35mm varför fortsätta?

[Johan O E]

Förutom känslan och spänningen varför fortsätta?

Jag tar några rullar per år men nu börjar det bli galet dyrt och resultaten sviker. Jag har fotat analoga kameror från och till i 25år.

Framkallade nyss en Portra400 rulle hos Götaplatsens foto. En rulle jag testade i en gammal Chinon från tidigt 80tal. Bilderna som kom ut i 10x15 prints blev helt ok men många blev väldigt gryniga. De inscannade filerna blev katastrof. Jag valde dock den billigaste varianten av inscannade då det var en testrulle.
327kr för framkallning, standard inscanning och 36 standard prints. Rullen kostade 279kr
Över 600kr för 36 bilder. För bättre inscanning hade det kostat 100kr till och de hade då varit 8.6mp i kvalitet.

För samma pris kan jag framkalla ca 260 bilder med min Fujifilm XE1. Alltså mer än 7 rullar 35mm som hade kostat mig 4200kr att framkalla. Fujin + objektiv betalade jag 1800kr begagnad.
För 4200kr hade jag kunnat printa ut 2100 bilder 10x15 på Götaplatsensfoto tagna med min Fujifilm.

Samma dag printade jag även bilder tagna med min 11 år gammla Fujifilm XE1 (16mp) tillsammans med gamla manuella objektiv.
Bilderna i print var ljusår bättre på allt. T.om mitt 60x40cm print med XE1an print var bättre än de 35mm bilderna på 10x15cm.

Även om jag älskar att fota analogt så får jag faktiskt mer eller mindre samma känsla i min XE1a med manuella objektiv speciellt när jag printar så mycket som jag gör.

35mm Portra400
Visa bilaga pixlr_20230726135824501.jpg

Fujifilm XE1 + 7artisans 35mm1.2

Visa bilaga pixlr_20230726140010558.jpg

 

[ztenlund]

Det kan man förstås alltid fråga sig, men 400 var relativt hög känslighet när det begav sig för färgfilm. Kanske bättre att hålla sig till lägre känslighet om man både ska kosta på sig färg och dessutom "finfilm"...?

Det skulle vara intressant att fota av lite av mina gamla kompaktbilder (objektivet var/är ljussvagt) med Gold 400 (heter väl UltraMax i nuvarande version?) och Superia 400, som jag har för mig att det är. Har tänkt göra det länge, men... Kopior har jag ju, men de är inte lika avslöjande. Sedan vet jag förstås inte hur filmen har klarat sig då den inte är finförvarad, även om den har legat i rumstemperatur.

Sedan har priserna spårat ur fullständigt, även om det inte var billigt innan, i och med den allmänna inflationen förstärkt med brist på film.

 

[J O Härnström]

Skrämmande siffror.
Jag kör enbart svartvitt, soppar själv och digitaliserar negativen.
Även svartvit film har stigit kraftigt i pris.

 

[Ventures]

Om man inte tycker det är värt pengarna/besväret ska man förstås inte fortsätta med film, om man inte är tvungen(?).
För egen del tycker jag det är roligt att göra någonting annorlunda ibland. Och så finns den gamla misstron mot det elektroniska där och spökar, att det plötsligt kan försvinna. Kul att ha några bilder kvar om det skulle ske. Trots tredubbla backuper.

 

[Ka-Zool]

Tycker inte inscanningen såg ut som katastrof alls. Sen som det är skrivet så är iso 400 grynigare. Finns ju mycket billigare film än Portra 400 också. 279kr låter lite överpris. Jag köpte Ultramax 400 för 135kr rullen ungefär hos Photax. Sen finns Santacolor 100 hos Kamerastore.com för inte mycket mer.

 

[Makten]

Välj ett större filmformat, framkalla själv (även färg, ja) och skanna hemma. Då är det eventuellt värt det eftersom man får bilder som kan vara svåra att härma med digitalt. Småbild är rätt bortkastat oavsett kostnad tycker jag, då filmen helt enkelt är för liten för att ens kunna mäta sig med micro four thirds om man nu inte väljer nån ISO 25-film och lämnar in på apdyr skanning.

 

[Johan O E]

Om man inte tycker det är värt pengarna/besväret ska man förstås inte fortsätta med film, om man inte är tvungen(?).
För egen del tycker jag det är roligt att göra någonting annorlunda ibland. Och så finns den gamla misstron mot det elektroniska där och spökar, att det plötsligt kan försvinna. Kul att ha några bilder kvar om det skulle ske. Trots tredubbla backuper.

