detta var mitt sätt att trösta mig på och jag var, inte då i alla fall, medveten om det på samma sätt som jag är idag.

I vår familj finns dessutom övervikt på den kvinnliga sidan, i stort sett alla är något runda.

Vad gör jag i dag då, nu när jag mår bättre?
Jo, jag kämpar som f*n med att inte trösta eller belöna mig med mat. Jag hade dessutom den förmånen att få ett träningskort av en kille, så nu tränar jag 3 dagar i veckan.

Visst är det ens egna ansvar, men om man inte mår bra så orkar man inte ta tag i jobbiga saker, viktminskning t ex. Det är jobbigt att ändra på (o)vanor som man har haft under en lång tid, det är inget man gör på en kafferast.

 

[n0vem6er]

Jag tror att vissa rör till det så att gränsen mellan varför man är överviktig och attityden mot överviktiga suddas ut.

Jag skriver iaf om varför och hävdar att det (om man generaliserar något) är ett val. Attityden kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte har några problem med vikten, varken min eller andras. Vilket INTE är samma sak som att jag har ett lågt 25 utan snarare hänger ihop med att jag inte fördömer andra för deras val.

 

[lotelo]

n0vem6er skrev:
Jag skriver iaf om varför och hävdar att det (om man generaliserar något) är ett val. Attityden kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte har några problem med vikten, varken min eller andras. Vilket INTE är samma sak som att jag har ett lågt 25 utan snarare hänger ihop med att jag inte fördömer andra för deras val.

Jag måste bara fråga. Du tycker det är ett val. Ta nu och titta på inlägget ovan ditt och tala om om du fortfarande anser att det är ett val. Anser du i så fall att motsatsen också är lika mycket val? (Hoppas det är ok Anna-Karin att jag tar ditt inlägg som exempel.) Är det ett val att inte orka äta p g a mående eller att bli anorektiker? Vad är skillnaderna om du anser att inte motsatsen är ett val?

Jag gillar inte generaliseringar..

 

[Maverick]

Förvånadsvärt vad många idéer det finns om övervikt.

Till att börja med så är det inte riktigt så enkelt som att man måste förbränna mer energi än vad man stoppar i sig. Trots att detta verkar helt logiskt och på lång sikt också är sant. Men det resonemanget bygger på att man svälter sig ner i vikt vilket inte är bra.

Anledningen är denna. Kroppen har försvarfunktioner mot för lite näring som gör att den lagrar näring i fett när den upplever att den är på svält. Därför är det långt viktigare att äta ofta och regelbundet än att räkna kalorier. Frukost, lunch och middag lurar många människors kroppar till att tro att den är svältande vilket gör att den lagrar energi i form av fett. Samtidigt dras ämnesomsättningen ner och den är rätt trög att få upp igen.

Att tro att det är ett val är befängt och är enligt mig bara brist på kompetens. Tittar man på befolkningstopografi så visar det sig att lågavlönade och lågutbildade människor har större problem med övervikt än andra grupper. Alltså kan vi koppla övervikt till social tillhörighet.

Det kanske är så att korv(som är billigt) inte är så hälsosamt(vilket det inte är) och att grönsaker och frukt(som är dyrt) är hälsosamt. Frukt som ses som det bästa att äta mellan måltiderna.

Vidare så går det att koppla stress till övervikt och det är för de flesta ingen nyhet att samhället är stressat. Det är mycket på jobbet, hemma och krav än hit och en dit. De som är/varit arbetslösa vet att det är/kan vara en enormt stressande situtation med andra typer av krav från myndigheter och omgivning.

Tycker man fortfarande att det är ett aktivt val så är man mest trångsynt.

Jag vill med detta inte lura någon att tro att det går att käka snickers hela dagen om man bara gör det med jämna mellanrum. Det gäller fortfarande att försöka dra ner på kalorierna men det är inte så enkelt som att räkna förbränning - intag och så blir allt bra.

/Maverick
(som gick upp i vikt när han träffade sin flickvän)

 

[Hercules]

För det första har de flesta fel uppfattning om vad övervikt är. Om du inte tror att du kan ha övervikt för att du ser smal ut så lär ju resan upp till 120Kg inte bli så lång.

 

[Softasnubben]

Maverick skrev:
(som gick upp i vikt när han träffade sin flickvän)

Va skönt att jag inte är ensam om detta problem! =)

Problemet är ju att hon lagar så himla god mat, så jag vet inte om jag vågar flytta ihop med henne! =)

 

[Loj]

n0vem6er skrev:
”Jag tror inte att någon aktivt väljer att vara överviktig”. Med denna utfästelse värderar du övervikt som något negativt.

Ja, det gör jag definitivt. Övervikt är något starkt negativt. Åtminstone för mig. Jag har varit - och är - överviktig i över 30 år, så jag har en viss erfarenhet, så att säga...

n0vem6er skrev:

Jag menar att man visst väljer genom att prioritera livskvalitet framför att späka sig. Visst är jag medveten om att det finns undantag men att avfärda alla överviktiga som stackare är som är slavar under ett okontrollerat begär till det osunda är väl att nervärdera dem och deras fria vilja.

För mig är som sagt "de överviktiga" inte en anonym grupp vid sidan om. Det är jag själv och en hel del av mina vänner. Men du har rätt på en viktig punkt: man skall inte dra alla över en kam. Det finns självklart skillnader.
Men var och en som har släpat på ett antal kilon för mycket -orsakade av osund livsstil, bäst att tillägga - vet hur in i bomben svårt det är att varaktigt bli av med dem. Man bantar, går ned, man slutar banta, går upp. Livet är som en jojo...
Och affärsvärlden vet det. Varför annars skulle det vara en sådan jättegeschäft runt alla mirakelmedel för viktminskning? Det trista är att ytterst få av dem - om några alls - fungerar. För varaktig viktminskning krävs en helt ändrad livsstil. Och det är här det svåra ligger. Att bryta vanor är svårt. Varför skulle det annars vara så svårt att sluta röka? Eller sluta dricka alkohol...?

Tack för en intressant debatt, Rickard. Ha en fortsatt bra kväll/natt...

mvh Janne