Vad gör man när man vill behålla dynamik och kontrast utan att sabba det befintliga ljuset?
Oftast räcker inte kamerans dynamiska omfång till utan skuggorna blir sotiga och ljusa partier utfrätta.

Det har blivit på modet att experimentera med olika tekniker för att öka tonomfånget. Ibland med groteska eller kreativa resultat om man föredrar att kalla det så.
HDR, DRI, tonemapping och digital blending diskuteras flitigt här och på photonet.

Jag lägger upp tre olika bilder.

Nr 1: Obetydligt redigerad.
Endast justering av exponering i RAW-konverteringen. Motsvarar ett dia direkt från labbet om man så vill.

Nr 2: Samma original som Nr 1.
Två olika lager sammanslagna i Photoshop. Ett ljust med detaljer i ögonen och övriga skuggor.
Ett mörkare lager med relativt normala mellantoner.

Nr 3: Upplättning med blixt och omnibounce. Med bibehållet motljus runt ansiktet.

Bilderna är tagna med EOS 20D EF 1,8/50mm och bländare 2 för att få kort skärpedjup och oskarp bakgrund ( 200 ISO )


DISKUTERA! Kom gärna med egna erfarenheter och illustrationer till dessa.

Mvh J O


Nr 1: "obehandlad"

Nr 2: "Dubbla lager"

Nr:3 "Upplättningsblixt"

Upplättningsblixten är väl det jag föredrar, men jag tycker att du borde ha kört lite kortare exponering på bakgrunden... HDR har ju sin charm men jag avskyr de flesta HDR bilder man ser på fotosidan. helt enkelt för att personerna inte behärskr tekniken enligt mig ialla fall.

jag sitter nästan dagligen och filar på HDR bilder och försöker jobba fram ett bra arbetsflöde och inställningar redan vid fototillfället. sedan skall det skötas rätt också i programmet.. inte lätt.

Men ofta viddenna typ av fotografering så skulle jag föredra upplättnignsblixt.

För att hitta en balans mellan motljuset, bakgrunden och ansiktet kan man säkert göra på olika sätt.

Här har jag valt att göra bakgrunden ljus, lätt och skir. Överstrålningen och det utfrätta i pälsen smälter bitvis ihop med bakgrunden. Ansiktet med framförallt ögonen men även nosen är det centrala i bilden.
En mer "korrekt" eller "normalt" exponerad bild (Nr 3) var jag alltså inte intresserad av.

Självklart kan man diskutera vad som är normalt liksom vad som är estetiskt tilltalande.

Landskap, exempel på "HDR"

Nästa exempel.
Landskapsfoto ställer ofta till det för oss fotografer med stora kontraster och dramatiskt ljus. Resultatet blir ofta antingen hårt med utfrätta partier eller vid mjuk bearbetning grått och uttryckslöst.

Bild Nr 4:
Utsiktsplatsen vid Ölandsbron "normalt" exponerad eller medelvägen med underexponerade skuggor och överexponerad himmel.
Ingen redigering för övrigt.

Bild Nr 5:
Samma motiv som Nr 4, tre exponeringar, tre lager. Förutom himlens dynamik så är även undersidan på bron uttecknad.
Man kan kalla tekniken för manuell HDR.
HDR står för Higher Dynamic Range. I egentlig mening så utökar man tonomfånget som är begränsat av kameran genom flera exponeringar.


Nr 4 "Ölandsbron medelexponerad":

Nr 5 "Ölandsbron HDR-teknik"

HDR är inte speciellt svårt. Om man kan hålla kameran still under 3 eller fler exponeringar och motivet är någorlunda statiskt så gör programvaran resten.
Det man som fotograf kan tillföra är restriktioner. I exemplen ovan ser man att färgmättnaden ökat, och det beror säkert på någon inställning i programmet.
Genom att pröva många olika varianter av inställningar får man komma fram till vad man tycker bäst om. Själv har jag ändrat uppfattning om vad jag tycker är bäst flera gånger sedan jag testade HDR första gången. Numera tycker jag det är bäst när det inte märks att man HDR:at

Bild Nr 5 är gjord för hand utan speciell programvara. Jag "målar" bort partier i de olika lagren med raderverktyget. Ofta med stöd av markeringsverktyg och skugga/efterbelys.
Skillnaden i färgmättnad följer med variationer i exponering och kontrast.

Här är en bra länk om "digital blending":
http://www.luminous-landscape.com/tutorials/digital-blending.shtml

Skickligt gjort! Nu när HDR är på modet kan du ju säkert ordna kurser i hur man gör det för hand.
Jag är allvarlig, suget efter "hantverkskunnande" är stort i fotokretsar. Och oavsett om resultatet blir likartat så väljer många att gå kurs för tio gånger pengarna som det kostar att köpa programvara.

Hör av dig till mig om du vill ha en partner i genomförandet.

Svärta eller detaljer? Svartvitt eller grått.

Bilden på vindbryggan är liksom den på Ölandsbron uppbyggd i tre lager.
RAW-filer med normal, två steg överexponering och två steg underexponering.

Inne i slottsmuren är det mörkt som graven och ute på bryggan är det ljust, trots grådasket i november.

Jag har valt att plocka fram detaljer inne i porten och inte lämnat det sotsvart.

Det bör väl påpekas att i så små format som här i forumet eller 600 pixlar i albumen inte lämpar sig för att återge den information som finns i bilderna.


Någon som har fler exempel eller vill tycka till?


"Till vindbryggan" oredigerad:

"Till vindbryggan" Multiexponering s/v:

Roligt att du tar upp detta. Tyvärr verkar det som om HDR snabbt börjar komma i vanrykte för att det missbrukas och då ger hemska resultat.

