Ännu en bildstöld/faktureringsfråga...

[martinot]

Det förstnämnda, vilket var det jag råkade ut för när någon kopierade min video på YouTube, finns det inget försvar för. Det ska beivras.

Finns ingen anledning för dig att terrorisera och jaga en stackars fattig ryss som av misstag råkar kopiera en video ifrån Googles clip-art-video-gratis-biliotek YouTube. Dessutom en tråkig sådan som skapats billigt och utan minsta fantasi och kreativitet. Massfilmning med billig GoPro på menlösa järnvägsspår. Som att bevira någon som plocket snö till en snöboll ifrån din uppfart.

Har full förståelse för att sådana anonyma clip-art-videos som din kopieras hej vilt på nätet!

 

[iSolen.se]

Men jag hävdar fortfarande inte att en bilds unikhet skulle påverka upphovsrätten på något vis!

Och ändå fortsätter du argumentera för att "man" lättare kan tänkas stjäla kanelbullebilder än tågfilmer.

Den som fotar stilleben uppskattar säkert en fin bullbild som är så stilren att den passar i massor med sammanhang mer än någon i bakarens ögon ointressant tågvideo på youtube.

Det jag pratar om är att ju mer unik en bild är, desto mindre kan den som använder den hävda att hen trodde att den »bara var att använda«. Ungefär som när man använder Clipart-verktyget i Word. Och omvänt: Ju mer generell en bild är, desto mer tror jag att folk känner att »en sådan bild finns det tusentals av; jag väljer att använda den här väldigt anonyma bilden«, utan att skänka en tanke på att det finns en fotograf i Spanien som skickar fakturor för tilltaget.

Det förstnämnda, vilket var det jag råkade ut för när någon kopierade min video på YouTube, finns det inget försvar för. Det ska beivras. Det sistnämnda, när någon letar efter en bild på ett dörrhandtag för att använda i sin blogg och hittar en sådan, är också juridiskt fel – men jag har större förståelse där.

Men: Om nu någon skulle ta den där anonyma dörrhandtagsbilden och publicera den som sin egen, kanske rentav sälja den. Ja, då har personen också trätt över min gräns för vad som är okej. Det är inget som går att förklara med något annat än att personen har ont uppsåt. Då spelar det ingen roll hur många bilder på dörrhandtag det finns.

(Och ja, jag vet att NASA låter folk använda sina bilder (nästan) fritt; det var därför jag skrev det. Poängen med bildexemplet var att ingen kan hävda att den var allmän och generell, med tanke på att det bara kan finnas en upphovsman.)




Det enda jag har hört av TS som är konkret i frågan är att han tänker skicka fakturor. Han verkar ha bestämt sig för att inte kräva lika mycket i pengar från den som tjänar multum på sin verksamhet som den som bara bloggar lite sparsamt, men alla kommer att höra av honom.




Om jag presenterar något som fakta och det inte är det, rätta det då i så fall. Annars har jag skrivit rätt mycket som är mina åsikter om hur jag hade agerat; blanda inte ihop det med att jag menar att »så här är det«.


/ Kiwi

Det är viktigt att det är lika olagligt och det är samma upphovsrätt som gäller oavsett motiv...och du fortsätter att blanda in motivet i diskussionen. Det finns inget försvar för att stjäla bullbilden och inte heller en tågvideo.


TS har skrivit att han kommer anpassa kravet/åtgärd efter person etc. Det är rimligt och rätt att han hör av sig till alla. Det finns ingen ursäkt för bildstöld, det går i princip inte göra av misstag.

 

[Urban Domeij]

Det är viktigt att det är lika olagligt och det är samma upphovsrätt som gäller oavsett motiv...och du fortsätter att blanda in motivet i diskussionen. Det finns inget försvar för att stjäla bullbilden och inte heller en tågvideo.

Det finns en liten nyansskillnad, som kanske inte är helt oväsentlig.

I Upphovsrättslagen har man numera i 49 a § bakat in den fotolag som fanns en tid, där man skiljer på vad som betraktas so verk och fotografisk bild. Man får inte ta en fotografisk bild heller, men den anses inte fullt lika skyddsvärd som ett verk.

Det har såvitt jag vet inte prövats i domstol ännu om en sådan bild också värderas lägre vid ersättningsanspråk enligt lagen, eller alls vad som är en fotografisk bild, skild från verk.

