Autofokus förr och nu

[Bengf]

Räcker det med endast en mindre ändring av ett visst system för att man då kan söka eget patent. Vad gäller autofokusen så kom det fort efter Minolta 1985 till Canon tex, man sade förr att Minolta var rätt så innovativa men att Canon var snabbare att utveckla dom olika systemen, Canon/Nikon med sina spegelreflex kameror har ju varit totalt ohotade vad gäller effektivare autofokus, kunna följa och låsa, klara störningar från förbipasserande osv, ingen annan kamera klarade av det fast tiden gick, man väntade tex på att Pentax ( som var duktiga med ergonomi/hantering plus finesser )- skulle släppa en liknande AF-system. Olympus hoppade aldrig på autofokus tåget av någon anledning med sina systemkameror efter OM1 eller OM2, vid den tiden.

 

[Göran R]

Tackar !

200 mm var ett av objektiven till F3AF som jag nämnde tidigare i tråden.

Tillägg:
AF-motorn sitter i objektivet, men AF-modulen sitter i sökaren på kameran.

Såldes den som en komplett kamera eller som ett tillbehör med Objektiv och Sökare i ett paket till F3 ?

På F3 serien så kunde man enkelt byta sökaren. Själv använde jag en "HP" sökare som gav en stor och behaglig sökarbild att kolla på.

 

[Falumas]

Pariskonventionen ger företrädesrätt i 12 månader i andra länder för den som söker patent i hemlandet.

Det är bara 177 länder som erkänner pariskonventionen. Resterande gör nog lite som dom vill.

 

[PMD]

Olympus hoppade aldrig på autofokus tåget av någon anledning med sina systemkameror efter OM1 eller OM2, vid den tiden.

Jodå, Olympus OM707 hade autofokus, men den blev ingen succé, och det fanns bara cirka 10 AF-objektiv till den. Man kunde dock montera manuellt fokuserade OM-objektiv på den.

 

[PMD]

Det är bara 177 länder som erkänner pariskonventionen. Resterande gör nog lite som dom vill.

Du menar nog att de resterande 20 gör nog lite som dom vill.

 

[apersson850]

Räcker det med endast en mindre ändring av ett visst system för att man då kan söka eget patent.

Nej, det krävs en viss uppfinningshöjd. Om det anses vara uppenbart att en i ämnet skolad person kan inse att man kan ändra den ursprungliga, patenterade anordningen till ett nytt ändamål, då kan man inte få patent på den enkla ändringen.

Om någon fått patent på en påse som rymmer fyra paket mjölk, kan du knappast få patent på en lite större påse, som rymmer sex paket. Även om detta inte står omnämnt i det ursprungliga patentet. Men ändringen är för liten för att motivera ett nytt patent.

Däremot kan du kanske få patent på en påse som är försedd med handtag, för det är kanske inte lika uppenbar förändring av den ursprungliga produkten.

Eftersom påsar, både med och utan handtag, redan är väl kända, kan du i verkligheten inte få patent på någon av dem.

 

[Bengf]

Inom bilvärlden och säkerhet så kan tex någon tillverkare vara först med rullbälten, eller varför inte kvinnan som kom på vindrutetorkarna, och snart har alla bilar det samma, listan kan göras mycket lång, Amerikanarna som var tidiga med elektriska motorer överallt i bilarna som styrde det mesta, automatisk nedbländning kom på 50-talet osv.

Mycket som liknar i kamera världen, det senaste med ögonfokus som Olympus var tidiga med, men dämpat genomslag, Sony kör hårdare och bygger vidare, nu har alla kameror ungefär lika bra och det testas och jämförs, ena märket kanske tar öga några meter längre bort. Det framkommer nu att bara under en kort period under 80-talet så visat det sig att autofokus var i gång i tydligen samtliga Japanska kamera märken, några kan skruvas i hop i andra länder, men huvudkontor i Japan. Alla märken får i princip samma finesser hela tiden men för en del fungerar det bättre. patent verkar inte vara några större hinder ser det ut som.

 

[fotobollfoto]

... och så fanns det ”fix-focus”

När autofokus och alltså -fokus blev något att skriva i annonserna.

 

[PMD]

Även ibland "focus free".

 

[Gunnar D]

Inom bilvärlden och säkerhet så kan tex någon tillverkare vara först med rullbälten, eller varför inte kvinnan som kom på vindrutetorkarna, och snart har alla bilar det samma, listan kan göras mycket lång, Amerikanarna som var tidiga med elektriska motorer överallt i bilarna som styrde det mesta, automatisk nedbländning kom på 50-talet osv.

Mycket som liknar i kamera världen, det senaste med ögonfokus som Olympus var tidiga med, men dämpat genomslag, Sony kör hårdare och bygger vidare, nu har alla kameror ungefär lika bra och det testas och jämförs, ena märket kanske tar öga några meter längre bort. Det framkommer nu att bara under en kort period under 80-talet så visat det sig att autofokus var i gång i tydligen samtliga Japanska kamera märken, några kan skruvas i hop i andra länder, men huvudkontor i Japan. Alla märken får i princip samma finesser hela tiden men för en del fungerar det bättre. patent verkar inte vara några större hinder ser det ut som.

Bara för att någon har ett patent betyder det inte att andra inte kan använda den lösningen, man köper helt enkelt en licens av patentinnehavaren.
Licensen kan innebära användandet av lösningen "as is" eller i en variant utan egen höjd teknisk nivå.
Ett alternativ till patent är att publicera sin produkt eller tekniska lösning i en allmänt spridd tidskrift eller i ett "paper" på någon tillställning.
Då har man undanröjt möjligheten för andra att ta patent men samtidigt öppnat för konkurrenter.

 

[Fredrik AVT]

Patent är luriga och är en helt egen juridisk gren. Det finns ju patent för själva uppfinningen och sedan finns det "use patent" som är ett patent för tillämpning mm mm.

Patent är ju inte bara till för att skydda en uppfinning utan den är även till för att göra kunskapen tillgänglig för andra då patenttiden gått ut. Om det inte går att lista ut hur man tillverkar en pryl kan man chansa på att inte ta patent för då röjer man inte hur produkten tillverkas och kan i praktiken ha längre skydd fram tills någon listan ut hur man kopierar den.

 

[Bengf]

Det sades förr att Japanska biltillverkare köpte in någon Mercedes bil, och plockade ner den bit för bit, för att se hur den var byggd. Det går väl med kameror också.

 

[fotobollfoto]

Det sades förr att Japanska biltillverkare köpte in någon Mercedes bil, och plockade ner den bit för bit, för att se hur den var byggd. Det går väl med kameror också.

Så gör Scania även idag. Det är nog fullt normalt att man vill hitta smarta lösningar på problem man inte visste fanns.

 

[Bengf]

Utan gräva i hjäl sig på google efter AF-lösningar så var nog inte alla lika bra och objektiven behövdes ses över också, Foto började att köra/testa hastigheten med olika objektiv mot en väl upplyst testtavla, man läste dom där testerna med spänning, kommer i håg att man hittade ett objektiv till D90 som förändrade hastigheten rätt så markant till det bättre bland annat, hade man otur och hade äldre objektiv så kunde autofokusen vara seg av sig i vissa kamera märken, mins att Canon 40D var en jäkla snabb kamera tex. ( provade den från en kamrat en gång och den var snabb alltså )

 

[apersson850]

Ja, 40D tillsammans med EF-S 17-55 mm f/2,8 IS USM var något av det snabbaste de någonsin testade.

 

[Bengf]

Ja 40D hade 10mp och jag kommer ihåg att man klockade 0,16 sek mot den där tavlan, senare 7D som fick hiskliga 18mp nådde också 0,16sek det var rekord vad gäller hastighet, 7D blev vald bland många testare som världens bästa APS-C kamera vid den tiden, Nu var tavlan givetvis tacksam, väl belyst med linjer och streck för autofokusen att låsa på, men lika för alla kameror. kommer i håg att det blev liv i luckan när kombattanten från Nikon D300 hade egenheten att dröja med låsningen av fokus 0,36sek tog den på sig och då hade den 12mp.

 

[Fredrik AVT]

Det är intressant hur AF slog igenom på allvar hos ESR/SLR på 80-talet. Egentligen var de första inte så användbara. Det fanns en AF punkt i mitten som funkade hyfsat på stilla motiv ffa i första generationen av AF SLR för massmarknaden - Minolta 7000, Canon T80 (men även EOS 650), Nikon F501, Olympus OM707 och även Pentax och Yashicas första. Vid tiden för lansering erbjöd AF systemet i EOS 650 inga egentliga fördelar rent konkret. Dessutom kostade tredjepartsobjektiv mer för Canon p g a AF motorn i objektivet. Det var först senare som deras lösning skulle påvisa egentliga fördelar. Nikon tänkte nog egentligen i sak rätt då de övervägde att inte ha AF i F4. Det var ännu inte användbart för proffsmarknaden. Den stora nyheten var Matrixmätningen med den modellen. Det var ca 1990 som det kom flera AF punkter och snabbare AF. Däremot gjorde AF objektiv med mindre bländaröppning mer användbara eftersom de gick att fokusera. Innan dess ledde snittbilden och f/5,6 objektiv till en svart halvcirkel mitt i sökarbilden. Då AF kamerorna enbart hade en nattaktiva så slapp man mikroprismor och snittbild i sökaren. Dessutom kunde sökaren göras ljusare eftersom den inte längre behövde ha kontrast för att ställa manuell fokus under f/2,8. AF gav mycket frihet till konstruktörerna.

 

[Bengf]

Andra versionen av Minolta autofokus tyckte man då var snabb, den hade en mycket liten mittpunkt som till och med gick att pricka in på en liten fågels öga på inte allt för långt håll, 7000Si från 1995 hade inte kvar den lilla mittpunkten, Det var mycket fina reklambilder på vattenskidåkare i full fart osv, nu hade man inget att jämföra med just då. köpte en Canon EOS 100D lite senare som lanserades som den tysta kameran, upplevde den inte som något snabbare men stabil.

Det tog nog sin tid med autofokus, instegs och mellanstegs kamerorna hade som oftast bara en korspunkt i mitten ( förvånade nog även Canons EOS 5DMKII, som verkade ha hämtat samma AF från EOS 20D )- Nilsson testade 50D på en stor mängd fåglar och fick 50% bilder i fokus, 1DS om det nu var trean kommer jag inte riktigt i håg, men där fick Nilsson 75% bilder i fokus. 50% keepers är nog inte så tokigt egentligen var säkert bättre än andra likvärdiga vid den tiden.

 

[Fredrik AVT]

Det är intressant hur AF slog igenom på allvar hos ESR/SLR på 80-talet. Egentligen var de första inte så användbara. Det fanns en AF punkt i mitten som funkade hyfsat på stilla motiv ffa i första generationen av AF SLR för massmarknaden - Minolta 7000, Canon T80 (men även EOS 650), Nikon F501, Olympus OM707 och även Pentax och Yashicas första. Vid tiden för lansering erbjöd AF systemet i EOS 650 inga egentliga fördelar rent konkret. Dessutom kostade tredjepartsobjektiv mer för Canon p g a AF motorn i objektivet. Det var först senare som deras lösning skulle påvisa egentliga fördelar. Nikon tänkte nog egentligen i sak rätt då de övervägde att inte ha AF i F4. Det var ännu inte användbart för proffsmarknaden. Den stora nyheten var Matrixmätningen med den modellen. Det var ca 1990 som det kom flera AF punkter och snabbare AF. Däremot gjorde AF objektiv med mindre bländaröppning mer användbara eftersom de gick att fokusera. Innan dess ledde snittbilden och f/5,6 objektiv till en svart halvcirkel mitt i sökarbilden. Då AF kamerorna enbart hade en nattaktiva så slapp man mikroprismor och snittbild i sökaren. Dessutom kunde sökaren göras ljusare eftersom den inte längre behövde ha kontrast för att ställa manuell fokus under f/2,8. AF gav mycket frihet till konstruktörerna.

See nu att stavkontrollen gjorde fel! Det står:
"Då AF kamerorna enbart hade en nattaktiva så slapp man mikroprismor och snittbild i sökaren"
Det skall stå:
"Då AF kamerorna enbart hade en mattskiva så slapp man mikroprismor och snittbild i sökaren"

 

[apersson850]

EOS 10 hade tre AF-punkter. Med det var den Canons första EOS-kamera med mer än en AF-punkt.
Den erbjöd även skärpedjupsautomatik, där man kunde peka med en AF-punkt på det närmaste och mest avlägsna man ville ha i fokus, och så valde kameran bländare med hänsyn till detta och brännvidden. Eller så kunde man ställa in den så att det som täcktes av de tre AF-punkterna kom inom skärpedjupet.

EOS 10 hade även en annan rolig funktion. Man använde AF-punkten i mitten (som var korsformig) till att inte bara mäta fokus (kontrasten på sensorn), utan även skakningar (om kontrasten rörde på sig). Kameran kunde antingen själv välja en kortare exponeringstid om så befanns nödvändigt, eller varna i sökaren för om kameran hölls stabilt, skakade lite eller darrade som ett asplöv.

AF-sensorn i 5D och 5D Mark II hade mycket riktigt sina rötter i EOS 20D. Dess nio vanliga punkter kompletterades med sex assistpunkter, som inte var direkt valbara av användaren och bara fungerade i Servo AF. Dessa satt inuti "diamanten" som ritades upp av de andra punkterna. Tanken var att man vid följande fokus skulle få bättre täckning, så inte motivet tappades mellan de vanliga punkterna.
AF-sensorn från 20D användes även i kameror som 30D och 400D. Canons 40D var deras första som hade alla AF-punkterna korsformade. Den var också den första som introducerade den diagonala AF-punkten, med högre känslighet, i mitten.