Just därför printar jag åtminstone några hundra digital bilder varje år också. 3 backup och i print. Det kostar inte mkt alls och kvaliteten är fantastisk i print.

 

[PeterWem]

Vad kostar enbart framkallning av färgnegativ? Har precis beställt Easy35 så jag tänkte avfotografera mina negativ och behöver inte kostnaden för att få ut fysiska kopior.

 

[ztenlund]

Vad kostar enbart framkallning av färgnegativ? Har precis beställt Easy35 så jag tänkte avfotografera mina negativ och behöver inte kostnaden för att få ut fysiska kopior.

99 kr/rulle enligt Götaplatsens formulär, plus 29 kr i frakt om man inte hämtar i butiken. Finns länkat här: https://www.gotaplatsensfoto.se/framkallning

 

[MattiasL]

Den senaste tidens priser har blivit sista spiken i kistan för min del. Jag var annars rätt envis och hängde mer eller mindre kvar ett tag. Nu är jag helt avvand och tycker den digitala arbetsprocessen är underbar. Det är för mig väldigt svårt att hitta en anledning att plåta film och särskilt färgfilm, möjligen med undantag för större format. Jag har kvar en Rolleicord och har några rullar svartvitt på lager, och jag förstår verkligen tjusningen med historiska processer och udda förfaranden. Däremot ska det väldigt mycket till för att jag ska ladda en färgfilm i småbildsformat.

 

[Erik Schalin]

Förutom känslan och spänningen varför fortsätta?

Det finns ingen annan anledning.
O då skall man också printa bilderna i mörkrum annars är man redan i det digitala o jobbar och skillnaden blev i princip ingenting.
Möjligtvis kvalité men då är det storformat man är inne på.

 

[apersson850]

Jag ser inte själva bilden som sådan, med exempelvis någon ofullkomlighet beroende på en viss film eller sensor, som det viktiga. Jag funderar mer på vad bilden visar, och då spelar det ingen roll om den är tagen digitalt eller med film. Snarare låter elektroniken mig experimentera mer och få till bilden som jag vill ha den.

 

[MattiasL]

Det finns ju dock ett antal fotografer som håller fast vid småbildsfilmen och till och med lyckas slå mynt av looken. Jag känner ett par reklamfotografer som gjort det till sin grej med framgång och många andra som gör egna projekt och böcker på det sättet. Men för egen del känns det numera som en nästan outhärdligt lång omväg till en bild jag blir missnöjd med.

 

[Sten-Åke Sändh]

Välj ett större filmformat, framkalla själv (även färg, ja) och skanna hemma. Då är det eventuellt värt det eftersom man får bilder som kan vara svåra att härma med digitalt. Småbild är rätt bortkastat oavsett kostnad tycker jag, då filmen helt enkelt är för liten för att ens kunna mäta sig med micro four thirds om man nu inte väljer nån ISO 25-film och lämnar in på apdyr skanning.

Men ASA/ISO 25 är ju oerhört begränsande. Jag tyckte även ASA/100 100 var en viss utmaning så fort ljusförhållandena inte var optimala.

När det gäller priserna så undrar jag om det blivit så mycket dyrare med film egentligen sedan exv. 70-talet med all inflation som varit sedan dess. När jag åkte på långresor på 70-talet i Asien och var borta ett par till 6 månader, så vet jag redan då att filmpriserna (på dia som jag då körde mest) var den verkligt stora utgiften vid sidan för resor och uppehälle.

Några exempel:
Jag då bodde för 60 öre natten i dormitiory (fler sov i gemensam sovsal) på Sun Sea Sand i Hikkaduwa som ett exempel. Det hotellet finns fortfarande kvar trots att det blev skadat av tsunamin som drabbade även Sri Lanka hårt och bl.a. dog många hundra i Hikkaduwa som sökt skydd i ett stillastående tåg. Jag besökte hotellet igen 2011.

1976 vet jag att de tog 1 U$ per natt på Hotell Malaysia i Bangkok för jag bodde där några nätter och märk väl att de rummen hade AC!. Viet Nam-kriget tog slut 1975 och hela hotellsektorn hade kollapsat sedan alla amerikanska GI-grabbar åkt hem för det hade fram till då varit väldigt mycket trupper i Thailand på rekreation. Dessutom låg ju en stor flygbas där B-52-orna utgick från i Thailand. Jag tror den hette U-Tapao och många av soldaterna där roade sig i Pattaya.

