Någon som är insatt i detta ärende?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/hd-fel-av-forsvaret-att-beslagta-dns-bilder-vid-ubatsjakt/


Kan det verkligen vara så att förbudet mot att fota skyddsobjekt inte gäller om syften är att publicera i grundlagsskyddade media?

Hur skall man kunna styrka detta vid själva fotograferingen?

När väl bilden är publicerad i dessa medier är väl skadan (ur ett skyddsperspektiv) stor? Då kan ju "fienden" lätt ta del av materialet.

Har alltså DN-fotografer andra behörigheter än amatörfotografer? Är inte detta ett problem ur demokratisynpunkt?

Är det inte lika bra att skrota lagen om förbud att fota skyddsobjekt?

Eller tänker jag fel?

AFJ sa:

Har alltså DN-fotografer andra behörigheter än amatörfotografer? Är inte detta ett problem ur demokratisynpunkt?

Klicka för att se resterande...

Njae. Vem som helst (även på amatörbasis) kan ju starta t.ex. en blogg med ansvarig utgivare, och lyder därmed under tryckfrihetsförordningen.

Jag har inte läst dom, och därmed heller inte domskäl, endast skummat den länkade artikeln, men det kan mycket väl vara så att man anser att det kan finnas legitima orsaker för media att kunna bevaka skyddsobjekt, och därmed fotografera, vilket kan vara svårt att avgöra vid fototillfället, eller av bilderna på ett minneskortet.

Man vill kanske hellre, om DN publicerar, att det då hamnar som ett tryckfrihetsbrottsmål. Om bilderna publiceras, och röjer något som är hemligt, så kan det ju röra sig om spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, landsförräderi eller landssvek.

Bilder på skyddsobjekt kan ju potentiellt ha ett journalistiskt värde och sådana bilder bör ju kunna hanteras och (om de inte röjer viktiga säkerhetshemligheter) publiceras, då de tvärtom kan vara viktiga ur en demokratisynpunkt.

Den övervägningen ska inte enskilda fotografer behöva göra, den ska ansvarig utgivare (som är den som är ansvarig i tryckfrihetsbrottsmål) göra.

Enligt min mening är det bra att grundlagsskyddade medier har större befogenheter (och i gengäld har en ansvarig utgivare med större ansvar när de publicerar) än kreti och pleti. Det är snarare viktigt ur demokratisynpunkt än problematiskt.

mannbro sa:

... det kan mycket väl vara så att man anser att det kan finnas legitima orsaker för media att kunna bevaka skyddsobjekt, och därmed fotografera, vilket kan vara svårt att avgöra vid fototillfället, eller av bilderna på ett minneskortet.

Man vill kanske hellre, om DN publicerar, att det då hamnar som ett tryckfrihetsbrottsmål. Om bilderna publiceras, och röjer något som är hemligt, så kan det ju röra sig om spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, landsförräderi eller landssvek.

Klicka för att se resterande...

HD bryr sig inte om ifall det funnits "legitima orsaker" utan konstaterar att tryckfrihetsförordningens anskaffningsfrihet ger DN rätt att anskaffa vilka uppgifter man vill, alltså även bilder på skyddsobjekt. Domskälet är ju att fotograferingen skett "för publicering i grundlagsskyddade medier".

För övrigt kan det givetvis inte bli fråga om landsförräderi eller landssvek, eftersom Sverige inte befinner sig i krig. Inte heller lär en publicering kunna utgöra något av de andra brott som du radar upp.

ErlandH sa:

HD bryr sig inte om ifall det funnits "legitima orsaker" utan konstaterar att tryckfrihetsförordningens anskaffningsfrihet ger DN rätt att anskaffa vilka uppgifter man vill, alltså även bilder på skyddsobjekt. Domskälet är ju att fotograferingen skett "för publicering i grundlagsskyddade medier".

Klicka för att se resterande...

Japp, precis vad jag menar, att avgöra eventuella legitima orsaker blir ett fall i eventuella tryckfrihetsbrottsmål, det ska inte avgöras baserat på innehållet på minneskortet.

ErlandH sa:

För övrigt kan det givetvis inte bli fråga om landsförräderi eller landssvek, eftersom Sverige inte befinner sig i krig. Inte heller lär en publicering kunna utgöra något av de andra brott som du radar upp.

Klicka för att se resterande...

Nej, inte i det aktuella fallet, men HD:s domar är ju prejudicerande, så det som är mest intressant med HD-domar (i alla fall för de som inte direkt berörs av det aktuella målet) är ju oftast hur det kommer att påverka framtida praxis. Och då är det ju klargjort att anskaffningsfriheten gäller, och att eventuellt ansvar endast kan utkrävas, vid eventuell publicering, mot ansvarig utgivare (eller ägare, den som tryckt etc i sedvanlig ansvarsordning om ansvarig utgivare saknas), i ett tryckfrihetsbrottsmål. Inte mot enskild fotograf vid fototillfället.

mannbro sa:

Japp, precis vad jag menar, att avgöra eventuella legitima orsaker blir ett fall i eventuella tryckfrihetsbrottsmål, det ska inte avgöras baserat på innehållet på minneskortet.