Det enda direkt solklara fall där en bild inte är ett verk är skärmbilden som togs på lungorna för att se tecken på tuberkulos. Man kan tillämpa liknande bedömning på andra röntgenbilder, men det kan vara tvistigt. Samma gäller övriga diagnostiska bilder med jämförbar teknik, som ultraljud eller tomogram, liksom bilder tagna med sonar eller ekolod. På flera ställen har jag hittat att exempelvis "turistbilder" inte skulle betraktas som verk, men det tycker jag är fel.

Men - tillbaka till kanelbullen och dörrhandtaget - jag har en känsla av att vi som fotografer sätter lite olika värde på våra bilder och på sammanhanget som de används i. Jag har själv bara erfarit en enda gång att någon har publicerat en bild som jag har tagit som sin egen, och jag utgick ifrån att det helt enkelt var ett misstag. Det var en bild på en trave mynt, som jag hade tagit som exempel i en diskussionstråd på ett forum. Jag nämnde det inte ens för personen som hade använt min bild; han hade ju egna som var snarlika, och hade antagligen inte tänkt på att just den inte var hans.

Om jag hade fotograferat en kanelbulle, för att visa en kanelbulle, och någon lägger in den i sin blogg exempelvis för att illustrera längtan efter en kanelbulle, så skulle jag låta det passera. Däremot om någon som har en affärsrörelse använder bilden i sin reklam är läget ett annat. Då har bilden ett ekonomiskt värde, och det är rimligt att jag får del av det. Det handlar om samma brott mot upphovsrätten, men med olika incitament, och med olika värde.

Och jag tror inte att värdet har särskilt mycket med motivet att göra, utan snarare med att den som bedriver en affärsverksamhet ska göra rätt för sig ekonomiskt för de alster som nyttjas.

Lagen ger egentligen inte någon vägledning om när brottet är straffvärt, eller hur det ska värderas på annat sätt. Det är frågor som en domstol kan ta ställning till alltefter yrkanden och bestridanden från parterna, och jag ser det som olyckligt att det hittills nästan bara är piratebayfallet som har prövats i de avseendena. En del publiceringar i pressen ser jag som straffvärda, och att de borde kunna tas upp av åklagare, men hittills har det inte hänt.

 

[iSolen.se]

Det finns en liten nyansskillnad, som kanske inte är helt oväsentlig.

I Upphovsrättslagen har man numera i 49 a § bakat in den fotolag som fanns en tid, där man skiljer på vad som betraktas so verk och fotografisk bild. Man får inte ta en fotografisk bild heller, men den anses inte fullt lika skyddsvärd som ett verk.

Det har såvitt jag vet inte prövats i domstol ännu om en sådan bild också värderas lägre vid ersättningsanspråk enligt lagen, eller alls vad som är en fotografisk bild, skild från verk.

Det enda direkt solklara fall där en bild inte är ett verk är skärmbilden som togs på lungorna för att se tecken på tuberkulos. Man kan tillämpa liknande bedömning på andra röntgenbilder, men det kan vara tvistigt. Samma gäller övriga diagnostiska bilder med jämförbar teknik, som ultraljud eller tomogram, liksom bilder tagna med sonar eller ekolod. På flera ställen har jag hittat att exempelvis "turistbilder" inte skulle betraktas som verk, men det tycker jag är fel.

Men - tillbaka till kanelbullen och dörrhandtaget - jag har en känsla av att vi som fotografer sätter lite olika värde på våra bilder och på sammanhanget som de används i. Jag har själv bara erfarit en enda gång att någon har publicerat en bild som jag har tagit som sin egen, och jag utgick ifrån att det helt enkelt var ett misstag. Det var en bild på en trave mynt, som jag hade tagit som exempel i en diskussionstråd på ett forum. Jag nämnde det inte ens för personen som hade använt min bild; han hade ju egna som var snarlika, och hade antagligen inte tänkt på att just den inte var hans.

Om jag hade fotograferat en kanelbulle, för att visa en kanelbulle, och någon lägger in den i sin blogg exempelvis för att illustrera längtan efter en kanelbulle, så skulle jag låta det passera. Däremot om någon som har en affärsrörelse använder bilden i sin reklam är läget ett annat. Då har bilden ett ekonomiskt värde, och det är rimligt att jag får del av det. Det handlar om samma brott mot upphovsrätten, men med olika incitament, och med olika värde.

Och jag tror inte att värdet har särskilt mycket med motivet att göra, utan snarare med att den som bedriver en affärsverksamhet ska göra rätt för sig ekonomiskt för de alster som nyttjas.

Lagen ger egentligen inte någon vägledning om när brottet är straffvärt, eller hur det ska värderas på annat sätt. Det är frågor som en domstol kan ta ställning till alltefter yrkanden och bestridanden från parterna, och jag ser det som olyckligt att det hittills nästan bara är piratebayfallet som har prövats i de avseendena. En del publiceringar i pressen ser jag som straffvärda, och att de borde kunna tas upp av åklagare, men hittills har det inte hänt.

Tills den nyansskillnaden ger olika skadestånd i domstol betraktar jag motivet som ointressant map upphovsrätten.

Bloggar som i första anblicken kan verka okommersiella ger ändå trafik, trafiken beror på innehållet, bloggar med bilder går bättre än bloggar utan bilder eller med sämre bilder. Trafiken ger annonsintäkter eller blogghotellet tjänar pengar på avgifter. Någonstans finns alltid det intresse av att driva trafik och någon tjänar på det.

Sen, stilleben på vardagsprylar är bland det mest säljbara bilderna på bildbyråerna, det är förvånansvärt svårt att ta bilder som ser enkla och rena ut med bra ljussättning som passar många användningar.

Tammys flaggbild, många försökte visa hur enkel hennes bild var att ta och alla jag såg misslyckades totalt, hennes flaggbild hade det där lilla extra...och det var därför den blev populär.

 

[Urban Domeij]

Tills den nyansskillnaden ger olika skadestånd i domstol betraktar jag motivet som ointressant map upphovsrätten.

Det är inte särskilt ofta skadestånd utdöms i samband med upphovsrättsbrott, och diskussionen handlar knappast om det. Vanligen handlar tvisten om ersättning, inte liden skada, men det finns ju ett antal fall där skadestånd har utdömts också - och i flera av dem handlar det om näringsidkare som har använt bilder utanför ramarna för upphovsrätten.

Jag ser det som lite olyckligt att du hugger på frågan om skillnaden mellan verk och bild och frågan om utdömt skadestånd, när mitt inlägg närmare ser till hur vi själva som fotografer bedömer våra bilder/verk och deras värde. Att helcitera ett inlägg för att kommentera någonting som ligger en aning vid sidan av vad det handlar om, ser jag inte som särskilt rumsrent i en spalt.

Kanske jag använde onödigt många ord för att visa att jag själv inte skulle hänga upp mig så mycket på ett dörrhandtag, men vara mer angelägen om en ekonomisk uppgörelse om en näringsidkare använder mitt arbete för egen vinning. Jag hoppas och tror att också en domstol kan ta hänsyn till den skillnaden.

 

[gosa]

Ju mer generell en bild är, desto mer tror jag att folk känner att »en sådan bild finns det tusentals av; jag väljer att använda den här väldigt anonyma bilden«, utan att skänka en tanke på att det finns en fotograf i Spanien som skickar fakturor för tilltaget.

Är det inte just det som är problemet - att alla tror att de godtyckligt kan plocka bilder utan att tänka på var de kommer ifrån? Är det inte just det tankesättet som borde ändras, oavsett om det handlar om en järnvägs-video, kanelbulle eller dörrhantag.

Men: Om nu någon skulle ta den där anonyma dörrhandtagsbilden och publicera den som sin egen, kanske rentav sälja den. Ja, då har personen också trätt över min gräns för vad som är okej. Det är inget som går att förklara med något annat än att personen har ont uppsåt. Då spelar det ingen roll hur många bilder på dörrhandtag det finns.

Alltså... nu blir det intressant.

Om du inte visste att min bulle var just min, hur skulle du läsa en post som säger "Idag har vi bakat kanelbullar, gud vad goda de blev!" och samma post har ett foto av en bulle i sig? Som mer "oskyldig" betraktare skulle jag 10 gånger av 10 göra antagandet att bilden på bullen är resultatet av vad de skriver att de bakat.
- Kan det då bli mer "publicera den som egen"? (Det är f.ö. en ganska god mängd personer som gör just det med små variationer i ordval - jag kan räkna fram exakt hur många om någon är intresserad).

Eller om du hittar din bild på en sida där det står: "© Text & bild får ej kopieras utan att du frågar mig. Alla bilder är tagna eller redigerade av mig om inget annat anges."
- Kan det då bli mer "publicera den som egen"?

Det enda jag har hört av TS som är konkret i frågan är att han tänker skicka fakturor. Han verkar ha bestämt sig för att inte kräva lika mycket i pengar från den som tjänar multum på sin verksamhet som den som bara bloggar lite sparsamt, men alla kommer att höra av honom.

Självklart ska alla höra ifrån mig. Hur ska jag annars få folk att fatta att jag inte tycker det är ok att de använder mitt foto? Jag har i mitt "arbete" med att följa upp alla bloggar sett de som sida upp och sida ner lägger ut produktbild efter produktbild på grejjor som antagligen (skriver antagligen eftersom jag inte vill anklaga någon utan att faktiskt veta) inte är helt riktigt publicerade. Hur ska man nå fram till en sådan om man inte kontaktar dem?

Och som Ola försökt påpeka några gånger (tack Ola!) jag har också sagt att jag kommer vara väldigt flexibel med hur det "slutar" med var och en. Däremot vet jag - framförallt från vad jag läst mig till från liknande fall att jag antagligen kommer få ganska mycket skit från både en och annan. Det tänker jag inte ta.

 

[iSolen.se]

Är det inte just det som är problemet - att alla tror att de godtyckligt kan plocka bilder utan att tänka på var de kommer ifrån? Är det inte just det tankesättet som borde ändras, oavsett om det handlar om en järnvägs-video, kanelbulle eller dörrhantag.



....

Jag tror faktiskt att de som håller på med bloggar är fullt medvetna om att man inte kan ta andras bilder, det är som du nämnde vanligt med fotnötter som "© Text & bild får ej kopieras utan att du frågar mig. Alla bilder är tagna eller redigerade av mig om inget annat anges.", de tar från andra men vill inte bli av med sina egna bilder. Dubbelmoral å det värsta.

 

[PMD]

Fast jag var inte ute just efter att göra en poäng kring kopiering (då hade jag hållit med dig).

Det är kopiering och olovlig användning av kopian som tråden handlar om.

 

[PMD]

Och ändå fortsätter du argumentera för att "man" lättare kan tänkas stjäla kanelbullebilder än tågfilmer.

Det är väl snarare en observation som Jan gör? Jag har inte sett något argument från honom om att det vore rättare att kopiera kanelbullebilder än tågvideos.

 

[PMD]

Det är viktigt att det är lika olagligt och det är samma upphovsrätt som gäller oavsett motiv...och du fortsätter att blanda in motivet i diskussionen. Det finns inget försvar för att stjäla bullbilden och inte heller en tågvideo.

Jan måste nog påpeka att han också tycker så en sjätte gång, tror jag.

Och sen skriva det som signatur i varje kommande inlägg.

 

[iSolen.se]

Jan måste nog påpeka att han också tycker så en sjätte gång, tror jag.

Och sen skriva det som signatur i varje kommande inlägg.

Nu skriver vi om hur vi skriver, suck, men ok.

Han skriver att det ska vara lika upphovsrättsligt men urholkar detta direkt genom att han "har förståelse och acceptans" för att kanelbullebilder stjäls mer än tågvideos, ett argument som jag inte håller med om eftersom den som bakar eller fotar mycket stilleben tycker bullbilder är 1000 gånger viktigare än en gopro-tågfilm på youtube, dvs det blir godtyckligt vad som är viktigare än något annat. Dags att inse att "tycke" inte är någon bra måttstock för om det är ok att "låna" andras bilder eller inte, eller om det är mer fel eller inte, eller döma andra personer för om deras bildstöld var förståelig eller inte, utöver det upphovsrättsliga som vi nog alla håller med om ska vara samma för alla typer av bilder.

Hoppas min synpunkt gick fram nu till slut.

 

[PMD]

Förståelse och acceptans är inte samma sak. Det är det förstnämnda jag har läst att Jan har (åtminstone i sitt senaste inlägg och det är väl det som gäller), och inte det sistnämnda.

 

[iSolen.se]

Förståelse och acceptans är inte samma sak. Det är det förstnämnda jag har läst att Jan har (åtminstone i sitt senaste inlägg och det är väl det som gäller), och inte det sistnämnda.

Hinner inte kolla nu men skrev inte Jan, det kanske var någon annan, att denne själv till idag kunde gjort samma fel? Man accepterar väl sina egna handlingar.

 

[martinot]

Kanske jag använde onödigt många ord för att visa att jag själv inte skulle hänga upp mig så mycket på ett dörrhandtag, men vara mer angelägen om en ekonomisk uppgörelse om en näringsidkare använder mitt arbete för egen vinning. Jag hoppas och tror att också en domstol kan ta hänsyn till den skillnaden.

