jpgrahn
Aktiv medlem
Inbillar mig det iaf . Ett exempel: Här står jag en bit utanför skogen och fotar några hjortar. Jag kan se i mina bilder att tiden från att den ena hjorten tittar rakt på mig tills att flocken "upptäcker" mig och springer iväg är 9 minuter. Under dessa 9 minuter tittar hjorten upp på mig ett antal gånger men återgår snabbt till att äta eller att lukta på honorna. De verkar inte kunna se mig men misstänker nått. När de springer är det för att jag "råkar" dra i ett kardborreband. Jag har svårt att tro att jag hade kunnat fota dem så länge utan camo.
Bilden är inte beskärd och tagen med ett 400 mm objektiv (crop-kamera). Avståndsskalan syns i bilden. Dvs jag står ca 10 m utanför skogen och det är ca 30 m till taggtrådsstängslet som syns på bilden.
Andra gånger känns det som att camot inte fungerat alls. Jag antar att man måste minimera både lukt (t.ex. tänka på vindriktningen), ljud och syn för att komma nära. T.ex. skall man nog undvika att vara en "siluett" mot himlen. Då hjälper nog inte camon.
Är dock ingen expert på detta
Där jag bor finns gott om dovhjort och även en hel del kronhjort.
Speciellt när det är brunsttid kan man komma rätt när hjortarna. Hindarna är svårare att smyga sig på. Vid ett tillfälle befann jag mig utanför en hage stående på en åker. I hagen gick några kossor som hade kommit fram mot mig för att se vem jag var. Vi stod nära varandra. Längre bort, på åkern där jag stod kom så några dovhjortar. De hade inte riktigt klar sikt mot mig och förmodligen doldes min lukt av kossornas. De rörde sig mot oss, jag stod lite bakom kossorna, men man kunde se att de kände att något inte var helt rätt. Jag utgår från att de ofta såg kossorna och inte brydde sig så mycket om dom. De var väldigt nära innan de vände. Mycket närmare än de kommer i andra fall. Tamboskap kan man ha stor nytta av ibland.