Klicka för att se resterande...

Nej, vi menar inte samma sak. Det finns inga "legitima orsaker". All anskaffning är skyddad av grundlagen.

Nu är jag inte helt med...

Innebär det alltså att förbudet mot att fotografera skyddsobjekt inte gäller DN?

Vad har då fotoförbudet för mening?

Kan media begå vilka brott som helst med motivering att det faller under "anskaffnings friheten"?

Om jag fotar en minsvepare och går runt med bilden på minneskort och inte publicerar den - då är jag ett hot mot landets säkerhet.

Om en DN-fotograf tar samma bild och sedan publicerar den i tidning som har någon miljon läsare och lägger ut den på nätet med potentiellt miljarder betraktar - då är landets säkerhet mindre hotad?

Eller är landets säkerhet underordnat yttrandefriheten? Ja, så är det kanske, men varför då överhuvudtaget ha begränsningen med fotoförbud?

Och som sagt, hur en handling som är förbjuden i lag kan bli laglig bara för att syftet är att publicera det i media tycker jag är en märklig princip. Men så kanske det är?

Själv ryggar jag för tanken att journalister och mediafolk skall ha större rättigheter än andra medborgare. Känns verkligen som ett tu-eggat svärd!

AFJ sa:

Och som sagt, hur en handling som är förbjuden i lag kan bli laglig bara för att syftet är att publicera det i media tycker jag är en märklig princip. Men så kanske det är?

Själv ryggar jag för tanken att journalister och mediafolk skall ha större rättigheter än andra medborgare.

Klicka för att se resterande...

Enligt tryckfrihetsförordningen gäller speciella regler för medierna. Enligt HD innebär dessa bland annat att medier kan få anskaffa bilder på skyddsobjekt, eftersom en grundlag (i detta fallet tryckfrihetsförordningen) är viktigare än en annan lag (i detta fallet skyddslagen) om de tycks motsäga varandra.

Om du tycker att hela eller delar av tryckfrihetsförordningen är "märklig" eller förkastlig så har du förstås full rätt att göra det. Många andra tycker nog att den är ett viktigt fundament för demokratin.

För övrigt blir det intressant att se om/hur det här rättsfallet om olovlig fotografering i rättssal påverkas av denna HD-dom.

ErlandH sa:

Nej, vi menar inte samma sak. Det finns inga "legitima orsaker". All anskaffning är skyddad av grundlagen.

Klicka för att se resterande...

Vad är det du vänder dig emot? HD gick ju på linjen att anskaffningen är skyddad av grundlagen, och jag har inte påstått annat.

Om det finns en lag som står i strid med grundlagen så är det grundlagen som gäller. Det är därför som grundlagen är full med undantag för sekretesslagen, rättegångsbalken etc. I det här fallet tycker jag att det är uppenbart att riksdagen har gjort en miss i grundlagsarbetet som behöver fixas till. Eftersom en grundlagsändring kräver två beslut med val mellan så kommer det att ta minst tre år innan det blir verklighet.

Även om materialet inte publiceras så är det inte alls otroligt att någon journalist med tvivelaktiga lojaliteter ser till att sådana bilder hamnar i orätta händer.

mannbro sa:

Enligt min mening är det bra att grundlagsskyddade medier har större befogenheter (och i gengäld har en ansvarig utgivare med större ansvar när de publicerar) än kreti och pleti. Det är snarare viktigt ur demokratisynpunkt än problematiskt.

Klicka för att se resterande...

Det är måhända bra (fast jag är inte säker på att jag håller med helt och hållet), men HD-domen handlar om fotografering och inte om publicering.

Jag tycker att domen (som den refererats; jag har inte heller hunnit läsa den än) är lite märklig. Hur nära band till en grundlagsskyddad publikation behövs för att en fotograf inte ska behöva ta hänsyn till skyddslagen? Räcker det att jag, utan att vara anställd fotograf någonstans, fotograferar ett skyddsobjekt i syfte att ge bilden till t.ex. Dagens Nyheter för publicering? (Givetvis under förutsättning att en händelse med nyhetsvärde pågår).

ErlandH sa:

Om du tycker att hela eller delar av tryckfrihetsförordningen är "märklig" eller förkastlig så har du förstås full rätt att göra det. Många andra tycker nog att den är ett viktigt fundament för demokratin.

Klicka för att se resterande...

Det är klart att den är viktig för demokrati och rättssäkerhet. Felet är väl snarare att den inte tycks gälla lika för alla, vilket ju annars är en bärande princip för lagar i ett rättssamhälle.

PMD sa:

Jag tycker att domen (som den refererats; jag har inte heller hunnit läsa den än) är lite märklig. Hur nära band till en grundlagsskyddad publikation behövs för att en fotograf inte ska behöva ta hänsyn till skyddslagen? Räcker det att jag, utan att vara anställd fotograf någonstans, fotograferar ett skyddsobjekt i syfte att ge bilden till t.ex. Dagens Nyheter för publicering? (Givetvis under förutsättning att en händelse med nyhetsvärde pågår).

