Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Att jobba på fotoaffär är inte alltid så lätt :-)

Produkter
(logga in för att koppla)

jonasgauffin

Aktiv medlem
I början på 90-talet jobbade jag i fotobutik och har en hel del roliga minnen från den tiden. Efter att ha läst lite klagomål på fotobutiker så tänkte jag nämna några roliga minnen från den andra sidan av disken...

Här är några:
En äldre herre ca 50 år kommer tillbaka med en film han hämtat ut tidigare under dagen, han klagar över att framkallningen här blivit fel.
Han visar negativen, och av 36 bilder så är 3 bilder mitt i rullen kraftigt underexponerade och han menar att det har hänt något under framkallningen.
Jag förklarar att det är omöjligt att göra så i framkallningen. Det är helt enkelt underexponerat i kameran.
Han ger sig inte och säger "Jag har fotograferat i 30 år och aldrig sett något liknande. Jag kräver att du framkallar om filmen"
Där står jag som ett fån och ska försöka förklara att det går inte att framkalla samma film 2 gånger!? Åt en som har fotograferat i 30 år!?

En till:
En person kommer in i butiken och klagar över att bilderna han hämtade ut igår blev fel.
Han hade fått diabilder och ville egentligen ha pappersbilder.
Jag sa att för att få pappersbilder måste du ha en negativ film du har använt en diafilm och då blir det diabilder.
Han menade att han alltid använt samma film och på Domus där han brukade framkalla fick han alltid pappersbilder. Han hade med sig ett par gamla filmer och visade och det var ju negativ, jag försökte förklara och visa skillnaden mellan negativ och dia utan framgång.
Kunden var superarg och hävdade fortfarande att det var vårt fel...tror aldrig han kom in i butiken igen.

En till:
En dam kommer in till mig efter att ha hämtat ut 2 st filmer. Det har blivit fel på framkallningen. Båda rullarna har blivit dubbelexponerade eller rättare sagt flerexponerade. Ca 10 bilder på varje film.
Jag står och kliar mig i huvudet och försöker komma på vad det är för fel, kollar kameran och den fungerar klockrent, en gammal Nikkormat systemkamera. Efter en stunds samtalande med damen så förstår jag vad som har hänt.
Hon fotograferar mycket och är rätt duktig och ville avancera och frågade om tips, jag förklarde lite om känslighet på filmer och berättade att ISO 100 är bra om det är sol ute, det blir mindre korn och lättare att få mättade färger, Och ISO 400 är bra om det är sämre ljusförhållanden.
Glad ihågen köpte hon en av varje och gick hem, stoppade i ISO 100 filmen för att det var en fin sommardag med stark sol.
Hon tog 4-5 bilder. Dagen efter var det molnigt och hon rullade tillbaka ISO400 filmen och tog ett gäng bilder med den.
Nästa dag så var det sol igen och hon rullade tillbaka 400 filmen och stoppade i 100 filmen igen och började då om på ruta 1. Det blev dubbelexponering såklart.
Så höll hon på tills hon räknat ut att hon tagit 36 kort på varje rulle....
Tja vad ska man säga?

Är det fler som jobbat i fotobutik och känner igen sig?
Är det någon mer som har några roliga minnen från fotoaffären?
 
Jodå, visst känner man igen sig!

Jobbade också i fotobutik för några år sedan. Minns ett tillfälle då en äldre Gentleman i 70-årsåldern kom in med sin kamera som han behövde batterier till. Problemet var bara att kameran var ungefär lika gammal som han själv och batterierna han behövde hade inte funnits på en så där 40 år.

Jag försökte förklara problemet för kunden, vilket gjorde honom arg. Han promsade på och kunde naturligtvis inte förstå hur man kunde sluta tillverka batterier på detta oförskämda sätt. Efter ungefär femton minuters förklarande, och när hela butiken blivit full med irriterade kunder som väntade, brast det för mig. Så jag sa (något otrevligt):

"Du, dina jävla batterier slutades tillverkas när de alierade bombade fabriken i Tyskland under Andra Världskriget. Så om det är ett problem för dig. Kontakta Churchills släktingar då så får väl dom fixa batterier till dig."

