10 D skärpa kontra analogt

[Norrbild]

Har i snart 6 månader fotat mestadels digitalt och då med Canon EOS 10 D. Tycker att de väldigt ofta blir oskärpa på bildera tex vid utomhus fotografering. Då man fotade på "gammalt" vis med film så tyckte jag att kvaliten vad beträffande skärpan oftast var bättre. Tycker de är så att om bilden tas på längre avstånd än kanske 10-15 meter, även kortare så är de mer ofta som den blir oskarp än tvärtom. Trots att jag nästan alltid tar om och ställer skärpan extra noga, tex på ögonen om de är frågan om ett porträtt. Fotar oftast med autofokusen inställd att fungera mot en punkt i stället för att den fokuserar med alla fokuspunkterna på automatik.

Hur har ni eran autofokus inställd för att uppnå bäst resultat?

Kan de va backfocus problem som spökar kanske ? Lite tråkigt är de i alla fall att de så ofta blir dåliga bilder pga detta. trots att jag tycker att jag är så noga alltid med att sätta skärpan där den skall vara

Kan nämna att jag fotar med ett Sigma 24-135 2,8-4,5.

 

[joakim_hansson]

Intrressant, jag kör oxo med en punkt af - ska bli kul att se svaren i denna tråd.

 

[ruckman]

Till att börja med använde jag alla sju fokuseringspunker och fick skarpa bilder, fast på fel ställe. Kameran fokuserade i en annan punkt än jag tänkt mig, så nu har jag också gått över till enpunktsfokusering.

När det gäller skärpa får man tänka på att digala bilder ut ur 10D inte är en färdig produkt på samma sätt som en anlog bild. Det finns en hel del jobb kvar framför datorn, bl.a. när det gäller skärpa.

Dessutom är det ganska stor skillnad mellan olika objektiv. Med mina gamla Sigma lyckas jag inte få någon bra skärpa ens efter hårt arbete i PS. Men med min Canon 35mm samt Tokina 19-35mm är jag helt nöjd med skärpan.

 

[mindwipe]

Jag har en 300D och tycker också det är problem med skärpan vid autofokus. Brukar skifta fokuspunkt beroende på vad jag fotar. T.ex. porträtt med stående bild brukar jag använda den näst högra eller högra punkten. Vid landskap alla punkter och vid makro eller aktion den mittersta. Upplever också att fler bilder är suddiga än skarpa. Jag hoppas problemet rättar till sig när jag får min 1DmkII.

 

[joakim_hansson]

mindwipe skrev:
Jag har en 300D och tycker också det är problem med skärpan vid autofokus. Brukar skifta fokuspunkt beroende på vad jag fotar. T.ex. porträtt med stående bild brukar jag använda den näst högra eller högra punkten. Vid landskap alla punkter och vid makro eller aktion den mittersta. Upplever också att fler bilder är suddiga än skarpa. Jag hoppas problemet rättar till sig när jag får min 1DmkII.

Jaså? funkar det bättre med en punkt åt sidan?? Undrar hur det kommer sig, borde väl kvitta eller?

 

[maerklund]

Jag kör enpunkts-Af och flyttar den efter behov (går snabbt med lite träning). Vad gäller flerpunkts AF så väljs ju en punkt automatiskt (ibland ligger flera punkter på samma avstånd), fokus ställs efter det och det kan naturligtsvis bli på "fel" avstånd jmf med vad fotografen hade i tanken.
Jag vet inte vad ditt objektiv går för vad gäller skärpa men jag har några erfarenheter du bör kolla:
- Var uppmärksam på "långa" exponeringstider. 1/brännvidd gäller inte längre som riktmärke för handhållen kamera vad gäller skakoslärpa. 1.6x inverkar och jag försöker köra halva tiden för säkerhets skull. Jag insåg att med en tung kamera+objektiv+batteripack+blixt etc så berodde mycket av min oskärpa på skak!!
- Undersök bak/framfokus nogrannt. Jag hade det problemet och efter justering av kamerahus kvarstod problemet för vissa objektv. Fick lämna in hela klabbet och då justerades även två av objektiven.
- I datorn har man mycket större möjligheter att kolla skärpa/fokus genom att zooma in i bilden jmf med analoga neg eller förstoringar (dia kanske går lättare?). Man kanske inte lägger märke till viss oskärpa i analogfallet? Speciellt inte vid 10x15 kopior.

/Peter

 

[mindwipe]

ZoMbiE skrev:
Jaså? funkar det bättre med en punkt åt sidan?? Undrar hur det kommer sig, borde väl kvitta eller?

Nee, det är ingen skillnad oavsett fokuspunkt.
Jag gav bara några exempel på vilka punkter jag använder.

 

[joakim_hansson]

mindwipe skrev:
Nee, det är ingen skillnad oavsett fokuspunkt.
Jag gav bara några exempel på vilka punkter jag använder.

Jaa jag tänkte väl det, själv fokuserar jag på ögonen o riktar sen om kameran.

 

[mindwipe]

ZoMbiE skrev:
Jaa jag tänkte väl det, själv fokuserar jag på ögonen o riktar sen om kameran.

Så gör jag också, fast jag brukar även välja en fokuspunkt nära ögonen för att slippa flytta kameran så mycket vid omkomponeringen.

 

[Norrbild]

Vill tillägga att de bilder med dålig skärpa är så dålig att de inte går att skärpa upp ens i Photoshop. Sen att de som är ok ändå behöver lite extra skärpa de är ju helt normalt och fungerar perfekt. Var tex i dag ute på stranden och tog en del bilder på familjen som med tanke på hur noga man ställde skärpan så borde fler av dem varit bra. men icke. Däremot när jag fotar i studio på ett avstånd som sällan överstiger 5 meter så blir de i stort sett perfekt alltid,

Grejen är ju den att jag egentligen aldrig upplevde detta då jag fotade med film & med min Minolta 800 si med lite olika objektiv på den.

 

[maerklund]

ZoMbiE skrev:
Jaa jag tänkte väl det, själv fokuserar jag på ögonen o riktar sen om kameran.

Det går ju bra vid hyggligt långt avstånd och då vinkeländringen är försumbar. Vi t ex helfigursbilder på nära avstånd får man fokus på fel avstånd om man fokuserar på ögonen och sen riktar om.

 

[maerklund]

Herkules) Lennerö (Norrbild skrev:
. Däremot när jag fotar i studio på ett avstånd som sällan överstiger 5 meter så blir de i stort sett perfekt alltid,

Det låter mystiskt att det blir bra inne, dåligt ute!? Är det främst avståndet som skiljer eller även exponeringstid/bländare?
I studion fotar du då med starka blixtar?, stativ? små bländare/stort skärpedjup?

/Peter

 

[Norrbild]

maerklund skrev:

Spelar egentligen ingen roll vad jag fotar med för tid / bländare.. I studio är de oftast runt 125/8 och ute så försöker man ju att aldrig hamna under 1/60 då man fotar utan stativ.

En av orsakerna till att de blir bra i studio får jag för mig beror på att motivet är rätt nära och då märks oskärpan mindre, Men är inte helt säker på att de är pga det.Men tycker ändå att de tenderar att bli oftare fel på skärpan när de är lite längre fram till motivet!

I studion fotar jag med ett antal 400 w blixtar så de är rejält ljus då!

 

[Norrbild]

Fler svar

Fler synpunkter på detta önskas !

 

[schizo]

Personligen tycker jag att det låter som att det är objektivet som spökar då du inte har några problem nära objektet du fotar.

Har du tillgång till något annat objektiv så att du kan jämföra!?

 

[J. Patric]

Kanske inte kan hjälpa till i denna fråga, men skriver ändå. Bl.a. detta att man måste fuska med skärpan osv i en dator för att få godtagbara bilder gör att digitalt fotograferande får mig att rynka på näsan. Bara det att de labb som gör mina färgkopior använder maskiner som digitaliserar och skärper upp bilderna innan de exponerar fotopapperet med laser, får mig att känna det som ett helgerån.

Att jag känner så här beror nog på att jag värdesätter de klassiska objektivkonstruktionerna jag använder, som Heliar, Unofokal, Tessar och Planar, och vill uppleva det som de kan prestera. Jag måste förvisso skanna bilderna och skärpa upp dem för att kunna ha dem i datorn, men det är en bisak och inte därför jag fotar.

 

[Jeppe]

EOS 10D har ett CMOS-chip som sköter autofokusen, till skillnad från äldre EOS-modeller (analoga) som har en Basis/Multi-Basis Chip. Den centrala AF-sensorn är av korstyp, vilket innebär att man får säkrast autofokus om du använder den mittersta AF-sensorn med objektiv som har en ljusstyrka på f2.8 eller högre.

