Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Analogt minimalistiskt Nikonkamerahus

Produkter
(logga in för att koppla)

Makten

Aktiv medlem
Efter ett lätt alkoholintag och lite djupa funderingar såhär på lördagkvällen, måste jag yppa en intressant fråga!

Det är så att jag mestadels fotar med manuella äldre Nikkor-objektiv på min D700, och jag älskar bildresultaten. Helt fenomenala! Men samtidigt hatar jag D700:ans storlek och känslan av att gå omkring med nån slags mindre dator kring halsen.

Jag har länge, länge, funderat på att börja plåta analogt. Diafilm och hemscanning med nån form av makro-grunka med bakbelysning skulle antagligen funka tillräckligt bra. Det behöver inte bli jättebra. Jag vill bara bort från det jag håller på med just nu, i alla fall ett tag.

Så, vad vore en vettig kamera för detta ändamål? Ljusmätaren bör vara av högsta prioritet om jag ska plåta diafilm, och prio två är att storleken ska vara så liten som möjligt. Priset är inte så viktigt eftersom även analoga proffshus är billiga, men någon samlarkamera är jag inte ute efter. Stor sökare är prio tre!

De objektiv som kommer att användas är alla AI-kompatibla, så något hus som inte kräver gaffel-kopplingen vore bra. Tanken är att använda 28/2,8 AIS, Ultron 40/2 och 50/1,2 AI i första hand.

Det här kanske aldrig blir verklighet, men jag vill i alla fall höra era åsikter:) Man måste ju få drömma lite!

Tillägg: Jag har också funderat en hel del på mellanformat, men det blir nog lite för avancerat och dyrt för mig som analog nybörjare. Jag har ju gluggar så det räcker och blir över.

Förresten tar jag gärna emot tips på dia-avfotograferingsmanicker också. Kan dessa användas även för negativ svartvit film?
Ledordet i processen måste vara hemframkallning. Jag orkar inte hålla på och skicka till labb och sånt. Och jag är inte särskilt intresserad av att ha bilderna på papper.
 
Det låter som du är ute efter en FE2? Skulle gissa att min gamla F801 är för stor, och elektrisk???? ;o)

Vad jag minns av FE2 (som jag aldrig har ägt) är att ljusmätningen är kanon och den har en stor och ljus sökare. Det enda jag använder min F801a till är att bli påmind om hur en sökare kan vara, jag måste titta i den ibland.

/FW
 
Ledordet i processen måste vara hemframkallning. Jag orkar inte hålla på och skicka till labb och sånt.
Allvarligt talat -- att framkalla E6 är ingen barnlek. Tycker man det verkar jobbigt att lägga en filmpåse i postlådan ska man nog inte ens fundera på att själv soppa diafilm. ;-)

För övrigt håller jag med Frode om att det låter som att du letar efter en fin gammal FE eller FM.
 
Det finns många kandidater att välja mellan men spontant skulle jag vilja framhålla följande trio:
  • F100 - Trea på topplistan över tekniska vidunder från Nippon Kokagu, bara slagen av F5 och F6. Förmodligen för stor och tung för dig.
  • F3 - En legend och hållbar som få. Ljusmätaren är lite speciell men fungerar utmärkt för diafilm när man lärt sig hur den är viktad.
  • FM-serien - Batterioberoende och hållbara, FM3A anses av många vara höjden av Nikons hantverksskicklighet.

Om du kan tänka dig en handhållen ljusmätare så är både F och F2 väldigt fina kameror. FE- och FM-serierna är väldigt lika men har olika typ av slutare och ljusmätare. FE-serien har elektrisk slutare och är därmed batteriberoende, FM har mekanisk slutare och använder batterierna endast till ljusmätaren.

För övrigt är de allra flesta kamerors ljusmätare gott och väl dugliga för diafilm, det gäller bara att lära sig hur de fungerar. =)
 
Efter ett lätt alkoholintag och lite djupa funderingar såhär på lördagkvällen, måste jag yppa en intressant fråga!

