Jag kan bara instämma med Lennart!
Visst går det att få strålande resultat med bygglampor och liknande, men förutom värmen (om man använder halogen) så innebär det ofta vissa problem som man måste jobba sig runt. En sak är effektregleringen, vilken inte existerar på lampor. Att dimma är inget alternativ, då det ändrar färgtemperaturen (i så fall måste man dimma alla lampor lika mycket för att inte få blandljus). Dessutom har jag för mig att halogen tar skada av att gå på låg effekt, det är något med processen i lamporna som inte funkar som den ska, men här är jag inte helt säker.
Sen finns det såklart "riktigt" B-ljus, men de brukar kosta någon/några exponenter mer än bygglampor. Jag har ingen erfarenhet av B-ljus.
Jag gick själv vägen via bygglampor (halogen). Jag köpte fyra stycken 500W med "dubbelstativ" (två lampor på ett stativ) samt två mindre 150W. De stora slog jag genom ett vitt lakan, de små användes som effektljus. Visst dög resultatet (och hade jag använt samma uppsättning idag så hade det givetvis blivit ännu bättre eftersom jag har utvecklats, det här var 7 år sedan), men det kändes ändå väldigt begränsande att inte kunna styra styrkan på lamporna.
Efter en och en halv timmes plåtande var temperaturen i vardagsrummet uppe på över 30 grader, trots att det var senhöst ute och balkongdörren stod öppen.
Några veckor senare gick jag AIFOs och fotosidans introduktionskurs i studioljus, några dagar senare sålde jag bygglamporna vidare. De blev bara använda två gånger. Därefter hyrde jag blixtar från AIFO när jag skulle plåta, tills jag skaffade studio och köpte egna blixtar.
Angående ljusformare så är det i mångt och mycket en smaksak. Jag föredrar softboxar framför paraplyer av två anledningar:
1: Jag gillar fyrkantig ögonreflex, påminner om reflexen från ett fönster.
2: Paraplyer har en tendens att sprida ljus åt alla håll, speciellt halvgenomskinliga paraplyer. Har man det då lite trångt och vill ta bilder med hög kontrast så kan man stöta på patrull, eftersom ljuset som sprids har en tendens att studsa i väggar och tak och lätta upp motivet. Är väggarna inte neutrala är det risk för färgstick.
Men min favoritreflektor är Elinchroms 44cm fyrkantsreflektor med raster. Den ger hårdare ljus än t.ex. min 100x100 softbox eftersom den är mindre, dessutom gör rastret att ljuset får viss riktning samt att ljusets "fall off" (gränsen mellan ljus och skugga) blir något mer markerat. Rastret går att ta av, innanför sitter en diffusionsduk.
I det här
albumet från studiokursen med Janne Höglund som jag gick ett par år efter första introduktionskursen finns två bilder tagna med 44'an, "Silhuett" och "Studio 2" ("studio 2" har 44'an som släpljus snett bakifrån och en spot på ansiktet). Ljussättningen framgår antingen i min kommentar, eller i kommentar av Janne, på de flesta bilderna.
Personligen föredrar jag icke-steglös justering, men mina blixtar är justerbara i 1/10-steg.
För inomhusbilder anser jag att 200-300Ws räcker gott till, så länge de går att justera tillräckligt mycket nedåt som Lennart nämner, det är viktigt! Personligen ligger jag mycket oftare på minimal effekt än maximal (mina blixtar är justerbara över 5 steg, altså ner till 1/32 av maxeffekten, vilket blir 9Ws).
Jag har tre blixtar (plus en sån där ranger med två huvuden, för "on location"-plåtningar), och det tycker jag har räckt bra för det mesta. Oftast använder jag bara en eller två (tillsammans med reflexskärm), jag gillar enkelt ljus. Men ibland har det hänt att jag har saknat en extra blixt, för enkel ljussättning passar inte för alla bilder.
Några av mina tankar