Angående "oskarpa" bilder å längre avstånd, så beror detta på att 10D's sensor inte har samma upplösning som t.ex. film (sk. resolving power). Det blir helt enkelt "grötigare" på längre avstånd, eftersom sensorn har svårt att urskilja linjer på längre avstånd. MEN, jag tror att vi fotografer som kör digitalt, har blivit mer kräsen med skärpan, då vi hoppar över ett steg i arbetsflödet, jämfört med analog fotografering (scanningen).

Man får inte heller glömma att USM är ett måste (så gott som) på bilder från bl.a. 10D. Kameran lämnar en bild som tål mycket redigering, man ska komma ihåg att skärpa är lättare att lägga till än att dra ifrån.

Digitalt är dessutom mer kräset med optiken, då sensorn kräver så hög upplösningsförmåga (resolving power, igen) från objektivet. Många kan luras att tro att billigare objektiv funkar, då man inte använder mer än den centrala delen av linsen för att skapa bilden. Men ett billigt objektiv kommer aldrig att ge lika goda egenskaper som ett dyrt.

Slutartiden ja.. det är ju något som stötts och blötts åtskilliga gånger. Men faktum är att om du använder 200mm så ör slutartiden vara minst 1/320 (200 x 1.6). Eftersom utsnittet på den färdiga bilden motsvarar ett 320mm objektiv.

Blev lite mycket nu.. men så resonerar jag. Ofta när bilden blir oskarp, så ligger felet hos mig/fotografen.

 

[niklasl]

J. Patric skrev:
Kanske inte kan hjälpa till i denna fråga, men skriver ändå. Bl.a. detta att man måste fuska med skärpan osv i en dator för att få godtagbara bilder gör att digitalt fotograferande får mig att rynka på näsan. Bara det att de labb som gör mina färgkopior använder maskiner som digitaliserar och skärper upp bilderna innan de exponerar fotopapperet med laser, får mig att känna det som ett helgerån.

Att jag känner så här beror nog på att jag värdesätter de klassiska objektivkonstruktionerna jag använder, som Heliar, Unofokal, Tessar och Planar, och vill uppleva det som de kan prestera. Jag måste förvisso skanna bilderna och skärpa upp dem för att kunna ha dem i datorn, men det är en bisak och inte därför jag fotar.

Att skärpa bilderna i datorn är inte "fusk" utan en del av processen, precis som när du scannar dina bilder och skärper. En del låter kameran sköta det helt och hållet, andra ställer ned kamerans skärpning för att istället ha kontroll över skärpningsprocessen i datorn.

Varför inte göra dina färgkopior själv, så slipper du bli "helgerånad"? På den tiden jag fotade film framkallade vi en hel del diafilm själva vilket gav bättre kvalitet (men det var himla jobbigt med högre temperaturer och snävare toleranser).

En av de finesserna med digitalfoto är att vi kanske äntligen kan slippa "de klassiska objektivkonstruktionerna" med alla deras återgivningsfel. Med en digital process skulle man kunna använda enklare objektivkonstruktioner, optimerade för skärpa och kontrast, som sedan korrigeras med programvara.

 

[J. Patric]

Att skärpa bilderna i datorn är inte "fusk" utan en del av processen, precis som när du scannar dina bilder och skärper.

Jo, det är ju samma sak, men inget jag gillar.

Varför inte göra dina färgkopior själv, så slipper du bli "helgerånad"?

Jag funderar på det faktiskt. Har trumma för 30x40, och det finns färgkemi för rumstemperatur.

En av de finesserna med digitalfoto är att vi kanske äntligen kan slippa "de klassiska objektivkonstruktionerna" med alla deras återgivningsfel. Med en digital process skulle man kunna använda enklare objektivkonstruktioner, optimerade för skärpa och kontrast, som sedan korrigeras med programvara.

Jag ser inga fel med Heliar (riktiga), Tessar och Planar. Tvärtom, de är utsökta och har personlighet.

 

[Joel Marklund]

Det går absolut inte att klaga på att felet ligger i att man fotar digitalt. Antingen är ditt objektiv knasigt eller kamerahuset (troligen det förstnämda). Fotar själv med 10D för tidningar och bildbyråer och får dåligt resultat när jag är dålig, bra resultat när jag fotar bra. Får också i 98% av fallen skärpa upp bilden med USM. De som fotar med 1D Mark II tror jag till 100% skärper upp sina bilder, eftersom den också levererar aningen mjuka bilder.

Det andra säger om objektivets kvalitet spelar en stor roll. Fotade på skoj tidigare med Canons 75-300-objektiv innan jag hade hunnit köpa mig ett okej zoom-tele. Det var rent ut sagt förskräckligt oskarpt på vissa brännvidder.