Några frågor jag lurar på; Vem är "näringsidkare", eller inte? Var går gränsen? Vem avgör det?

 

[martinot]

Nu skriver vi om hur vi skriver, suck, men ok.

Han skriver att det ska vara lika upphovsrättsligt men urholkar detta direkt genom att han "har förståelse och acceptans" för att kanelbullebilder stjäls mer än tågvideos, ett argument som jag inte håller med om eftersom den som bakar eller fotar mycket stilleben tycker bullbilder är 1000 gånger viktigare än en gopro-tågfilm på youtube, dvs det blir godtyckligt vad som är viktigare än något annat. Dags att inse att "tycke" inte är någon bra måttstock för om det är ok att "låna" andras bilder eller inte, eller om det är mer fel eller inte, eller döma andra personer för om deras bildstöld var förståelig eller inte, utöver det upphovsrättsliga som vi nog alla håller med om ska vara samma för alla typer av bilder.

Hoppas min synpunkt gick fram nu till slut.

Har framgått väldigt klart och tydligt att han (Jan) gör en stor skillnad på om man skall acceptera upphovsrättslig stöld, eller inte, beroende på en viss gradskala och värdering av just innehållet; Pluto kommer främst i ena änden, tåg/tågräls någonstans i mitten, och diverse bakverk kommer sist (på ett ungefär).

(Tycker f.ö. att din synpunkt har varit klar och tydlig hela tiden.)

 

[kiwi]

Har framgått väldigt klart och tydligt att han (Jan) gör en stor skillnad på om man skall acceptera upphovsrättslig stöld, eller inte, beroende på en viss gradskala och värdering av just innehållet; Pluto kommer främst i ena änden, tåg/tågräls någonstans i mitten, och diverse bakverk kommer sist (på ett ungefär).

Eftersom jag är apostroferad, så får jag göra (ännu) ett inlägg om vad jag tycker i frågan.

Alltså... Det jag skrev i mitt allra första inlägg i tråden var följande:

Visst har du rätt att skydda din bild. Men jag har full förståelse för att folk tar denna bild närmast som »clipart« tillhörande allmän egendom. Det är ju inte direkt någon »verkshöjd« som uppnås här.​

Jag slår redan här fast att Göran, precis som alla andra fotografer – oavsett vad de har avbildat, har rätt att skydda sin bild. Genom att skicka fakturor, genom att ringa upp och klaga, genom att dra folk till domstol...

Läs om ovanstående stycke. Känner du att du fortfarande inte förstår vad jag menar, så läs gärna några gånger till.

Samtidigt ville jag nyansera genom att säga att uppsåtet hos de som har använt bilden otillåtet uppenbarligen skiljer sig åt. Många verkar bara ha velat ha bilden som en illustration i en blogg, där de (exempelvis) vill prata om vad goda kanelbullar är, vad det ska bli gott att baka kanelbullar, kanelbullar upptar all min vakna tid, etc.

Är det då okej att använda andras bilder utan tillstånd? Nej.

Läs om ovanstående stycke. Känner du att du fortfarande inte förstår vad jag menar, så läs gärna några gånger till.

Men jag har, som jag skrev, full förståelse för att folk inte reagerar över att de begår något hemskt brott – straffbart genom faktura – med att (gissar jag) ta en bild från Google Images som är så otroligt vardaglig och generisk att den lika gärna kunde ha följt med Words Clipart-avdelning.

Det innebär fortfarande inte att Göran inte har rätt att skicka fakturor om han vill.

Läs om ovanstående stycke. Känner du att du fortfarande inte förstår vad jag menar, så läs gärna några gånger till.

Men jag hade först gjort en bedömning om jag ansåg det vara befogat att skicka en faktura på runt 10.000 kr till den som använt min bild utan tillstånd. Jag hade agerat annorlunda i varje enskilt fall, beroende på hur situationen såg ut. Get it? Det här är inte ett uttalande om att »så här är det«, utan en personlig åsikt om hur jag resonerar.

Och läser man vad Göran själv skriver mot slutet, så verkar det som om han också tar hänsyn till hur och varför folk använt hans »speciella« bild. Det han hänger upp sig på (och även Ola) verkar vara 1) att jag påstår att hans bild är allmän och generisk och 2) att jag (tror han) anser att detta påverkar upphovsrätten.

Fler frågor på det?