Klicka för att se resterande...

PMD sa:

Det är klart att den är viktig för demokrati och rättssäkerhet. Felet är väl snarare att den inte tycks gälla lika för alla, vilket ju annars är en bärande princip för lagar i ett rättssamhälle.

Klicka för att se resterande...

Nu har jag skummat domen lite snabbt, men också läst HD:s egna summering på sidan där de publicerar domen.

Har inte dubbelkollat varken mot vad det står i domen eller lagtexten, men i summeringen skriver de såhär:

"Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att, om inte annat följer av yttrandefrihetsgrundlagarna, anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska publiceras. Det krävs att undantag från anskaffarfriheten framgår av yttrandefrihetsgrundlagarna."

Med brasklapp att detta är från summeringen, så innebär betydelsen "var och en" att det inte är begränsat till publikationer med ansvarig utgivare, utan gäller alla.

Källa: http://www.hogstadomstolen.se/Mer-o...yttrandefrihetsgrundlagarnas-anskaffarfrihet/

Edit:
Lydelsen i Tryckfrihetsförordningen är denna:

"Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke."

Källa: https://lagen.nu/1949:105#K1P1S4

Anskaffarfriheten gäller med andra ord alla.

mannbro sa:

Anskaffarfriheten gäller med andra ord alla.

Klicka för att se resterande...

Ja, så länge syftet är "att offentliggöra dem i tryckt skrift".

ErlandH sa:

Enligt tryckfrihetsförordningen gäller speciella regler för medierna. Enligt HD innebär dessa bland annat att medier kan få anskaffa bilder på skyddsobjekt, eftersom en grundlag (i detta fallet tryckfrihetsförordningen) är viktigare än en annan lag (i detta fallet skyddslagen) om de tycks motsäga varandra.

Om du tycker att hela eller delar av tryckfrihetsförordningen är "märklig" eller förkastlig så har du förstås full rätt att göra det. Många andra tycker nog att den är ett viktigt fundament för demokratin.

Klicka för att se resterande...

Jag har inte sagt att jag tycker tryckfrihetsförordning är märklig eller förkastlig. Tvärtom så tycker jag nog att det är en bra grundlag (utan att ha läst den).

Det jag menade med märkligt och förkastligt är att media och deras medarbetare skull få någon "license to kill" så länge det sker i det fria ordets namn.

Så med samma motivation skulle alltså DN kunna bryta mot en fotoförbud som är uppsatt på en idrottsarena eller konsert?

Kan DN begå inbrott utan påföljd för att få fram uppgifter?

Får en journalisten slå någon på käften eller utöva utpressning för att samla in uppgifter?

Någon gräns måste väl finnas?

Jag har nog lite svårt att förstå hur de olika intressena ställs mot varandra.

AFJ sa:

Jag har inte sagt att jag tycker tryckfrihetsförordning är märklig eller förkastlig. Tvärtom så tycker jag nog att det är en bra grundlag (utan att ha läst den).

Klicka för att se resterande...

Okej. Då missförstod jag när du skrev "hur en handling som är förbjuden i lag kan bli laglig bara för att syftet är att publicera det i media tycker jag är en märklig princip". Den "princip" det handlar om är ju TF.

Tryckfrihetsförordningen är inte märklig, men jag tycker det är märkligt att den i det här fallet åsidosätter skyddslagen. I och med att det är HD som dömt skulle det i princip kunna innebära att det är fritt fram för vem som helst att fotografera skyddsobjekt med fotoförbud, så länge syftet är att publicera bilderna.

Försvarsmakten verkar inte heller uppskatta domen (vilket jag har full förståelse för): http://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2015/06/05/problematiskt-utslag-i-hd/

ErlandH sa:

Ja, så länge syftet är "att offentliggöra dem i tryckt skrift".

Klicka för att se resterande...

Det är nog dags att YGL uppdateras för att fungera bättre i den moderna publiceringsverkligheten.

Mycket intressant dom, på många sätt.
En tolkning av domen borde vara att det numera är fritt att fotografera luciatåg i skolan, skolavslutningar etc så länge man har för avsikt att publicera bilderna. Fototävlingar i grundlagsskyddade media skulle därmed kunna dränkas i bilder avsedda att publiceras. YGL borde står över alla lokala förbud.

afe sa:

Tryckfrihetsförordningen är inte märklig, men jag tycker det är märkligt att den i det här fallet åsidosätter skyddslagen. I och med att det är HD som dömt skulle det i princip kunna innebära att det är fritt fram för vem som helst att fotografera skyddsobjekt med fotoförbud, så länge syftet är att publicera bilderna.

Klicka för att se resterande...

Som jag skrev igår så måste Tryckfrihetsförordningen ha ett undantag från inhämtningsfriheten som tillåter Skyddslagen att förbjuda fotografering på skyddsobjekt. På precis samma sätt som den har ett undantag som tillåter att Rättegångsbalken förbjuder utelämnade av barnporrnografiskt bevismaterial. Det har uppenbarligen missats.