Det var detta enorma hotellkapacitetsöverkott som snabbt kom att exploateras vid denna tid av den gryende sexturismindustrin ivrigt påhejade av "herrtidningar" såsom FIB Aktuellt och Lektyr.

Puket fanns inte som turistort riktigt än även om man börjat bygga i ena strandänden på Pattong Beach. Man kunde åka tuktuk ut dit men komfort fanns inte riktigt då fick man sova på golvet i någon av de chai shops som låg på stränderna på egna rismattor, för skit och ingenting. Så var man OK med riktigt usel komfort, så kunde man bo väldigt billigt på resor på 70-talet.

Så ställen att sova på var mycket billiga hela vägen ut från Turkiet, Iran, Afghanistan, Pakistan och Indien och Nepal. De enda ställen som inte funkade på detta sätt var Malaysia och Singapore. De som blev påkomna med att bo i "from time to time shelters" fick "Hippie" stämplat i passen och fick 24 timmar på sig att lämna landet. I Singapore fick man ställa upp på tvångsklippning för att bli insläppt. Polisyn var stenhård. Lägligt låg en indisk barberar shop alldeles vid tullstationen.

Singapore åkte många fotointresserade "travellers" bl.a. för att köpa billiga kameragrejor. Så det var bara att besöka sagda indier om man nu ville ha sina kameragrejor. Singapore ville gärna framstå som lite fint i kanten men det var det enda hotell jag bott på där jag tvingades dela rum med en mus som bodde i "ståtoaletten" - så ofräscht. Jag fick ett nytt rum efter att ha klagat på att "det redan bodde en hyresgäst i rummet". "Det är klar att råttan ska betala", sade portieren när jag tycket det var fräckt att ta full betalning av mig när stället redan var uthyrt.

Jag tyckte det vore kul att få en siffra på utvecklingen av penningvärdet över tid så jag frågade AI och fick följande svar:

1 SEK år 1975 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 6.264 SEK år 2024 mätt med konsumentprisindex.

Så dagens priser kanske inte är fullt så blodig med den jämförelsen.

Källa:
Prisomräknare från medeltiden till 2100 (historicalstatistics.org)

Jag hittade en källa som säger att genomsnittslönen för en arbetare i Sverige 1975 var 4 385 kr

 

[Peeter Reep]

Det har blivit en hel del analog fotografering genom åren, men det börjar svida lite i plånboken.
Speciellt om man handlar på Kjell & Company

Kodak UltraMax 135-film 36 bilder med färg ISO 400 - Kamerafilm

För analog fotografering i allmänna ljusförhållanden, eller med blixt. Lämplig för de flesta tillfällen som landskaps- och porträttfotografi. Producerar 36 bilder i färg. ISO 400. 135-format. Bör skyddas mot starkt solljus och framkallas så snabbt som möjl

www.kjell.com

 

[jerrysoderberg]

Jag såg att 10 rullar fomapan 400 , som jag använder kostar 745:- på photax. Jag framkallar i kaffenol så det blir fortfarande billigt. Men det är svartvitt. Har inte tänkt gå över till färg. Kolla Photax priser.

 

[J O Härnström]

Det går bra att handla sv/v film och kemi direkt från Foma cz. Det blir helt andra priser.

 

[Michael Johansson]

...

Jag tyckte det vore kul att få en siffra på utvecklingen av penningvärdet över tid så jag frågade AI och fick följande svar:

1 SEK år 1975 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 6.264 SEK år 2024 mätt med konsumentprisindex.

Så dagens priser kanske inte är fullt så blodig med den jämförelsen.

Källa:
Prisomräknare från medeltiden till 2100 (historicalstatistics.org)

Jag hittade en källa som säger att genomsnittslönen för en arbetare i Sverige 1975 var 4 385 kr

Jag flyttade hemifrån 1975 och förde då en enkel kassabok. 1975 betalade jag 96 öre för en liter mjölk och bensinen kostade 98 öre litern. Kan konsumentprisindex stigit med 6264 gånger? Jag kan verkligen undra med tanke på att källan dessutom tycks kunna se över 70 år in i framtiden.

 

[ztenlund]

Jag flyttade hemifrån 1975 och förde då en enkel kassabok. 1975 betalade jag 96 öre för en liter mjölk och bensinen kostade 98 öre litern. Kan konsumentprisindex stigit med 6264 gånger? Jag kan verkligen undra med tanke på att källan dessutom tycks kunna se över 70 år in i framtiden.

