Nyheter
Porträtt ska kopplas samman med historisk-biografiska data.
Projektet ”Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880–1930” har beviljats ett bidrag på cirka tolv miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ”digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar”.
Projektet som pågår i fem år är ett samarbete mellan Stadsmuseet, Stadsarkivet i Stockholm och forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Greta Kampf och en bebis, 1899–1908. Foto: Mimmi Gustafsson, Stadsmuseet i Stockholm.
Två olika arkiv med material från 1880 till 1930 ska slås samman. Det är dels en porträttsamling med 400 000 bilder, och uppgifter om 1,5 miljoner stockholmares liv. Cirka 40 000 av bilderna, som till stor del är glasplåtar, ska bli tillgängliga på museets webb. Fotona förställer inte bara eliten från den tiden, utan en stor del är ”vanligt” folk.
Magnus Nydahl med hund, 1899–1908. Foto: Mimmi Gustafsson, Stadsmuseet i Stockholm.
Tanken är att samla in information och koppla det med bilderna. Det ska ske med hjälp av ansiktsigenkänning, målet är att matcha rätt identitet med rätt fotografi. I framtiden ska även allmänheten kunna bidra med fotografier och kunskaper.
Augusta Eliasson. Foto: Mimmi Gustafsson, Stadsmuseet i Stockholm.
”Du ska kunna lägga till egna porträtt i systemet men också lämna information. Kanske finns det en hatt eller uniform som avslöjar vilket årtal fotot kan ha tagits som hjälper experterna att snäva ner olika tidsperioder eller platser. På så sätt kan datorn skapa bättre algoritmer”, säger Mats Hayen, forskningsledare på Stadsarkivet till Mitt i Stockholm.
Två flickor med dockor, taget 1915–1916. Foto: Mimmi Gustafsson, Stadsmuseet i Stockholm.
Bli först att kommentera
Logga in för att kommentera