Det är så att jag mestadels fotar med manuella äldre Nikkor-objektiv på min D700, och jag älskar bildresultaten. Helt fenomenala! Men samtidigt hatar jag D700:ans storlek och känslan av att gå omkring med nån slags mindre dator kring halsen.

Jag har länge, länge, funderat på att börja plåta analogt. Diafilm och hemscanning med nån form av makro-grunka med bakbelysning skulle antagligen funka tillräckligt bra. Det behöver inte bli jättebra. Jag vill bara bort från det jag håller på med just nu, i alla fall ett tag.

Så, vad vore en vettig kamera för detta ändamål? Ljusmätaren bör vara av högsta prioritet om jag ska plåta diafilm, och prio två är att storleken ska vara så liten som möjligt. Priset är inte så viktigt eftersom även analoga proffshus är billiga, men någon samlarkamera är jag inte ute efter. Stor sökare är prio tre!

De objektiv som kommer att användas är alla AI-kompatibla, så något hus som inte kräver gaffel-kopplingen vore bra. Tanken är att använda 28/2,8 AIS, Ultron 40/2 och 50/1,2 AI i första hand.

Det här kanske aldrig blir verklighet, men jag vill i alla fall höra era åsikter:) Man måste ju få drömma lite!

Tillägg: Jag har också funderat en hel del på mellanformat, men det blir nog lite för avancerat och dyrt för mig som analog nybörjare. Jag har ju gluggar så det räcker och blir över.

Förresten tar jag gärna emot tips på dia-avfotograferingsmanicker också. Kan dessa användas även för negativ svartvit film?
Ledordet i processen måste vara hemframkallning. Jag orkar inte hålla på och skicka till labb och sånt. Och jag är inte särskilt intresserad av att ha bilderna på papper.

F4:an jag precis köpt har i alla fall jag förälskat mig i. Den ska ju ha riktigt bra ljusmätare. Det är ju en tung rackare men det känns som om det är värt varenda gram, sökaren är underbar.
F801:an har en grym sökare oxo.

Fast du ska ju köra manuellt och då kanske en FA eller FM3a är ett vettigare alernativ?

Funderar själv på att testa att framkalla dia hemma själv och skanna. Photax har grejjor. Räknande på en kostnad runt 1,60:-/bild och det utan att köpa superpack av film&kemi för att ytterligare sänka priset. :)
 
Hej och förlåt att jag lånar tråde till en annan fråga... Jag har alltid undra hur man vet med analoga systemkameror vilken slutartid osv. man skall använda... med digital systemkamera är det ju jätte enkelt genom att kolla på exponeringsmätaren eller ta test bilder eftersom att det ofta ryms flera hundra bilder på minneskortet... men på analoga hur?

och som sakt ursäkta för denna bifråga.... :p
 
Jag skulle rekommendera dig att titta närmare på F3 eller något hus ut FM-serien. Har själv både en F3 och F100 och om du tycker D700 är klumpig så är F100 oxå för stor. F3 är i jämförelse riktigt smidig. Upplever inte heller att F3:ans ljusmätare är särskilt speciell. Använder både F3 och F100 tillsammans med Fuji Velvia 100

Att framkall E6 hemma är ingen enkel sak, tycker faktiskt det är betydligt smidigare att lämna in för framkallning. Sedan finns det diaduplikeringsutrustning att få tag på beg-marknaden. Fungerar hyfsat för att digitalisera diat oxå. Annars är en bra scanner att rekommendera
 
Hmm...om ljusmätningen är extra viktig kan jag inte annat är rekommendera mitt standard-hus Nikon-FA. Det är den enda som inte tvingar dig att släpa runt på nymodigheter som AF och motoriserad filmframdragning (du blir redigt belönad med lr44/sr44 batterier som håller ett år av (intensivt) bruk) men som ändå ger dig matrix-mätning som tillval till centrumvägd.

Om du å andra sidan vill ha en ljusmätare som klarar mer än andra så är det bara F2AS som gäller men den är inte riktigt lätt och snabbjobbad.