Vet inte riktigt vad jag fick det där ifrån!?

Mannen blev helt stum, innan han begrep vad jag sagt. Sedan blev han jättearg och hävde ur sig diverse mindre lämpliga ord innan han dyrt och heligt betygade att han aldrig mer skulle besöka vår butik. Däremot tyckte de andra kunderna i butiken att det hela var väldigt underhållande! :)

En annan kund, en kvinna, hade också batteriproblem. Hon hade köpt ett nytt och dyrt batteri till sin kamera, men redan efter några dagar var det slut. Hon förstod inte vad som hänt och var väldigt irriterad.

Efter en stunds luskande kom jag fram till att hon aldrig stängde av sin kamera, vilket innebar att den tömde batteriet. Jag försökte förklara detta för henne men hon vägrade förstå. Hur jag än vände och vred, jämförde med att lämna bilen igång och så vidare, så trillade inte poletten ned. Så hon lämnade butiken väldigt arg, 100 procent övertygad om att det var fel på batteriet och att jag hade lurat henne. Hon skulle heller aldrig mer komma tillbaka. Något jag tackade min lyckliga stjärna för! :)

/Joakim
 
Senast ändrad:
Mer..

Det här kan bli en kul tråd, hoppas bara att man slipper figurera som exempel...

Jonas: Var får man utbildningen för att klara av att behärska sig i dessa situationer? Inte helt lätt att kväva ilska eller hastigt uppkomna gapskratt...

Jag kan bidraga med ett fall som jag beskrivit även på en annan tråd, minns inte vilken.

Stod i kö i en fotobutik. Säljaren var fullt upptagen med en mycket världsvan herre som nu skulle ha sin första digitalkamera. För en gångs skull var det kunden som förklarade alla fördelar för säljaren. När han så väl bestämt sig för en modell och står färdig med sitt kreditkort kommer han på att han glömt en detalj...
- Visst ja, jag måste ju ha ett par rullar film också. Det funkar väl inte med den gamla typen.


DÅ var jag glad att jag inte var säljare.
 
Här kommer en till:
En kille kommer in i butiken och visar en bild han lämnat in för framkallning hos oss, han är lite missnöjd med de bleka färgerna.
Han har med sig en annan kopia från samma negativ och visar upp den, det är en manuell kopia som en kompis till honom har gjort.
Han menar att det är så han vill ha färgerna i alla kopior och vill att jag ska kopiera om alla bilder så de blir lika fina som den manuella kopian.
Jag försöker förklara att för 59:- så gör vi inte manuella kopior utan låter maskinen jobba på automatik baserat på medelvärden, vilket medför att bilderna inte alltid blir superbra.
Men manuellt kan vi fixa det mesta med färger, mättnad mm, men det kostar 20:- per bild.
"Men det blir ju flera hundra kronor, det är ju hutlöst dyrt" Fy och blä....

Folk verkar tro att man ska få proffsframkallning vart man än lämnar in filmen och hur billigt som helst!?
Det intressanta är att de flesta skyller på filmen.
Typ: "Jag gillar inte kodak för att färgerna blir så bleka" när det egentligen är framkallningen det beror på...

Och sen är det ju lite roligt hur vissa tror att aluminiumfolie är nått universalverktyg för film!?
Väldigt ofta kom kunderna in med filmen inlindad i Aluminiumfolie.

Arne: Jag önskar att det fanns en bra kurs för att lära sig att behärska sig i dessa situationer :)
 
jonasgauffin skrev:


Och sen är det ju lite roligt hur vissa tror att aluminiumfolie är nått universalverktyg för film!?
Väldigt ofta kom kunderna in med filmen inlindad i Aluminiumfolie.

Arne: Jag önskar att det fanns en bra kurs för att lära sig att behärska sig i dessa situationer :)

Hahaha, det känner man igen!

Jag stötte på flera kunder som kom in med filmen ihoprullad i en genomskinnlig plastpåse och trodde att den skulle gå att framkalla. Det var roligt! :)

/Joakim
 
Den här händelsen har jag inte själv fått uppleva utan det är en kompis arbetskamrat som för många år sen jobbade i fotobutik. Så jag kan inte ansvara för korrektheten och ifall det skulle vara en "Elfsbergare". Bra story hur som helst...

Det begav sig inte bättre att en kund stövlade in i butiken och undrade varför hans kamera (nyligen inköpt i butiken) inte fungerade. Han visade sin kamera och bilder som var tagna med samma kamera på kundens semester. Problemet var att ingen av bilderna, förklarade kunden, föreställde det kunden hade försökt föreviga. Det var helt enkelt fel motiv?! Dock var gemensamt för alla bilder att på ena sidan av bilden fanns en något diffus, rosa, mjukt rundad detalj. Samt att förvånansvärt ofta hans fru var med på bilden, dock inte hela frun utan ofta bara en arm eller ett par ben eller liknande. Och, som sagt, i sort sett inga av de tilltänkta motiven var med på bild.

Både kund och expidit var bekymrade och frågade sig hur detta kan ha gått till. Efter ett tag börjar expiditen ana hur det har gått till...

Kameran som kunden använde var en systemkamera men ingen SLR (eller heter det SRL?) utan en äldre modell med separat tittglugg för motivsökning. Expiditen ber helt enkelt att kunden visar hur han gör när han tar en bild. Kunden sätter igång att demonstera och mycket riktigt... han tar upp kameran och tittar genom sökaren men han håller kameran bakofram. Objektivet pekar alltså bakåt. Den rosa detaljen på varje foto är kundens örsnibb och att delar av hans fru är med på nästan är givetvis för att hon har tagit ett steg tillbax när hennes make skall föreviga så viktiga sightseeingmål såsom Tower Bridge.

Om expiditen dör av skratt eller om han håller masken vet jag ej.

Antagligen visar han honom hur kameran används och sen så var allt frid och fröjd.

Stalle
 
pyskotiska kunder

Jag jobbar i en fotobutik nu i sommar och det är inte alltid lätt... De flesta kunder som kommer in är förstående över att ex framkallningsmaskinen går sönder ibland men vissa blir helt knäppa.

Jag har ett exempel på en kund från förra veckan: En ung tjej kommer in med en kompis och berättar ganska irriterad att hennes mamma lämnat in hennes film för dubbla kopior med bara fått enkla. Sånt händer ju då och då i stressen så jag sa att jag skulle kolla på det. Då upptäckte jag att på hennes kvitto stod det enkla kopior. Jag sa då att det är därför hon bara fått enkla kopior. Förmodligen hade tjejens mamma bara beställt enkla kopior. Då får tjejen ett anfall och börjar skrika okontrollerat och jag ser då att "kompisen" var hennes personliga assistent. Hon var nära att hoppa på mig och jag blev skiträdd (har viss fobi för pysykist sjuka / aggressiva människor) och sa att jag fixar dina kopior kom tillbaka i em. Sen slutade jag, men fick höra av mina kollegor att hon hade varit tillbaka (lika aggressiv) lite senare. Jag är glad att jag inte var kvar för jag hade inte fixat det. Allt pga ett missförstånd mellan mor-dotter...

Det värsta är med andra ord inte folk med dumma frågor, det är när folk blir aggressiva det blir problem....

Har en massa charmiga exempel också: gamla konstnärstanter som har fotat sin konst, svettiga ungkarlsgubbar som köper ramar till sina broderier, en hemlös dam som fotat sin son med en loppiskamera för 15:- och började gråta när hon såg hur fina bilderna blev, folk som ska ta passbilder på sin bebis etc.
 
Re: Jodå, visst känner man igen sig!

Liax skrev:

"Du, dina jävla batterier slutades tillverkas när de alierade bombade fabriken i Tyskland under Andra Världskriget. Så om det är ett problem för dig. Kontakta Churchills släktingar då så får väl dom fixa batterier till dig."

Haha, tack för dagens asgarv!
 
För några år sedan ringde kompisen och bad mig skynda mig över för att titta på våra semesterbilder (Hela samtalet asgarvade han?) När jag kommer dit så visar ham mig bilderna som inte föreställer vår semaster kan jag medge.
Det var rätt "märkliga" nakenbilder som inte ens skulle visas här på vår fotosida. Precis när jag bläddrat igenom korten så ringer fotofirman och undrar om kompisen fått fel kort levererat.
Den "rätte " ägaren till korten var mycket angelägen om att familjens "släktträffskort" skulle komma till rätta....Korten bytte ägare och vi fick några extra rullar film....Familjens släktträff var förevigad för alltid....

Jonas
 
jonasgauffin skrev:
Jag försöker förklara att för 59:- så gör vi inte manuella kopior utan låter maskinen jobba på automatik baserat på medelvärden, vilket medför att bilderna inte alltid blir superbra.
Men manuellt kan vi fixa det mesta med färger, mättnad mm, men det kostar 20:- per bild.
"Men det blir ju flera hundra kronor, det är ju hutlöst dyrt" Fy och blä....

Jag tycker det låter som en riktig sk*tmaskin, eller gör ni medvetet sämre kopior för att folk ska välja dom dyrare alternativen?

Att automatiken inte kan klara alla extrema felexponeringar och ljustemp-fel förstår jag men en normalexponerad rulle ska väl ge bästa möjliga resultat oavsett priset.
Annars ska ni nog ha en skylt som förklarar att ni visserligen gör s**tkopior men dom är billiga.
 
nu har jag inte stått i butik men väl varit fotolärare.

en elev som skulle göra bilder till sitt slutprojekt kom en dag, ett par veckor innan skolavslutningen, utrusande ur mörkrummet med stora ögon och ett desperat uttryck i ansiktet.
hon ryckte tag i mig och sa åt mig att titta på hennes rulle som låg i sköljen.
jag noterade att den var helt blank.
"vicken vätska tog du när du började framkalla?" frågade jag, och hon pekade på fixbehållaren.
jag förklarade vad som händer när man fixerar innan man framkallar men det ville lixom inte sjunka in, utan hon blev istället arg.
"men bilderna jag tog måste ju ha fixerats på en gång då istället!"
jag försökte förklara att då skulle man ju inte behöva framkallare öht, och det måste finnas bilder på rullen innan dom kan fixeras.
nej, det ville hon inte acceptera och jag kunde inte dividera så mycket mera utan rekommenderade att hon tog om sina bilder och började med framkallningsvätskan nästa gång.

nästa rulle blev precis lika blank (japp, fix använt även denna gång) och den ilska hon kände för mig visste inga gränser.
hur jag än försökte förklara att man måste framkalla först innan man fixerar så ville hon inte lyssna på det örat.

det blev inget slutprojekt för hennes del.
troligtvis ägnade hon sommaren åt det istället för att få sina slutbetyg öht.

sensmoral:
gå på dina fotolektioner redan från början ifall ditt slutprojekt hänger på dina framkallningskunskaper. ;o)
 
Inte att vara kund heller

En expedit i en Expertbutik i Stockholm där jag lämnade in en film hävdade bestämt att rödsticket på alla kopior berodde på att jag använt Kodak Gold 100. Den var välkänd för att ge rödstick!

Dumma jag trodde ju att det bara var på obskyra diafilmer som färgstick på filmen påverkade slutresultatet.

Nu vet jag bättre och köper aldrig mer något i den butiken.
 
Gunnar Djerf skrev:
"Jag tycker det låter som en riktig sk*tmaskin, eller gör ni medvetet sämre kopior för att folk ska välja dom dyrare alternativen?