/ Kiwi

 

[Urban Domeij]

Kanske jag använde onödigt många ord för att visa att jag själv inte skulle hänga upp mig så mycket på ett dörrhandtag, men vara mer angelägen om en ekonomisk uppgörelse om en näringsidkare använder mitt arbete för egen vinning. Jag hoppas och tror att också en domstol kan ta hänsyn till den skillnaden.

Några frågor jag lurar på; Vem är "näringsidkare", eller inte? Var går gränsen? Vem avgör det?

Jag vet inte i hur hög grad frågan är relevant för diskussionen - eller svaret.

Gränsen kan strängt taget sättas godtyckligt ungefär var som helst, men för mig handlar det om syftet med användningen och vem som använder bilden. Om den som använder bilden är någon form av företag, som säljer en tjänst eller produkt som marknadsförs med hjälp av bilden, då är läget väldigt klart.

Om företaget dessutom är verksamt inom en bransch som yrkesmässigt hanterar material med upphovsrätt och bevakar skydd av sin egen upphovsrätt, ser jag brottet som grövre. Publiceringen jag främst tänker på gäller den som Anders Eliasson beskriver här: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=128154

I det fallet skulle jag yrka på fängelse för Aftonbladets ansvarige utgivare:
53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument...pphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729#K7

Upphovsrättsbrott är alltså inte en tvistefråga, utan står under allmänt åtal.

 

[iSolen.se]

Har framgått väldigt klart och tydligt att han (Jan) gör en stor skillnad på om man skall acceptera upphovsrättslig stöld, eller inte, beroende på en viss gradskala och värdering av just innehållet; Pluto kommer främst i ena änden, tåg/tågräls någonstans i mitten, och diverse bakverk kommer sist (på ett ungefär).

(Tycker f.ö. att din synpunkt har varit klar och tydlig hela tiden.)

Och det är här vi har helt olika åsikter, juridiskt är det förstås lika och det verkar alla vara överens om, men att man sen ska ha en annan måttskala för moraliskt eller acceptans är bara fel vilket jag tydliggjorde genom att visa att vad om är unikt eller speciellt, eller bra / fint / konstverk / hantverk för en mycket väl kan vara tvärtom för en annan observatör. Acceptans i ena änden betyder dessutom att man urholkar det som man säger gäller i andra änden "det är ju förstås förbjudet oavsett motiv men ..."

 

[sumpan]

Och det är här vi har helt olika åsikter, juridiskt är det förstås lika och det verkar alla vara överens om, men att man sen ska ha en annan måttskala för moraliskt eller acceptans är bara fel vilket jag tydliggjorde genom att visa att vad om är unikt eller speciellt, eller bra / fint / konstverk / hantverk för en mycket väl kan vara tvärtom för en annan observatör. Acceptans i ena änden betyder dessutom att man urholkar det som man säger gäller i andra änden "det är ju förstås förbjudet oavsett motiv men ..."

Någonstans görs det ju även en skillnad i dagens system, man får knappast två års fängelse för att man använt en bild på en kanelbulle, medan i Pirate bay-fallet kanske det skulle kunna kännas mer relevant.

Jag blir också lite förvånad hur många fotografer verkar referera väldigt mycket till de lagar som finns. T ex om en gatufotograf tar ett foto på mig när jag gör en rolig/konstig min så har jag inga som helst rättigheter till att förhindra att mitt ansikte är publicerat på internet. Då hänvisar man till att om man visar sig på stan så får man stå ut med att bli fotograferad. Jag tycker att rätten till mitt ansikte borde vara större än rätten till en bild av en kanelbulle, men det är min personliga åsikt och kanske en helt annan diskussion.

 

[PeterWem]

Om dagstidningarna stulit bilder som jag inte är så rädd om så skulle jag kört efter prislistan med x2 och etc för namn och otillåten publicering. Tidningarna följer prislistan. Man kan nog avrunda lite uppåt utan att det blir tjafs. Det räcker om de dessutom ber om ursäkt.

Om det är bilder som jag säljer skulle jag kontaktat Getty Images advokater, de är inte snälla.

Om det är bilder som inte är till salu som är privata eller jag är rädd om på annat sätt skulle jag blivit urförbannad och sannolikt krävt mer.

Jag får tacka dig. Utgången i senaste ärendet blev långt bättre än övriga ärenden jag haft. Jag har även införskaffat "Upphovsrättslagstiftningen, en kommentar" av Henry Olsson som en del domstolsbeslut hänvisat till.