Det här är en riktig klassiker, som det är svårt att förstå - av det enkla skälet att det är gjort för att inte märkas...
Ett försök att illustrera effekten av jpeg-komprimering finns här:
http://daniel.nordling.nu/bildredigeringsskolan/lektion10.html
Rimligtvis förstörs inte en JPEG vid omsparande till samma komprimeringsgrad...
Om vi börjar från början, det finns inget "samma komprimeringsgrad" av det enkla skäl till att det aldrig finns någon "jpeg-bild". Till skillnad från enkla bildformat (GIF, TIFF, PNG) där bilden beskrivs som en matris av pixelvärden på samma sätt som när bilden visas på skärmen, är jpeg-formatet ett ganska komplext bildformat baserat på matematiska formler.
En "jpeg-bild" är istället en massa rådata som tillsammans med passande algoritmer kan skapa en bild. Obs! skapa, inte återskapa! (det finns en avgörande skillnad mellan dessa begrepp.)
En näraliggande analogi är för övrigt våra digitalkamerors råformat, där datat inte heller är en bild i sig utan måste räknas fram med passande algoritmer. Till skillnad från råformaten finns det för jpeg-formatet universella algoritmer som passar alla jpeg-filer oavsett ursprung.
Så det första som sker när vi öppnar en jpeg-fil är att redigeringsprogrammet använder sina algoritmer för att skapa en bild (avkoda) som vi kan se och bearbeta, märk att om vi skulle använda ett annat redigeringsprogram med andra algoritmer blir resultatet kanske inte exakt lika (men skillnaderna är så små att vi inte kan se dem).
Även om du nu inte rör bilden kommer den genomgå en ny komprimering när du väljer att spara bilden (komprimera), det finns således inget direkt samband mellan ursprungsbilden och kopian.
Om du nu får för dig att spara samma bild om och om igen utan att ändra på den kommer en ny komprimering göras varje gång, men den sparade jpeg-filen blir i praktiken identisk.
Eftersom tekniken bygger på förenkligar och borttag av information som inte bör vara synlig. Andra, tredje gången o.s.v. är redan denna information borttagen och därför bör samma information skrivas till filen. Om algoritmen alltid skulle ta bort säg 5% borde rimligtvis filerna minska mer och mer i filstorlek...
Här har du faktiskt rätt, men kanske inte av det skäl du tänkte dig.
Om du börjar med ett original (som kan vara från en jpeg-fil) och sedan sparar denna så att du får en jpeg-fil, därefter tar denna fil och öppnar den på nytt bara för att direkt spara till en ny fil och upprepar detta ett antal gånger kommer du så småningom få identiskt resultat. De första bilderna i iterationen kommer variera en aning, beroende på att algoritmen varje gång försöker göra en optimal komprimering, men efter en tid kommer skillnaderna mellan filerna utjämnas så att det bara finns en optimal komprimering (eller i vissa fall två omväxlande jpeg-filer).
Var kommer då komprimeringsgraden in frågar du säkert, komprimeringsgraden eller mer korrekt kvalitetsnivån bestämmer hur mycket information jpeg-komprimeringen får ta bort, vad det betyder exakt beror i sin tur på bildbehandlingsprogrammets algoritmer och kan därför variera. Men det finns inget kvalitetsvärde som är oförstörande, utan också 100% är lite förstörande. Det finns dock ingen större poäng att spara i högsta kvalitetsnivån, då det bara gör bildfilen större utan att tillföra någon egentlig information (det som en gång är raderat är för alltid borta).