Nedan en bild från i januari i år gjord med HDR-funktionen i PS från fem bilder med ett stegs skillnad. Ljuskällorna är fortfarande ljusast i bilden och inte gråa som man ibland ser, och fönstren i vattentornet (i Kalmar, vid Systraströmmen) lyser inte som om det fanns en kärnreaktor med härsmälta inuti (man kan faktiskt ana människorna som bor där på originalet), vilket de hade gjort med bara en exponering. Ljuskronan har fått definition och är inte bara ett stort, utfrätt ljussken, samtidigt ser man teglet som tornet är byggt av väldefinierat. En annan positiv bieffekt är att skärpeintrycket efter att ha lagt ihop fem bilder med HDR-teknik ökade medan kornigheten minskade.

För mig är HDR-tekniken ett sätt att hjälpa kameran på traven att kunna återge ett motiv lite mera som man upplevde det men fortfarande på ett realistiskt sätt.

Trots det lilla formatet så är det verkligen nattstämning i bilden (vilket är svårt med en exponering) Sublim teckning i träden och den typiska skimrande himlen som lägger sig likt en jättelik softbox över staden.

Jag skulle gärna se bilden lite större i något av dina album.

Bra info och länk J-O. Har testat en gång på egen hand med någon slags blandning, men lyckades inte komma på något bra sätt (för dålig på PS ;o)). Jag har bara PS Elements och söker just en manuell metod med blandning av lager utan extrema effekter, ska läsa länken ordentligt nu och se om jag fattar hur det går till!

Jag tycker brobilden är ett fint exempel, kanske att himlen är lite för kontrastrik.

/ L

Nu har jag genomfört den första idén jag hade. Men PSE2 hade förstås enorma begränsningar, det som kallas lagermask existerar inte!

Bilden består av 2 exponeringar, en mörk med veken synlig och svärta i omgivningen, och en ljus där det röda upplysta stearinet samt ljusskenet kommer fram. Jag har använt omvänd lagerföljd (det mörka underst) och raderingsverktyget direkt på det ljusa lagret.

Det här är ju inte optimalt eftersom det är en "förstörande" teknik. Visar det sig att man har suddat för mycket kan man behöva börja om från början P. Är det någon som har några ideer på hur det skulle kunna göras smartare i PSE får ni gärna fylla på!

mvh / Leif

Jag tycker att bilden på ljuset är enkel och fin.

Förmodligen skiljer det inte så mycket mellan lagerhanteringen och verktygen i PS och elements (vad jag hört).

När man experimenterar kan man ständigt göra nya lager (duplicera befintligt lager) och sedan helt enkelt ta bort de lager som man inte vill behålla. På så sätt behöver man sällan "börja om från början". Man jobbar med lager på lager på lager.
Det kan också vara bra att under arbetets gång spara olika kopior, både som säkerhet och som olika varianter att arbeta vidare med.

Verktygen och dess penslar gör man olika stora och även olika mjuka i kanten.
Man kan också variera "trycket" eller opaciteten i verktyget. T.ex göra radergummit väldigt stort och med låg opacitet (10-20%) när man vill tona in detaljer från ett underliggande lager.
När man arbetar med små detaljer ska man absolut förstora upp bilden på skärmen ordentligt så man slipper sitta peta och fumla.
I PS behöver man inte spela piano med boxhandskarna på.

Likaså kan man göra lagren halvtransparanta (opacitet ca 50%) om man behöver passa in dem mot varandra. T.ex om man klistrar in mindre bilder som ett nytt lager. När man har flyttat det nya lagret på plats så återställer man opaciteten.

"Hjälpen" i photoshop tycker jag är helt suverän, genom att studera den kan man lära sig mycket.
Sen kan man också söka om tips och metoder här i de olika forumen på fotosidan.

Lagermasken skulle göre susen i PS! Markera lagret och tryck på fyrkanten med svarta cirkeln. Så kommer en ekstra bild fram på lager väljaren. Sedan målar du svart för att titta genom, grått för att blanda och vit för att få 100 procent opacitet. Håll nere 'Alt' medans du trycker på lagermasken för att byta mellan att se mask och resultatet.

Lycka till,
Thorsten

JanOlofHärnström skrev:
Förmodligen skiljer det inte så mycket mellan lagerhanteringen och verktygen i PS och elements (vad jag hört).

Klicka för att se resterande...

Nej, själva hanteringen av lagren är ganska lika, precis som verktygen. Med hjälp av markeringsverktygen och svaga softade raderpenslar (5-15% hade jag mest) gick det att kontrollera ganska bra.

Jag hade velat testa den metod som kallades Layer Mask i artikeln på louminous lanscapes (länkad ovan). Med den tekniken behöver man ju inte måla någonting förhand, man skapar en softad lagermask utifrån det ena lagret och använder den masken på det andra. Låter jättepraktiskt! Vet inte om lagermask finns i de senare versionerna av PS Elements, men i 2:an är det inte med.

Det jag funderat på är om det skulle gå att använda någon av alla inställningarna för lagerblandning på något intelligent sätt för att lägga samman lager med olika exponering. Testade lite själv, men upptäckte inget användbart.

/ L

Det stämmer.

Metoden i artikeln gör det lätt att variera opacitiet och "blurr" på lagermasken.

Sen kan man ju måla med svart och vitt för hand precis som Thorsten beskriver.

För min del ska jag nog jobba vidare med trialversionen av "Photomatix". Det är väl typiskt mysgöra nu i höstrusket.

Jag har också skaffat en Wacom ritbräda som ligger och väntar på installation. Jag räknar med att den ska underlätta och möjliggöra en finslipning i redigeringsarbetet.