Andreas74 skrev:
Är du verkligen allvarlig här???!?
Nja, det finns en viss ironi i mitt inlägg. Men jag misslyckades med att få med smiley.
Jag tycker dock att det finns de som är uppmärksamma på både ljusets och barnens skiftningar.
De är bra fotografer och föräldrar.
Det handlar om att vara uppärksam och nyfiken, inte bara leva livet tomt och utan intresse för det underbara som små ögon kan se.
Barn är inte alls små änglar som inte kan ljuga och luras, men faktum är att de har mycket oförstört inom sig som det gäller att plocka fram och uppmuntra.
Känsla för ljus och bild är en sådan sak.
gitte edelman skrev:
Är inte fotograf-pappor sådana som mitt i barnets bidrag till middagskonversationen rusar upp och springer iväg med kameran i högsta hugg för att fånga en solfläck...
Och vad gör en sådan trist människa till en bra fotograf?
En bra fotograf tar bra bilder, men en som alltid tar bilder är inte en bra fotograf.
Själv tillåter jag mig, utan ett uns av klädsam ödmjukhet, säga att jag är en bra far till mina barn.
De får kärlek och uppmärksamhet från en outtömlig källa. Samtidigt som disciplinen är á la hundförare på Calvi.
Bättre far än jag är fotograf.
Hoppas då att han tar vägen runt ibland när han inte behöver hålla kameran..
