Jag gillar för det mesta tidningen FOTO, de skriver om mycket intressant och gör överlag bra tester. Men deras så kallade autofokusmätningar tycker jag är på det stora hela helt meningslösa. Det finns kameror som fått bra mätvärden i deras test som är hopplösa för sport- och actionfoto, det finns kameror som fått mediokra värden (som D300) och är utmärkta.
Problemet är inte att de mäter fel, utan att de mäter något som är rätt ointressant.
Det är ungefär som Olympus som utifrån liknande mätningar gick ut med att E-3 hade världens snabbaste autofokus. Vad de inte nämnde var att den inte ens i bra ljus är så speciellt bra på att följa motiv som rör sig snabbt och oförutsägbart - och att den i praktiken är snudd på oanvändbar till sådan fotografering i svagt ljus.
När jag pratar användbar snabb autofokus så syftar jag på följande AF som verkligen fungerar i praktiken. Om autofokus som tillräckligt ofta hittar fokus också när motivet inte har så tydliga kontraster och inte är så väl belyst. Det handlar inte om att skicka fokus mellan två väldefinierade stillastående punkter, det tycker jag är rätt poänglöst att mäta.
Så kort sagt, tyvärr, FOTO:s mätningar av AF-hastighet är ingen bra jämförelse mellan AF-system.
Korspunkter är oftast bra, men ibland kan fler listigt placerade vanliga punkter fungera väl så bra. Det är snarare i autofokusens beräkningsalgoritmer och i kamerans beräkningskapacitet den reella AF-hastigheten avgörs. Det hjälper varken att ha många AF-punkter eller korslagda om man inte vet hur man skall hantera den information de levererar.
Jepp, håller med. 10 bilder i sekunden är en kul funktion. Men det jag ville påpeka i testartikeln du hade läst var att man inte - vilket en del kommentarer som flög runt på den tiden tydde på att många gjorde - skulle tro att den för den sakens skull var en lika kompetent sport- och action-kamera som en del dyrare konkurrenter med nästan eller lika höga hastigheter på serietagningen.
Det är delvis en träningsfråga, men med 40D (en i mina ögon sorgligt underskattad kamera) kan du faktiskt ändå följa skeenden bättre i sökaren än du kan med en A55. Sedan tycker jag att den följande autofokusen i 40D är lite ointuitiv, där tycker jag faktiskt att de äldre 20D och 30D är enklare att använda
Sådant tränar du som sagt upp
Som jag nämnde tidigare, det är ganska sällan som man tar mycket mer än säg 4-8 bilder i en enda sammanhängande bildserie. Det vanliga är att man tar korta serier på (i mitt fall) 3-7 bilder, sedan en kort paus, sedan en ny kort serie, kort paus, ny serie osv. Så det viktiga är inte bara buffertens storlek, utan hur snabbt den töms, och i det avseendet var D300 - för sitt pris - exceptionellt snabb när den först dök upp. Fast det kräver ju hyfsat snabba minneskort också. Idag är de flesta kameror utom de allra billigaste ungefär lika snabba.
(En av de snabbaste kameror jag stött på i det avseendet är faktiskt Sony A900 - den tömmer sin buffert mycket snabbt med snabba kort, trots stora filer.)
Men för att återkomma till din ursprungliga fråga: Jag fick en känsla av att det störde dig att jag i testartikeln om A55 påpekade nackdelar vid snabb serietagning som du inte hade hade sett påpekas om andra nästan eller lika snabba kameror. Saken är att de kamerorna faktiskt inte har de nackdelarna. Kameror som D300/D300s, D700, D7000, Canons 40D/50D eller 7D och i synnerhet Nikons D3/D3s och Canons 1D Mk3/Mk4 kan blända ned för varje bild och de har autofokus och sökare som verkligen hänger med även när kamerorna kör i full fart.