När det kommer till sökare så är F2an den bästa skulle jag säga, men skillnaden mot tex FA är inte så stor. Skillnaden överhuvudtaget är inte stor på Nikons manuella filmhus, det är mest utbudet av mattskivor som avgör där. F2 har väl runt 20 och FA har 3...men åandra sidan behöver man sällan mer än just de tre.

Om storleken är mer viktig så är det Nikon-FG du ska rikta in dig på, enda bristen är att avtryckaren inte är låst när man fäller in framdragningsarmen så det händer att man blind-exponerar om man har den hängande runt halsen och sen det att man inte kan ha annat än K-skiva och inte kan kolla DOFen (men det går att fuska och vrida på objketivet i fattningen så bländar det ju ner av sig själv som bekant).

Erkonomiskt så är det lilla avtagbara greppet som sitter på FA och FG en höjdare, det ser litet ut men det gör en stor skillnad jämfört med F2an...

F2an är nästan outslitlig, FA är ju trots sin plastkåpa egentligen en proffskamera även om den står utanför nikons "en-siffer-linje" och FG är en budgetkamera men väl förtroendeingivande byggd för att vara en sådan...så länge du inte planerar dra 100 rullar om året genom den kommer du knappast hinna slita ut någon av dem inom en tioårsperiod!

Om du vill klämma/känna och jämföra så har jag alla tre och kan nog bistå dig med det...

Tillägg:
Jag har själv funderat på en dia-avfotograferingsprytel fast försöker hitta en som tar oklippt film, tanken är att av mina bästa svartvita kunna framställa ett svartvitt dia utan böket att hålla på och kontaktkopiera med allt vad det innebär med damm och filmspill...men ännu så länge har jag inte hittat vad jag söker. En PB-4 med diakopieringsatsen till vore inte fel me de kostar ju en del!

/F
 
Hej och förlåt att jag lånar tråde till en annan fråga... Jag har alltid undra hur man vet med analoga systemkameror vilken slutartid osv. man skall använda... med digital systemkamera är det ju jätte enkelt genom att kolla på exponeringsmätaren eller ta test bilder eftersom att det ofta ryms flera hundra bilder på minneskortet... men på analoga hur?

och som sakt ursäkta för denna bifråga.... :p

Man gör precis som med digitala kameror. Använder det ljusmätningssystem som finns. Fullautomatik med olika program, halvautomatik med slutar/bländarförval, eller manuell mätning via kamerans exponeringsmätare. Allt efter vilken kamera man använder. En del äldre kameror kräver separat exponeringsmätare dock.
 
Hej och förlåt att jag lånar tråde till en annan fråga... Jag har alltid undra hur man vet med analoga systemkameror vilken slutartid osv. man skall använda... med digital systemkamera är det ju jätte enkelt genom att kolla på exponeringsmätaren eller ta test bilder eftersom att det ofta ryms flera hundra bilder på minneskortet... men på analoga hur?

och som sakt ursäkta för denna bifråga.... :p

Det fanns ljusmätare på de flesta någorlunda moderna analoga kameror också. Ett litet batteri räckte i år för bara ljusmätaren. Sedan fanns de äldre analoga utan ljusmätare men då använde man en lös ljusmätare.

/FW
 
Hej och förlåt att jag lånar tråde till en annan fråga... Jag har alltid undra hur man vet med analoga systemkameror vilken slutartid osv. man skall använda... med digital systemkamera är det ju jätte enkelt genom att kolla på exponeringsmätaren eller ta test bilder eftersom att det ofta ryms flera hundra bilder på minneskortet... men på analoga hur?

och som sakt ursäkta för denna bifråga.... :p

Analoga kameror har ju oxo ljusmätare (oftast) i annat fall så får man helt enkelt lära sig "läsa" ljuset eller använda extern ljusmätare.

[Edit] Sh*t vad slö man är.
 