Att automatiken inte kan klara alla extrema felexponeringar och ljustemp-fel förstår jag men en normalexponerad rulle ska väl ge bästa möjliga resultat oavsett priset.
Annars ska ni nog ha en skylt som förklarar att ni visserligen gör s**tkopior men dom är billiga."


Missuppfatta mig rätt:
Maskinen gör inte dåliga kopior, tvärtom den var imponerande bra.
Men i väldigt många fall kan inte maskinen avgöra hur personen bakom kameran tänkt.
Exempel: Underexponerat neg, bilden tagen i kyrkan på ca 10 m avstånd, kameran en lite kompaktkamera vars blixt endast räcker 3-4 meter.
Hur ska bilden kopieras? Man kan göra den ljus så att personerna vid altaret syns, bieffekt blir ett väldigt blaskigt och grynigt kort.
Alternativt kan man göra bilden mörk som den är exponerad, man ser då bara bänken framför personen med kameran, resten är helt svart, men då blir iallafall bilden fin och mättad i färgerna och kornet blir nästan obefintligt...hur i helvete ska en maskin kunna avgöra hur fotografen vill ha det???

Jag har ett 100tal till exempel men orkar inte skriva en hel roman om dem. Men du kan ju ringa till prolabbet och be dom förklara, jag är 100% säker att deras maskiner har samma problem!
 
Christel, Jag har också gjort det...alltså använt fixet som framkallare.
Jag tog fel dunk, etiketten hade trillat av och jag fick hjärnsläpp. Jag körde in en film och den kom ut blank???
Vad tusan tänkte jag och körde in nästa...också den kom ut blank. Kliade mig i huvudet och undrade om det var fel på kameran. Men efter ett tag gick det upp för mig att det var dags att kolla kemin.
Det blev lite städjobb den eftermiddagen...inge skoj.
Som tur var var det inga bilder som inte gick att ta om :)
 
Jag har inte jobbat med foto, men väl som expedit i en datoraffär, skillnaden är inte jättestor. Bara annan teknik. Kunderna är domsamma.

Efter den tiden har jag alltid haft en vänligt öga till mer eller mindre kunniga expediter. Iaf
tills dom blir dryga och bara antar från början att inga kunder kan något och börjar dra rövarhistorer av allt. DÅ jävlar.

Samma sak gäller med support. Det är inte världens roligaste sak att förklara att datorn inte gick att slå på för att strömsladden inte satt i. Men vadå, klart den sitter i(och då var det altså på en äldre dator där strömsladden till skärmen sätts i datorn, och datorn i väggen.

För att inte tala om att skärmen är ju datorn, och hårdisken är den stora lådan på golvet. Att starta om datorn blir ju då att slå på och av skärmen.
 
Jag råka klaga på en firma som klippt mina negativ mitt itu.. mellan 24-25:e bilden .tills han påpekade att det var en 24 rullars film... kan bara försöka skylla ifrån mig på att det inte var min film, utan kompisens kamera jag lånat o fotat ^^

Då kände man sig lagom dum ;)
 
Min fru har lite berättelser från systembolaget som också är intresanta.

En kvinna kom in och klagade över det dåliga vinet... "Det var så dåligt att jag var tvungen att tvinga i mej det. Nu vill jag ha pengarna tillbaka...." Och visade upp en nästan utdrucken vinflaska...

En annan skulle lämna in tomflaskor och fick svaret. "Lämna dem i hörnet där borta" (där Tomran (returautomaten) stod). Efter en stund återvänder han med en nyckel och frågar vad han ska göra med nyckeln? "Nyckeln?" Jo, säger han och visar upp nyckeln till en förvaringsbox... (som stod brevid Tomran)

En annan bra historia är när en kund ville ha rekommendationer om vilket vin som passar till surströmmning...

Jag tror nog att alla serviceyrken kan räkna upp underhållande historier:)
-jalle
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar