Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Betydelse av korssensorers känslighet

Produkter
(logga in för att koppla)

gamleJ

Aktiv medlem
Hej!
Jag skulle önska att någon med goda kunskaper om ämnet kunde reda ut lite frågetecken. Jag planterar några frågor och förhoppningsvis är det fler som undrar som kan bidra efter hand.

En korssensor är bättre än en sensor som endast mäter i ett plan, ok, men hur märker jag skillnaden?

I min 50d har jag 9 korsensorer som fungerar med ett objektiv med största bländaröppning större än f/5.6. Betyder det att ett fast 400 5.6L inte har samma precision i AF som tex mitt 24-105 4L?
Hjälper det att fokuspunkten i mitten har en högre känslighet? Vad jag kan förstå så är det endast objektiv med bländaröppning större än f2.8 som gör denna känsligare.

Är proffskamerorna bättre utrustade när det gäller känsligheten? Ger tex f2.8 samma känslighet som min focuspunkt i mitten ger med f1.4(om det nu är så)? Klarar de behålla samma känslighet även för f5.6 som för f2.8. Är sugen på 1DmkIII kan jag tillägga.

Hoppas någon kan reda ut en eller flera av dessa frågor.

mvh/Jonas
 
Om du bara har en 50D kan du inte märka någon skillnad, för då är ju alla sensorer korsformade. Men om du haft något enklare, som en 400D eller en 5D Mark II, där AF-punkter utanför mitten är linjära, då kunde du sett skillnaden. Om du då tog ett vitt papper och ritade ett svart streck på det, skulle kameran utmärkt fokusera på linjen om den var horisontell, men inte om den var vertikal. Eller tvärtom, beroende på vilket håll sensorn ligger på. Det finns både sådana som är vertikalt eller horisontellt känsliga. Tittar man i sökaren på en 400D kan man se hur det är redan innan man provat, då linjära sensorer markeras med rektanglar, korsformiga med en kvadrat. Det är likadant i min EOS 30, så det är nog ett system i den galenskapen.

I praktiken är det så, att en sensor som ser på båda hållen har större sannolikhet att hitta något att fokusera på än vad en som bara är känslig på ett håll har. Nu fungerar det förstås även på linjer som lutar, men när de blir för sneda blir noggrannheten lidande, eller så hittas inget fokus alls, om det inte finns en korslagd punkt som kan ta över.

Canon skriver lite tokigt ibland. Det är så med din 50D att alla sensorerna fungerar korsformigt med optik med minst bländaren f/5,6. Ett objektiv med f/5,6 fungerar alltså lika bra som ett med f/4.

Den korsformade mittpunken på din 50D är egentligen två. En som fungerar som vanligt från och med f/5,6 och en annan som ger högre noggrannhet från och med f/2,8. Punkter med högre noggrannhet är två-tre gånger noggrannare än de vanliga. En vanlig AF-punkt uppges mäkta med att träffa inom skärpedjupet på största bländare. De med högre noggrannhet då inom ½ skärpedjupet eller bättre.
Detta gäller enbart mittpunkten på din kamera, och kommer alltså med optik som exempelvis EF-S 17-55 mm f/2,8 IS USM eller EF 85 mm f/1,8 USM. Övriga punker fortsätter fungera som vanligt.

Kamerorna i 1D-serien är lite annorlunda. Dels är de annorlunda mellan de olika utgåvorna, dels mot sina billigare kusiner.

Om vi tittar på en 1D Mark III, eftersom du är intresserad av den, så skiljer den sig på flera sätt.
  • Redan från f/8 fungerar mittpunkten, men bara linjärt.
  • Vid f/5,6 fungerar all 19 punkerna med normal känslighet, men bara linjärt. Kör du Servo AF fungerar även de övriga 26 punkerna, men fortfarande linjärt och med normal noggrannhet.
  • Vid f/4 tillkommer en extra linjär punkt i mitten. Denna har högre noggrannhet och ligger i kors mot den vanliga. Mittpunkten blir alltså en korspunkt med olika noggrannhet i olika riktningar (till skillnad från din 50D, som får högre noggrannhet i alla riktningar, men kräver f/2,8).
  • Vid f/2,8 får även de övriga 18 punkerna en extra linjär punkt, i kors och med högre noggrannhet. Kör du med Servo AF tillkommer de övriga 26 punkterna, men fortfarande linjära med normal känslighet.
Äldre och nyare versioner av 1D är annorlunda.
För olika 1D gäller också olika undantag för vissa objektiv, när det gäller vilka punkter som fungerar på vilket vis med olika bländare. Kolla bruksanvisningen.

