Annons

ARBETSMETODIK VID SVARTVITKOPIERING

Produkter
(logga in för att koppla)

Graal

Avslutat medlemskap
Här kommer en ny artikel om mörkrumsarbete. Ett par år gammal också denna men dock aldrig inskickad till fotosidan. Eftersom jag inte hyser så stora förhoppningar att man ska ta in denna heller lägger jag upp den som förut, som "piratartikel" i forumform. Länk till den första artikeln: KONTRASTSTYRNING MED TVÅBADSFRAMKALLNING

________________


ARBETSMETODIK VID SVARTVITKOPIERING

I den här artikeln ska jag försöka beskriva ett av flera arbessätt i mörkrummet. Kanske kan de ge idéer och inspiration och eventuellt lite kunskaper för den som vill lära mera? Givetvis finns det många vägar att gå mot en "bättre kopia" och även andra sätt att se på vad som är "bra gråskala", "rätt kontrast", mm. Detta är bara mitt sätt att försöka tolka just detta negativ vid detta tillfälle. En annan kopist kan säkert göra något helt annat av bilden men det metodiska tillvägagångssättet behöver inte vara annorlunda för att resultatet blir ett annat.

Artikeln är inte direkt skriven för nybörjare men jag tror att den som står i begrepp att kliva in i mörkrummet för första gången (eller den som är nyfiken på hur man arbetar där med äkta fotografisk belysningsteknik) ändå kan snappa upp ett och annat matnyttigt ur den. Jag illustrerar i fyra bildexempel hur jag arbetar med kopian och stegvis kommer fram till den slutliga bilden. De scannade och förminskade bilderna kanske inte återger hur originalbilderna ser ut men de kan ändå fungera bra som illustrationer till de olika stegen i arbetet. Jag ber att ni inte börjar kommentera förrän bild nr 4 och sluttexten är inlagd, eftersom man inte kan lägga in mer än en bild i varje inlägg måste jag skriva i flera steg.

Kanske kan detta inspirera andra att göra likadant, att med bildexempel visa hur man kommer fram till den slutliga bilden och skriva lite hur man gått tillväga?


BILD NR 1 - RÅKOPIAN

Negativet var av något lägre kontrast än normalt eftersom huvuddelen av bilderna på filmen fordrade lätt minusframkallning för att ge normalkontrast. Solen slöjades av moln och det var orsaken till att rutorna från just detta motiv blev mjukare än de andra. Det hade annars krävts en normalframkallning för att få dem till "rätt" kontrast.

Bilden är kopierad fullt ut på ett papper i stl 18x24cm och därför kom inte riktigt hela negativet med på den första råkopian. Jag valde att inte ta med hela vänsterdelen. Vid fotograferingen var jag medveten om foravtrycken i högerkant men grenarna som sticker in i bilden ger en viss balans och får blicken att stanna kvar. Därför valde jag att ha med dessa element i kompositionen men komponerade ändå så att möjligheten att beskära till kvadratiskt format låg öppen. När jag nu studerar råkopian betsämmer jag mig för att beskärning till kvadrat är bästa alternativet. Fotavtrycken stör lite för mycket som jag upplever det.

Motivet är fotograferat med Bessa L försedd med 15mm supervidvinkel. Filmen är T-Max 100. Jag kopierade på Fotokemika Fineprint G som är ett blankt, variabelt RC-papper med mycket hög maxsvärta, dessutom lätt att tonstyra. Pappersframkallare var Dektol, som ger Fineprint neutral - lätt varmsvart bildton, och framkallningstiden 2 minuter. Förstoringsapparat: Leitz Focomat 1C med Focotar 4,5/50mm, nedbländad till 8. Valde filter 3 (ngt hårdare än normalt) dels för att negativet var lite mjukt och dels för att få bättre kontrast i snön på isen, vilket jag tyckte var viktigt för intrycket. Med provremsa kom jag fram till att 24 sek belysningstid gav tillräcklig teckning i högdagern (snön uppe på trädstammen). Av grundkopian ser jag att teckningen i snön, på isen bortom stammen, är för dålig. Himlen är också för ljus. I nästa kopia ska jag därför försöka åtgärda detta.

Bild nr 1 - Råkopian:
 

Bilagor

  • arbetsmetodik1b.jpg
    arbetsmetodik1b.jpg
    93.9 KB · Visningar: 1,137
BILD NR 2

Nu är partiet ovanför den streckade linjen efterbelyst i 10 sekunder med hjälp av en svart kartongbit som klipptes till efter linjens form och skuggade den nedre delen av bilden under efterbelysningstiden. Jag håller kartongen mellan objektivet och avmaskningsramen och rör lite grand på kartongbiten hela tiden under denna belysning för att det inte ska synas någon avgränsad kant utan bli en osynlig övergång. I övrigt är bilden belyst som bild nr 1 och framkallad likadant.

Jag är ändå inte nöjd med denna kopia. Snön på isen blev ganska bra med efterbelysningen men himlen är inte tillfredställande. Dessutom ser jag nu att skuggan under stammen är alldeles för mörk och igensotad (negativet har detaljer som bör gå att få fram). Jag ska nu försöka förbättra dessa brister i bilden.

Bild nr 2:
 

Bilagor

  • arbetsmetodik2b.jpg
    arbetsmetodik2b.jpg
    87.4 KB · Visningar: 1,120
BILD NR 3

Jag börjar med att göra precis likadant som i bild nr 2. Grundbelysning i 24 sekunder och efterbelysning av partiet ovanför strecket i 10 sekunder. Under grundbelysningen håller jag däremot för skuggpartiet nedanför stammen med en tillklippt kil som passar denna yta. Förhållningstiden är 10 sekunder och jag rör hela tiden på kilen lite grand så att ingen skarp kant bildas här heller. För att få mera teckning i himlen måste jag efterbelysa denna ytterligare. Blir efterbelysningstiden för lång kan himlen bli grovkornig och därför väljer jag att byta till filter nr 1½. Jag efterbelyser först hela himlen i 10 sekunder. Därefter ytterligare 10 sekunder i himlens högerkant och slutligen 10 sekunder till i yttersta hörnet. jag använder en kartongskiva som tidigare för att skugga övriga bilden under efterbelysningarna och rör nu lite mera på denna. Himlen har en jämnare yta och det kan lättare bildas en avgränsad kant.

Teckningen i skuggan under stammen blir nu bättre av förhållningen. Jag får också teckning i himlen men jag vill ha lite till för att solgenombrytningen i hörnet ska komma fram mera. Dessutom vill jag ha ytterligare lite mera separation i skuggpartierna utan att bildens kontrast och maxssvärta går förlorad. Jag gör därför ytterligare en kopia.

Bild nr 3:
 

Bilagor

  • arbetsmetodik3b.jpg
    arbetsmetodik3b.jpg
    95.4 KB · Visningar: 1,115
BILD NR 4 - SLUTKOPIAN

Jag förfar likadant som tidigare vad gäller belysning (med samma efterbelysning och förhållning) men jag ökar på efterbelysningarna av himlen några sekunder. Dessutom väljer jag tvåbadsframkallning med den mjukarbetande Selectol Soft i första skålen och den normalframkallande Dektolen i andra. Jag framkallar 1 minut i vardera skålen, alltså 2 min totalt. Bilden får nu aningen lägre kontrast och inte det rätta "stinget" men separationen i skuggorna är ytterligare förbättrad. För att ge den mera sting, förbättra kontrasten i gråskalan och ge de mörkaste partierna maximal svärta så selentonar jag nu bilden. Efter att den sköljts under 5 minuter tonar jag den 4 minuter i Kodak Rapid Selenium Toner med en koncentration av 1:15. Slutsköljer därefter ytterligare 5 minuter och hänger sedan kopian på tork.

Jag tycker nu att jag fått den bild jag vill ha med en fin gråskala och teckning i alla delar från de mörkaste skuggorna till snöns ljusaste partier. Selenet har påverkat svärtan endast marginellt och tonen är därför balanserat neutral-varm vilket ger ett vackert intryck i mina ögon. Kontrasten är som jag vill ha den och jag har fått maximal svärta i skuggan utan att den ser igensotad ut som på de första kopiorna.

Nils Bergqvist.

Bild nr 4 - Slutkopian:
 

Bilagor

  • arbetsmetodik4bn.jpg
    arbetsmetodik4bn.jpg
    90.4 KB · Visningar: 1,098
Graal skrev:
BILD NR 4 - SLUTKOPIAN

Hur bra som helst, hoppas du gör fler sådana här och tar upp olika bilder. Tror att det kan ge en hel del runt omkring tänkandet när man gör en bra bild. Och det är ju lika viktigt vare sig man gör det kemiskt eller digitalt.

Stefan
 
Perfekt. Intressant att få ta del av dina artiklar. Hoppas att sådana som denna ryms om fotosidan inför intresseavdelningar. Eller att någon som har tid, ork och kunskap skapar en svensk motsvarighet till apug. Bästa, F.
 
Nils, otroligt informativt och lärorikt.
Detta är fotografi och bildskapande,
inte digital massproduktion.
/Thomas..
 
Jag tackar för att ni tar er tid att läsa och för att det jag skriver verkar mottas positivt! Vad gäller den digitala massproduktionen så är det väl så som Stefan skrev, att även de som gör bilder i datorn kan ha nytta av metodiken och arbetsstegen. Det är ju principiellt samma förfarande även om tekniken här är en annan och rent 100-procentigt fotografisk (förutom selentoningen då kanske?). Men som sagt du har helt rätt i att detta inte är massproduktion utan rent hantverk för varje bildexemplar. Där finns en klar skillnad mot den digitala tekniken som innebär att när arbetet med bildfilen (formen) och skrivare/bläck/pappersinställningar är klar kan massproduktion av samma bild lätt göras.
 
Graal skrev:
Där finns en klar skillnad mot den digitala tekniken som innebär att när arbetet med bildfilen (formen) och skrivare/bläck/pappersinställningar är klar kan massproduktion av samma bild lätt göras.

Tycker att det är lite synd att du inte kan låta bli att hacka på digitala bilder. Hur många sådana »massproducerade« digitala bilder har du sett? Antagligen mycket få, eftersom det är så jobbigt att göra mer än kanske en tjugo exemplar. Det är ju inte så att man kan lägga in 100 papper i skrivaren och sedan gå hem, om du nu tror det.

Jag har full respekt för ditt kunnande och njuter av att läsa din artikel, gillar också ett antal av dina bilder. Men om en gammal mörkrumsräv som Gunnar Smoliansky tycker att de digitala utskrifter som vi gör är så bra att han vill göra en begränsad upplaga med sådana utskrifter kanske du också kan inse att det går att göra vackra bilder denna väg, att det är ett mödosamt hantverk att få fram dem och inget massproducerande.

återigen, jag förstår inte behovet av att racka ner på ett annat sätt att göra bilder.

Stefan
 
Det finns många sätt göra BW kopior på,men jag tycker att om man tänker i bländarsteg istället för sekunder så blir det lättare när man vill göra en annan storlek på en bild 1/3 steg eller 1/2 steg på 18*24 är lika mycket som om man gör en 40*50 kopia.

10 sekunder på din 18*24 ger inte mycker svärta på 40*50 kopia.

vad jag vill ha sagt är att skit i sekunder tänk i bländarsteg istället så blir det enklare när ni vill göra en annan storlek på bilden.

Gene Nocoon har skrivit en bok om BW kopiering
som är underbar.
 
Bra artikel. Skulle gärna se att dina två artiklar (och även framtida sådana, även av andra nya och gamla mörkrumsrävar) lades upp någon annanstans också, gärna med lite större bilder.

Svävar iväg en smula;

Kul att sånt här görs på svenska - och att det inte är ur nån gammal trött bok från -73. Tekniska och pedagogiska artiklar (och böcker) kräver ibland att man gör det "om igen" för att de det berättar om ska komma till sin rätt.

Mycket är standard och mycket har inte alls ändrat sig på 20-30 år eller mer, men utgångspunkterna för tekniker och material förändras - tvåbadsframkallning har kommit i skymundan för splitgrade-kopiering och bländarstegskopiering (mitt försök till översättning av "f/stop timing") men alla tre har sitt värde som bra verktyg i rätt situation.

Det finns ju klassiker i andra närliggande ämnen, som "Handbok i ädelförfarande" - en bra bok som med rätta är just "klassiker" men jag skulle tycka att det vore skoj med en ny, fräsch vinkel på de teknikerna i ett mer aktuellt perspektiv. På samma vis som med silverfotot. Och kanske inte ens nödvädigtvis i inbunden bokform?

Hmmm... nåja, borde nog framkalla den där rullen med tilm jag tog idag... :)
 
stefohl skrev:
Tycker att det är lite synd att du inte kan låta bli att hacka på digitala bilder. Hur många sådana »massproducerade« digitala bilder har du sett? Antagligen mycket få, eftersom det är så jobbigt att göra mer än kanske en tjugo exemplar. Det är ju inte så att man kan lägga in 100 papper i skrivaren och sedan gå hem, om du nu tror det.

Jag har full respekt för ditt kunnande och njuter av att läsa din artikel, gillar också ett antal av dina bilder. Men om en gammal mörkrumsräv som Gunnar Smoliansky tycker att de digitala utskrifter som vi gör är så bra att han vill göra en begränsad upplaga med sådana utskrifter kanske du också kan inse att det går att göra vackra bilder denna väg, att det är ett mödosamt hantverk att få fram dem och inget massproducerande.

återigen, jag förstår inte behovet av att racka ner på ett annat sätt att göra bilder.

Stefan

Du läser mina inlägg som fan läser bibeln. Jag har väl för bökelen inte hackat på digitala bilder eller sagt att de inte kan vara vackra! Du får nog läsa en gång till?

Mina digitala färgbilder är väldigt lätt att massproducera. Borde vara samma med svartvita när man väl fått rätt inställningar, även om man bara ska göra 20? Om nu detta skulle vara anledningen till att du misstolkar så grovt är det inte mycket jag kan göra åt. Att du reagerar på detta, lite överreagerande sätt, så fort någon försöker göra något som har minsta lilla uns av ordet "mörkrum" i sig är ju inte mitt problem. Hoppas du förstår vad jag menar utan att misstolka? Jag har inga som helst problem med digitalt producerade bilder, förutom att jag själv inte kan mer än de enklaste grunderna och bättre trivs med traditionellt svartvitt.
 
Tjena Jimi

Jag har nu lämnat den S/V kopieringens tid bakom mig men det var en kul tid fast det tog så myckeet tid att tilbringa i mörkrummet men jag tyckte sen jag läst Gene Nocoons bok då blev allt mycket smidigare.

MVH/Stefan
 
I vissa lägen är det kan en bok, en artikel, nåns "dumma" idé bli det som får allt att falla på plats... så var det med Ansel Adams böcker för min del. En himla massa saker blev plötsligt begripliga och enkla. Åtminstone i teorin i alla fall. :D

Kanske nåt faller på plats med Nils artikel för någon av oss.
 
Graal skrev:
Du läser mina inlägg som fan läser bibeln. Jag har väl för bökelen inte hackat på digitala bilder eller sagt att de inte kan vara vackra! Du får nog läsa en gång till?

I mitt första inlägg skrev jag bara om hur positivt jag tyckte det var med sådana inlägg som du gjort och hoppades att du skulle göra mera. Sedan kommer du med ett svar som pratar om digital bild och massproduktion som om de vore självklart sammankopplade.

Massproducera är inte ett ord som för mig har en positiv klang. Och då citerar jag dig »Vad gäller den digitala massproduktionen«, »detta inte är massproduktion utan rent hantverk« och »massproduktion av samma bild lätt göras.«

På 6 rader text lyckas du koppla samman digital bildproduktion med massproduktion tre gånger. Jag gör digitala bilder med hantverksmetoder och med samma omsorg om bildkvaliteten som på den tiden som jag stod i mörkrummet. Jag njuter av en vackert utförd svartvit bild oavsett vilken metod den har producerats med.

Det skulle aldrig falla mig in att kalla dina bilder för massproduktion, även om nu Ansel Adams har skrivit om hur man kan massproducera bilder i mörkrummet.

Stefan
 
Senast ändrad:
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.