SCB har en "prisomräknare" som använder svensk KPI. Sedan beror det förstås på om man vill jämföra det eller även justera för reallöneökningar, men hade man gjort det i verkligheten så hade det ju inte varit några sådana.

 

[Ventures]

Men ASA/ISO 25 är ju oerhört begränsande. Jag tyckte även ASA/100 100 var en viss utmaning så fort ljusförhållandena inte var optimala.

När det gäller priserna så undrar jag om det blivit så mycket dyrare med film egentligen sedan exv. 70-talet med all inflation som varit sedan dess. När jag åkte på långresor på 70-talet i Asien och var borta ett par till 6 månader, så vet jag redan då att filmpriserna (på dia som jag då körde mest) var den verkligt stora utgiften vid sidan för resor och uppehälle.

Några exempel:
Jag då bodde för 60 öre natten i dormitiory (fler sov i gemensam sovsal) på Sun Sea Sand i Hikkaduwa som ett exempel. Det hotellet finns fortfarande kvar trots att det blev skadat av tsunamin som drabbade även Sri Lanka hårt och bl.a. dog många hundra i Hikkaduwa som sökt skydd i ett stillastående tåg. Jag besökte hotellet igen 2011.

1976 vet jag att de tog 1 U$ per natt på Hotell Malaysia i Bangkok för jag bodde där några nätter och märk väl att de rummen hade AC!. Viet Nam-kriget tog slut 1975 och hela hotellsektorn hade kollapsat sedan alla amerikanska GI-grabbar åkt hem för det hade fram till då varit väldigt mycket trupper i Thailand på rekreation. Dessutom låg ju en stor flygbas där B-52-orna utgick från i Thailand. Jag tror den hette U-Tapao och många av soldaterna där roade sig i Pattaya.

Det var detta enorma hotellkapacitetsöverkott som snabbt kom att exploateras vid denna tid av den gryende sexturismindustrin ivrigt påhejade av "herrtidningar" såsom FIB Aktuellt och Lektyr.

Puket fanns inte som turistort riktigt än även om man börjat bygga i ena strandänden på Pattong Beach. Man kunde åka tuktuk ut dit men komfort fanns inte riktigt då fick man sova på golvet i någon av de chai shops som låg på stränderna på egna rismattor, för skit och ingenting. Så var man OK med riktigt usel komfort, så kunde man bo väldigt billigt på resor på 70-talet.

Så ställen att sova på var mycket billiga hela vägen ut från Turkiet, Iran, Afghanistan, Pakistan och Indien och Nepal. De enda ställen som inte funkade på detta sätt var Malaysia och Singapore. De som blev påkomna med att bo i "from time to time shelters" fick "Hippie" stämplat i passen och fick 24 timmar på sig att lämna landet. I Singapore fick man ställa upp på tvångsklippning för att bli insläppt. Polisyn var stenhård. Lägligt låg en indisk barberar shop alldeles vid tullstationen.

Singapore åkte många fotointresserade "travellers" bl.a. för att köpa billiga kameragrejor. Så det var bara att besöka sagda indier om man nu ville ha sina kameragrejor. Singapore ville gärna framstå som lite fint i kanten men det var det enda hotell jag bott på där jag tvingades dela rum med en mus som bodde i "ståtoaletten" - så ofräscht. Jag fick ett nytt rum efter att ha klagat på att "det redan bodde en hyresgäst i rummet". "Det är klar att råttan ska betala", sade portieren när jag tycket det var fräckt att ta full betalning av mig när stället redan var uthyrt.

Jag tyckte det vore kul att få en siffra på utvecklingen av penningvärdet över tid så jag frågade AI och fick följande svar:

1 SEK år 1975 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 6.264 SEK år 2024 mätt med konsumentprisindex.

Så dagens priser kanske inte är fullt så blodig med den jämförelsen.

Källa:
Prisomräknare från medeltiden till 2100 (historicalstatistics.org)

Jag hittade en källa som säger att genomsnittslönen för en arbetare i Sverige 1975 var 4 385 kr

Tack för en intressant historiebeskrivning. Men hade du valt diafilm om det funnits digitalkameror med minst 20 mpxl och minneskort med 128 Gb?

Jag hade 10 dyra rullar Kodachrome med på en månad i Australien 1991. Det var mycket tyckte jag, men man fick vara restriktiv med vad man tog bilder på. Idag hade det blivit minst 4000 bilder istället för knappt 400.