"Någorlunda moderna" betyder naturligtvis tillverkade de senaste 50 åren. Det var i början av 60-talet som exponeringsmätare började byggas in i spegelreflexkamerorna.

Javisst är det någorlunda moderna kameror? Pappas Nikkormat glömmer jag aldrig för det var på den jag lärde mig hur man skulle ställa in tid/bländare. Ni minns väl den lilla klammern till vänster i sökaren och när pinnen var mitt i så... :eek:) /FW
 
F3 är i jämförelse riktigt smidig. Upplever inte heller att F3:ans ljusmätare är särskilt speciell.

F3ans ljusmätare tar 80% centrum och 20% runtom jämfört med nikon standard som är 60/40 så den är lite mer av en spot-mätare, men så länge man kan sin utrustning så kvittar det.
Men det skiljer ju mot dagens centrumvägda i digitalhusen vilket kan förvirra...

Att kalla någon av nikons ensiffriga för smidiga är att svära i kyrkan tycker jag. FG-huset med monterad 50/1,8 har jag kunnat få ner i bröstfickan på en jacka och det är så smidig som en SLR blir med 35mm film. Mina båda FG exponerar desutom mycket bra även i dåligt ljus och de är huvudsakligen dem jag kör diafilm i (underbart med en sådan liten sötnos på fjället).

Men oroa dig inte över ljusmätningen, du kan köra 60/40 (centrumvägd) i din d700 och få ett hum om hur den beter sig eller bli tokslipad på den om du vill...bara lägga lite mer tid.

Tre bilder tagna på Kodachrome med Nikon-FG (ignorera vattenbilden, den är D40):
http://www.flickr.com/photos/37824513@N08/

Ljusmätningen gör det den ska, har aldrig hört om annat från någon...sen sker ju pilotfel men det är en annan femma.
 
Oj, här var det aktivitet! Trevligt:)

Angående husets storlek så är F100 och liknande helt uteslutet. Det är ju nästan lika stort som D700-klumpen, och det jag är ute efter är en "no-nonsense-kamera" som är så liten som möjligt, men ändå tekniskt kompetent. Den behöver inga finesser alls egentligen, bara den gör vad den ska.
Mekanisk slutare verkar bra, så att man kan plåta utan batteri. Med lågkänslig film lär jag inte finna något behov för snabbare slutartider än 1/1000 heller.

Framkallning av diafilm har jag noll och ingen koll på. Jag trodde det skulle vara ganska lätt, men det låter som raka motsatsen här! Vad är det som är svårt? Tider, soppa, kemi, hantering? Svartvitt negativt skulle gå bra också, men då har jag en känsla av att det blir mer meck för att få till den höga kontrast jag vill åt.
Idag plåtar jag digitalt med något som liknar "dia-inställningar" i kameran, och jag använder bara råformatet när JPG-bilderna inte håller måttet (fotar alltid i JPG + RAW).

Tillägg: Jag vill förresten absolut inte ha en kamera i plast. Den ska vara kantig, liten och av metall;-) Jag har redan nu en Konica Autoreflex TC med ett 40/1,8 som bör funka utmärkt, men jag tänkte mig något som lirar med mina invanda gluggar.
 
Efter ett lätt alkoholintag och lite djupa funderingar såhär på lördagkvällen, måste jag yppa en intressant fråga!

Det är så att jag mestadels fotar med manuella äldre Nikkor-objektiv på min D700, och jag älskar bildresultaten. Helt fenomenala! Men samtidigt hatar jag D700:ans storlek och känslan av att gå omkring med nån slags mindre dator kring halsen.

Jag har länge, länge, funderat på att börja plåta analogt. Diafilm och hemscanning med nån form av makro-grunka med bakbelysning skulle antagligen funka tillräckligt bra. Det behöver inte bli jättebra. Jag vill bara bort från det jag håller på med just nu, i alla fall ett tag.

Så, vad vore en vettig kamera för detta ändamål? Ljusmätaren bör vara av högsta prioritet om jag ska plåta diafilm, och prio två är att storleken ska vara så liten som möjligt. Priset är inte så viktigt eftersom även analoga proffshus är billiga, men någon samlarkamera är jag inte ute efter. Stor sökare är prio tre!

De objektiv som kommer att användas är alla AI-kompatibla, så något hus som inte kräver gaffel-kopplingen vore bra. Tanken är att använda 28/2,8 AIS, Ultron 40/2 och 50/1,2 AI i första hand.

Det här kanske aldrig blir verklighet, men jag vill i alla fall höra era åsikter:) Man måste ju få drömma lite!

Tillägg: Jag har också funderat en hel del på mellanformat, men det blir nog lite för avancerat och dyrt för mig som analog nybörjare. Jag har ju gluggar så det räcker och blir över.

Förresten tar jag gärna emot tips på dia-avfotograferingsmanicker också. Kan dessa användas även för negativ svartvit film?
Ledordet i processen måste vara hemframkallning. Jag orkar inte hålla på och skicka till labb och sånt. Och jag är inte särskilt intresserad av att ha bilderna på papper.

Mina 2 tips, som jag ägde för egen del några år:

Enkel, pålitlig och då du önskade en "no frills"-kamera, den är utan nämnvärd samlar-aura:
Nikon FE, (FE2 om du vill ha titanslutaren som bla håller längre)
Mätaren klarar dia om du lär dej dess "viktning"...
Sökaren är i mitt tycke OK, men standardmattskivan lite väl grynig jämfört med dagens kameror.


Nikon F801.
Modernare form, lite som dagens mindre DSLR, men mkt skön(are) att hålla i och med sökare som är ljus & icke-grynig vs den i FE.

Min F801 var en höjdare med diafilm, och hade en kanonbra "avtryckskänsla", vilket jag finner väldigt viktigt och lätt fäller/lyfter en kamera!
Centrumvägd respekive matrixmätare.

Mkt vass blixtmätning för övrigt, behövs ju med dia ifall blixt skulle komma ifråga.

Liten men ändå mkt gedigen, och blir ett bra kompakthus ihop med lämplig manuell glugg(gluggar)

Om du vill köra ett och annat AF-objektiv är F801S bättre.Bättre AF (aningen) samt spotmätare, annars samma.


Jag saknar min F801:a, som jag sålde bort för dess AF var hyggligt kass vs Canon EOS 600 som tog dessa plats...men samma känsla som F801 ger inte en EOS 600 trots även den är trevlig allmänt sett...
 
Mekanisk slutare verkar bra, så att man kan plåta utan batteri. Med lågkänslig film lär jag inte finna något behov för snabbare slutartider än 1/1000 heller.
Tillägg: Jag vill förresten absolut inte ha en kamera i plast. Den ska vara kantig, liten och av metall;-) Jag har redan nu en Konica Autoreflex TC med ett 40/1,8 som bör funka utmärkt, men jag tänkte mig något som lirar med mina invanda gluggar.

Huruvida du upplerer känslan av en "plastkamera" eller inte är inte beroende på om den är klädd i plast eller inte, det är om innanmätet består av plast eller inte. Jag har kännt många metalklumpar som kännt smycket mindre pålitliga än nikons "plastkameror". Du måste känna på kamerorna för att får ett hum om vad det handlar om!

Om du vill ha en som klarar att gå utan batteri är det egentligen bara en serie som gäller förutom F2an (som är en dröm att jobba med på många sätt speciellt med dia och högkontrastfilm som efkes ortokromatiska; smaka bara på "STEGLÖST ställbara MEKANISKA tider").
Du ska ha en FM/FM2/FM3A

FM; orginalet som gjorde serien så omåttligt populär. En ren (utan en massa dam i sig) kommer funger oklanderligt i de flesta miljöer som du kan utsätta den för och man kan nog slå in spik med den utan att den tar större skada även om det skulle göra ont i själen...topptiden på 1/1000 är tillräckligt för det mesta.
Ingen automatik, endast manuell men med mycket föredömlig sökarinfo medelst röda ljusdioder (jämfört med FE-serien som har två visare som är omöjliga att se när det är dunkelt).
Endast tillgänglig med Nikons standard K-skiva (klassisk snittbild med mikroprismor)

FM2: uppföljaren som fick snabbare tider upp till 1/4000 (och en snabbare blixtsynk) men tappade förmågan att ta icke AI-filade objektiv då styrklacken på denna inte var nedfällbar.
En fördel som denna fick jämfört med FM är att du har kan byta mattskivor till B-skiva (helplan) och E-skiva (helplan men med diskret rutnät).

FM3A: sladdbarnet som tillverkades en kort tid, på många sätt en mix mellan en FM och FE; den har ett mekaniskt tidsverk som gör att den kan operera helt utan batteri med manuella inställningar men utan ljusmätning likt en FM2 men smatidigt har den ett elektroniskt tidsverk som kickar in när man så väljer och erbjuder A-läge.

Om du ska ha en mekanisk kamera ska det nog vara FM, den är väldigt billig och pålitlig vilket gör att den får följa med dit andra kameror inte får...och det är nått som gör att man får bilder andra inte får!

Min rekommendation ligger ändå på FA eller FG (beroende på om du vill prioritera prestanda eller smidighet), oroa dig inte över batterierna, lägger du in SW(silveroxidbatterier) håller de antligen i många år och lyckas du slita ut en uppsättning på mindre än ett år så lovar jag att bjuda dig på middag här i Södertälje! Det ända som man får komma ihåg är att inte lämna filmframdragningsarmen ute för då är den påslagen...men vem gör det då är den ju ivägen!?!
Varför rekomenderar jag dessa då.
1. Automatiken, det är faktiskt skjönt att ha när det händer saker och man kan ju alltid välja manuell när man så vill.
2. Ergonomin, det där lilla handgreppet gör en STOR skillnad!

Jag har även ett par FM-hus om du vill klämma och känna...
 
Oj, här var det aktivitet! Trevligt:)

Angående husets storlek så är F100 och liknande helt uteslutet. Det är ju nästan lika stort som D700-klumpen, och det jag är ute efter är en "no-nonsense-kamera" som är så liten som möjligt, men ändå tekniskt kompetent. Den behöver inga finesser alls egentligen, bara den gör vad den ska.
Mekanisk slutare verkar bra, så att man kan plåta utan batteri. Med lågkänslig film lär jag inte finna något behov för snabbare slutartider än 1/1000 heller.

Då skulle jag köpa ett FE2 hus om jag var du, eller ett FM3a om du tycker det är inom budget. Går fortfarande att reparera, då reservdelar finns att få tag i hos Nikon.

Fast Nikkormat funkar säkert oxo.

Alla är ju små, smidiga nostalgihus i metall :)


Framkallning av diafilm har jag noll och ingen koll på. Jag trodde det skulle vara ganska lätt, men det låter som raka motsatsen här! Vad är det som är svårt? Tider, soppa, kemi, hantering? Svartvitt negativt skulle gå bra också, men då har jag en känsla av att det blir mer meck för att få till den höga kontrast jag vill åt.
Tempraturkänsligt och tre soppor i stället för två, jättesvårt enigt en del och hyffsat lätt enligt andra. Har inte provat själv (ännu).

Får se om livet i övrigt kan släppa till lite tid till detta :)
 
Har framkallat hyfsat mycket sv/v.

Testade färgframkallning (negativ) för skojs skull.
Kul, men inte helt lätt av två orsaker:

1. Temperaturen: knappt 38 grader. Knepigare att hålla
än rumstemperatur som gäller för svartvit framkallning.

2. Om man råkar ha någon grad högre temperatur och längre framkallningstid
vid sv/v får man högre kontrast och mörkare negativ. Vid färgframkallning
får du färgskiftning istället. Har en del bilder med en fin lila ton. :)


Det går, men är svårare att få jämna resultat mellan framkallningar.


Mvh

Mats
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar