Von skrev:
Vad är det för fel med Jonas variant att tänka?
Om jag utgår från en 13MB-upplösning och sedan kapar sidorna på det från ett liggande till stående format, blir det ju inte någon förlust att tala om, i alla fall inte på en 10x15-kopia.
I mitt PS får jag en dpi på 200 där jag tidigare, med mina 8MB-scanningar, "bara" fått 150dpi.
Jag är dock inne på att få mina negativ scannade i 20MB-upplösning.
man pratar om att ögat slutar reagera på pixlighet från och med 300 dpi.
därför är det dumt att skriva ut bilder i lägre upplösning.
fotolabo skriver ut i 254 dpi, men man måste titta myyyyycket noga för att se pixlarna. men det går alltså, om man är petig.
proprint skriver ut i 400 dpi och pixlarna går inte att se på deras kopior ens med lupp.
vill du alltså på allra enklast möjliga sätt få dina bilder i rätt propotioner, rätt upplösning och rätt pixeldimensioner så gör du på mitt sätt.
sparar du dessutom dessa inställningar som du gör på verktyget i verktygsförinställningspaletten så behöver du i framtiden aldrig någonsin göra nånting annat än välja din förinställda storlek på verktyget och markera den bildyta du vill göra till en 10x15 kopia och sedan trycka enter.
jag kan inte se att det kan bli mycket enklare än så, och att allt annat är tillkrånglat och dessutom ger ett sämre resultat om bilden är för liten och inte interpoleras upp.
på det här sättet låter du ju ps göra allt jobb på en gång.
20MB är bättre än 13.
det bästa är ju att skanna i större upplösning än du behöver, för att sedan skala ner bilden i ps. då har du som mest och bäst kontroll över din bild.