Alla som använt 1D till krävande motiv (snabb action) säger att de är bättre än allt annat. Jag har bara provknäppt lite, så jag kan inte uttala mig om det. Notera dock att det krävs f/2,8 eller bättre för att de ska komma riktigt till sin rätt. En 7D ger exempelvis 19 korsformade punkter redan vid f/5,6, så för en amatör med lite blygsammare objektivarsenal kan det vara en punkt att beakta.

Däremot har jag plågat mina AF-kameror en del, och kan säga att 7D är bättre än 40D som är bättre än 400D. 40D är också bättre än EOS 30, men inte så mycket, då EOS 30 (alltså inte 30D, utan 30) tillåter att man byter AF-punkt bara genom att se på den. Mycket bra när man ska följa något som rör på sig, men tyvärr fungerade tydligen inte ögonstyrningen för alla användare, så Canon slutade med den.
Alla är bättre än min EOS 10 (återigen inte 10D, utan 10), med sina tre AF-punkter. Den var den första från Canon med mer än en, förresten.
 
Tack Anders

Om du bara har en 50D kan du inte märka någon skillnad, för då är ju alla sensorer korsformade. Men om du haft något enklare, som en 400D eller en 5D Mark II, där AF-punkter utanför mitten är linjära, då kunde du sett skillnaden. Om du då tog ett vitt papper och ritade ett svart streck på det, skulle kameran utmärkt fokusera på linjen om den var horisontell, men inte om den var vertikal. Eller tvärtom, beroende på vilket håll sensorn ligger på. Det finns både sådana som är vertikalt eller horisontellt känsliga. Tittar man i sökaren på en 400D kan man se hur det är redan innan man provat, då linjära sensorer markeras med rektanglar, korsformiga med en kvadrat. Det är likadant i min EOS 30, så det är nog ett system i den galenskapen.

I praktiken är det så, att en sensor som ser på båda hållen har större sannolikhet att hitta något att fokusera på än vad en som bara är känslig på ett håll har. Nu fungerar det förstås även på linjer som lutar, men när de blir för sneda blir noggrannheten lidande, eller så hittas inget fokus alls, om det inte finns en korslagd punkt som kan ta över.

Canon skriver lite tokigt ibland. Det är så med din 50D att alla sensorerna fungerar korsformigt med optik med minst bländaren f/5,6. Ett objektiv med f/5,6 fungerar alltså lika bra som ett med f/4.

Den korsformade mittpunken på din 50D är egentligen två. En som fungerar som vanligt från och med f/5,6 och en annan som ger högre noggrannhet från och med f/2,8. Punkter med högre noggrannhet är två-tre gånger noggrannare än de vanliga. En vanlig AF-punkt uppges mäkta med att träffa inom skärpedjupet på största bländare. De med högre noggrannhet då inom ½ skärpedjupet eller bättre.
Detta gäller enbart mittpunkten på din kamera, och kommer alltså med optik som exempelvis EF-S 17-55 mm f/2,8 IS USM eller EF 85 mm f/1,8 USM. Övriga punker fortsätter fungera som vanligt.

Kamerorna i 1D-serien är lite annorlunda. Dels är de annorlunda mellan de olika utgåvorna, dels mot sina billigare kusiner.

Om vi tittar på en 1D Mark III, eftersom du är intresserad av den, så skiljer den sig på flera sätt.
  • Redan från f/8 fungerar mittpunkten, men bara linjärt.
  • Vid f/5,6 fungerar all 19 punkerna med normal känslighet, men bara linjärt. Kör du Servo AF fungerar även de övriga 26 punkerna, men fortfarande linjärt och med normal noggrannhet.
  • Vid f/4 tillkommer en extra linjär punkt i mitten. Denna har högre noggrannhet och ligger i kors mot den vanliga. Mittpunkten blir alltså en korspunkt med olika noggrannhet i olika riktningar (till skillnad från din 50D, som får högre noggrannhet i alla riktningar, men kräver f/2,8).
  • Vid f/2,8 får även de övriga 18 punkerna en extra linjär punkt, i kors och med högre noggrannhet. Kör du med Servo AF tillkommer de övriga 26 punkterna, men fortfarande linjära med normal känslighet.
Äldre och nyare versioner av 1D är annorlunda.
För olika 1D gäller också olika undantag för vissa objektiv, när det gäller vilka punkter som fungerar på vilket vis med olika bländare. Kolla bruksanvisningen.

Alla som använt 1D till krävande motiv (snabb action) säger att de är bättre än allt annat. Jag har bara provknäppt lite, så jag kan inte uttala mig om det. Notera dock att det krävs f/2,8 eller bättre för att de ska komma riktigt till sin rätt. En 7D ger exempelvis 19 korsformade punkter redan vid f/5,6, så för en amatör med lite blygsammare objektivarsenal kan det vara en punkt att beakta.

Däremot har jag plågat mina AF-kameror en del, och kan säga att 7D är bättre än 40D som är bättre än 400D. 40D är också bättre än EOS 30, men inte så mycket, då EOS 30 (alltså inte 30D, utan 30) tillåter att man byter AF-punkt bara genom att se på den. Mycket bra när man ska följa något som rör på sig, men tyvärr fungerade tydligen inte ögonstyrningen för alla användare, så Canon slutade med den.
Alla är bättre än min EOS 10 (återigen inte 10D, utan 10), med sina tre AF-punkter. Den var den första från Canon med mer än en, förresten.

Det här var mer och bättre än vad jag kunnat drömma om. Vilken kunskap det gömmer sig på forumet. Stort tack för att du gett av din tid. Jag är lite trött när jag läser detta men om jag fattar saken rätt så skulle en 7D och min 50D alltså vara bättre ur just denna synvinkel vid användande av mitt Canon 100-400 4.5-5.6L IS. Mitt macro 100 2.8 skulle vara bättre på 1D. 24-105 4L bättre på 7D och 50D. Hmm det finns ju självklart många andra fördelar med 1D men en väldigt viktig anledning till varför jag vill byta är just att jag upplever att 50D inte hittar fokus så bra vid servo AF med 100-400 objektivet (har dock inget att jämföra med). Skulle vara intressant att höra vad någon med erfarenhet av 50D och 1DmkIII har för synpunkter i ämnet men det får väl bli en ny tråd. Hur som helst, ännu en gång stort tack Anders.
 
Hjälper det att fokuspunkten i mitten har en högre känslighet? Vad jag kan förstå så är det endast objektiv med bländaröppning större än f2.8 som gör denna känsligare.

Precis som Anders redan har skrivit är det noggrannheten som blir bättre, alltså inte känsligheten (förmågan att hitta fokus). Det är annars en vanlig missuppfattning, däremot ger större bländaröppningar mer ljus vilket gör det lättare för autofokusen att hitta fokus vilket lite slarvigt kan beskrivas som att känsligheten blir bättre (men det påverkar då alla fokuspunkter).
 
När du jämför hur olika objektiv fungerar på vissa kameror gentemot 1D, så vill jag igen påpeka att det finns åtminstone tre olika varianter på fokusering hos olika 1D. Men rent generellt kan man säga att objektiv som inte har minst f/2,8 gör att en 1D inte kommer fullt till sin rätt.

Största finessen som jag upplever mellan 7D och 40D, som jag använt mycket, är att i vissa lägen, när det rör sig snabbt, är det för glest mellan punkterna på 40D (40D och 50D är i det avseendet identiska). 7D har tio ytterligare tio punkter, iklämda mellan de nio som finns i 40D. Detta gör stor skillnad på hur väl man kan täcka ett motiv som far omkring hit och dit. 7D har också en möjlighet att visa vilka punkter som just nu följer motivet, om man använder mer än en punkt vid Servo AF. Detta är mycket pedagogiskt, då det ökar förståelsen hos fotografen för i vilka situationer som kameran gärna tappar fokus till ovidkommandet ting, och när den utmärkt klarar av att följa det som man är intresserad av.

Det finns några bildserier här, där Amanda försöker lura AF i en 7D genom att springa bland träd och buskar i kläder som ger stora risker för förvirrad AF. Men 7D klarade det förvånansvärt bra, tyckte jag. Tyvärr har jag inte haft någon möjlighet att göra något lknande med någon 1D.

Specifikationer är en sak, hur det fungerar i praktiken ibland en annan.
 
Det är givetvis så att om man jämför 7D och 1D Mark III, så har båda 19 valbara AF-punkter. Sen har 1D Mark III ytterligare 26 AF-punkter (låt vara enbart linjära) inklämda mellan dessa 19, då ytterkanterna på AF-området är närmast identiskt. Detta ger förstås ännu bättre täckning över AF-området. För 1D Mark III gäller detta då bara vid Servo AF, men det är ju också just då det är klurigast att lyckas följa med något med fokus. I de fall då One Shot AF används spelar det inte så stor roll, även om det spelar tillräckligt stor roll för att tydligen ganska många skulle klaga på att man inte kunde välja varenda en av de totalt 45 punkterna på en 1D Mark III, i One shot AF. Det gick tidigare, och i 1D Mark IV finns möjligheten igen.

Förmågan att följa med ett föremål med många AF punkter aktiva, en funktion som vanligtvis fungerar bäst/enbart när bakgrunden är intetsägande, exempelvis på en fågel mot himlen, kräver mycket av kamerans beräkningskapacitet. Jag har sett flera mena att om man gör så, kan man ibland öka kamerans chans att alls följa med fokus, men samtidigt blir fokus ofta lite sämre än vad det blir om man använder bara en punkt, och då faktiskt lyckas hålla den kvar på motivet.

På 1D Mark IV, där nästan alla punkter (39 av 45) kan bli korsformade (hybrider där man har normal noggrannhet på ena hållet och högre på det andra - kräver f/2,8) får man då totalt 45+39=84 fokuselement att utvärdera. Men i följande AF med alla punkter klarar kameran inte av att hantera alla, så den koncentrerar sig på den punkt som för stunden följer motivet och ett "moln" av 18 punkter runt denna. Händelsevis får man då samma bestyckning som med en 7D, som också kan följa med 19 korsformade punkter, fast på 7D utgör de då förstås hela fokusarean, inte enbart den halvan som är närmast den aktuella punkten.
Huruvida detta innebär någon praktisk skillnad vet jag inte heller. Jag har inte använt någon 1D Mark IV till något mer än några testskott. Tack vare kamerans möjlighet att visa vad den just nu följer kan man dock se att 7D har en förvånansvärt god förmåga att hänga kvar vid det ursprungliga motivet och bortse från bak- och förgrunder. Detta kräver dock att man har ställt myriaderna av AF-inställningar så optimalt som möjligt. Den förutsättningen gäller förmodligen även för 1D av olika slag.
 
Tack för ditt inlägg

Precis som Anders redan har skrivit är det noggrannheten som blir bättre, alltså inte känsligheten (förmågan att hitta fokus). Det är annars en vanlig missuppfattning, däremot ger större bländaröppningar mer ljus vilket gör det lättare för autofokusen att hitta fokus vilket lite slarvigt kan beskrivas som att känsligheten blir bättre (men det påverkar då alla fokuspunkter).

Bra att du gör denna kommentar. Jag såg själv att jag blandat ihop det i mina frågor. Grejen är ju den att jag både vill ha bra möjlighet att följa tex ett djur eller flygplan i rörelse med god fokus och att noggrannheten ska vara bra. Förstår jag saken rätt så blir väl bilden oskarp av båda anledningarna om det fallerar eller har jag missförstått igen?

mvh/Jonas
 
Tack igen

Det är givetvis så att om man jämför 7D och 1D Mark III, så har båda 19 valbara AF-punkter. Sen har 1D Mark III ytterligare 26 AF-punkter (låt vara enbart linjära) inklämda mellan dessa 19, då ytterkanterna på AF-området är närmast identiskt. Detta ger förstås ännu bättre täckning över AF-området. För 1D Mark III gäller detta då bara vid Servo AF, men det är ju också just då det är klurigast att lyckas följa med något med fokus. I de fall då One Shot AF används spelar det inte så stor roll, även om det spelar tillräckligt stor roll för att tydligen ganska många skulle klaga på att man inte kunde välja varenda en av de totalt 45 punkterna på en 1D Mark III, i One shot AF. Det gick tidigare, och i 1D Mark IV finns möjligheten igen.

Förmågan att följa med ett föremål med många AF punkter aktiva, en funktion som vanligtvis fungerar bäst/enbart när bakgrunden är intetsägande, exempelvis på en fågel mot himlen, kräver mycket av kamerans beräkningskapacitet. Jag har sett flera mena att om man gör så, kan man ibland öka kamerans chans att alls följa med fokus, men samtidigt blir fokus ofta lite sämre än vad det blir om man använder bara en punkt, och då faktiskt lyckas hålla den kvar på motivet.

På 1D Mark IV, där nästan alla punkter (39 av 45) kan bli korsformade (hybrider där man har normal noggrannhet på ena hållet och högre på det andra - kräver f/2,8) får man då totalt 45+39=84 fokuselement att utvärdera. Men i följande AF med alla punkter klarar kameran inte av att hantera alla, så den koncentrerar sig på den punkt som för stunden följer motivet och ett "moln" av 18 punkter runt denna. Händelsevis får man då samma bestyckning som med en 7D, som också kan följa med 19 korsformade punkter, fast på 7D utgör de då förstås hela fokusarean, inte enbart den halvan som är närmast den aktuella punkten.
Huruvida detta innebär någon praktisk skillnad vet jag inte heller. Jag har inte använt någon 1D Mark IV till något mer än några testskott. Tack vare kamerans möjlighet att visa vad den just nu följer kan man dock se att 7D har en förvånansvärt god förmåga att hänga kvar vid det ursprungliga motivet och bortse från bak- och förgrunder. Detta kräver dock att man har ställt myriaderna av AF-inställningar så optimalt som möjligt. Den förutsättningen gäller förmodligen även för 1D av olika slag.

Kul att du berättade lite om 1d mark IV också. Vågade knappt fråga dig efter allt jobb du lagt ner på att hjälpa mig redan. Du verkar vara en person som gärna delar med dig vilket kommer att gynna många som har intresse kring just dessa frågor. Jag förstår om du inte orkar svara på mera frågor men jag har en undran till. Låt säga att jag har min zoom på 400 med bländare 6.3 och objektet jag fotar då inte blir större än 2ggr storleken på korssensorn jag använder, samt att jag har Servo AF inställt. Är det rimligt att kräva från min 50D att den ska hitta fokus när jag sätter punkten över objektet. Har inte fungerat speciellt bra med någon av fokusmetoderna men det kan ju varit tillfälligheter.
 
Vilken bländare du fotograferar med spelar ingen roll. AF sker alltid med största bländare.Vilket ju på en EF 100-400 mm f/4,5-5,6 IS USM innebär åtminstone f/5,6.

Det är förstås omöjligt att svara på ett exempel som jag inte ens sett, men normalt sett ska man kunna fokusera på något vid f/5,6, om detta något har en rimlig kontrast i en riktning som den använda sensorn kan känna av, Kräver förstås också att det finns tillräckligt med ljus. I svag belysning är One shot AF bättre än servo.
 
Jag sitter nöjd

Det var allt jag undrade för stunden. Jag misstänker att fler har sett och följt denna tråd eller kommer att göra. Visst är det skönt när någon annan ställer de där frågorna som man inte vågar ställa själv med risk för att verka korkad, men nu är det er tur om ni fortfarande har några kvar. Tack Anders för all hjälp.

Jonas
 
Bra att du gör denna kommentar. Jag såg själv att jag blandat ihop det i mina frågor. Grejen är ju den att jag både vill ha bra möjlighet att följa tex ett djur eller flygplan i rörelse med god fokus och att noggrannheten ska vara bra. Förstår jag saken rätt så blir väl bilden oskarp av båda anledningarna om det fallerar eller har jag missförstått igen?

Bilden kan mycket riktigt bli oskarp av båda skäl. Men den bättre noggrannheten behöver du egentligen bara för att kompensera för att skärpedjupet är kortare hos objektiv med bländare f/2.8 eller större, med bländare f/4 eller mer anses du klara dig med något mindre precision då det längre skärpedjupet gör att mindre fokusfel inte märks lika tydligt (i vart fall enligt Canons tekniker).
 
Dessutom påstår de att även en normal punkt ska klara att hålla sig inom skärpedjupet för det använda objektivet.
Men man kan ju tänka sig att en punkt med högre precision har lättare för att klara av att hålla sig inom skärpedjupet för objektiv som EF 50 mm f/1,2 USM. Fast där har ju objektivkonstruktionen en inneboende förskjutning av fokus när man bländar ner, så det är inte så lätt att få det rätt hur man än bär sig åt.
 
Ännu lite tydligare

Nu blev det ännu tydligare för mig. Du (Sara) uppfattar vad min hjärna inte riktigt tagit in av det Anders skriver. Det kommer framöver att vara lättare för mig att avgöra vinsten med det som står i specarna för nya modeller gällande sensorer. Jag kan i alla fall ställa frågorna som uppkommer på rätt vis. Sitter ni inne med någon mer kunskap kring sensorer som inte framkommit så dela gärna med er mer.
 
Utan att bli allt för ingående så finns det en stor fördel med "känsligare" sensorer i fallet som Anders nämner ovan; objektiv med väldigt stora bländare (här borde jag egentligen skriva "små bländartal - det är ju egentligen inte samma sak).

Jag menar objektiv med F/1.2 - F/2.0 som största bländare.

Som Anders skrev har alla "normala" objektiv vid en viss inställning ett punkt (eller ett "plan") där skärpan är som bäst, vi kan kalla detta "bästa-fokus". En typ av förvrängning som kallas sfärisk aberration gör att detta plan flyttar sig längre bakåt ju mer du bländar ner (helt utan att du rör fokusringen!).

Hur STARK denna effekt är beror på varje enskild objektivkonstruktion, och den förändras också vanligtvis med avståndet (om målet du fokuserat på är nära/långt bort). Och kameran kan inte "lista ut" hur stark effekten är - den måste gå efter de signaler den får av AF-modulen.

Säg då att denna effekt ger "en viss okänd avvikelsemängd" i bästa-fokus placering mellan F/5.6 ner till vidöppet, t.ex F/1.4. Du får då en "okänd felmängd" som du inte kan göra mycket åt...

Säg sedan att du har en F/2.8-känslig sensor punkt i stället
- DELS har denna punkt nästan dubelt så hög placeringsnogrannhet (+/- 1cm i stället för +/-1.5cm - bara ett fritt taget exempel). Utgångspunkten är nogrannare uppmätt.
-DELS blir den "okända felmängden" mindre... "Avståndet" från F/2.8 ner till F/1.4 är ju kortare än det mellan F/5.6 och F/1.4 om vi uttrycker det så. Den okända felmängden förstärks mindre.
 
En typ av förvrängning som kallas sfärisk aberration gör att detta plan flyttar sig längre bakåt ju mer du bländar ner (helt utan att du rör fokusringen!).

Intressant!

Detta borde innebära att om man har ett f/2.8-objektiv som lider av sfärisk aberration så riskerar man att få fokusplanet för nära kameran när man fotograferar med, säg, f/5.6. Om jag förstått detta med AF-punkter rätt så använder precisionspunkterna (f/2.8-punkterna) bara strålarna som kommer in vid objektivets ytterkant. Dessa strålar drabbas mest av den sfäriska aberrationen och kan styra fokus så att den inte riktigt stämmer för den centrala delen av objektivet, som ju används när man tar själva bilden.

Sen är det naturligtvis möjligt att det ökade skärpedjupet vid f/5.6 räcker för att dölja detta.

Notera att jag bara spekulerar rent teoretiskt; har aldrig lagt märke till detta i praktiken.
 
Effekten måste vara ganska stark för att kunna "förflytta" fokusområdet helt utanför det "förra steget". Säg att man mäter på F/2.8 och bländar ner till F/5.6 - Det allra vanligaste är då att näravståndet, det avstånd från dig räknat där fokus är "ok" åtminstone ligger kvar på samma avstånd, om det inte flyttar sig närmre (växer "mot" dig") som det borde göra med en svagare sfärisk förvrängning.

Det är bara vissa F/1.2-1.4-objektiv som har så stark effekt att områdena inte "överlappar" varandra nästan fullständigt mellan två helsteg, och detta är egentligen bara i stegen 1.4 - 2 - 2.8. Det är med dessa man riskerar frontfokus - men inte när man bländar ner - utan när man kör dem nästan vidöppet.
 
Effekten måste vara ganska stark för att kunna "förflytta" fokusområdet helt utanför det "förra steget". Säg att man mäter på F/2.8 och bländar ner till F/5.6 - Det allra vanligaste är då att näravståndet, det avstånd från dig räknat där fokus är "ok" åtminstone ligger kvar på samma avstånd, om det inte flyttar sig närmre (växer "mot" dig") som det borde göra med en svagare sfärisk förvrängning.

Det är bara vissa F/1.2-1.4-objektiv som har så stark effekt att områdena inte "överlappar" varandra nästan fullständigt mellan två helsteg, och detta är egentligen bara i stegen 1.4 - 2 - 2.8. Det är med dessa man riskerar frontfokus - men inte när man bländar ner - utan när man kör dem nästan vidöppet.

Ok, det låter betryggande.
Om jag tolkar ditt svar rätt så gäller:

1) I praktiken är den sfäriska aberrationen aldrig så kraftig att en nedbländing från f/2.8 (där man mäter) till något mindre riskerar att det man fått fokuslås på ska bli oskarpt.

2) Avvikelsen är åt "andra hållet", d.v.s. vid nedbländning flyttas fokusplanet (marginellt) bort från kameran.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar