Fototeknik
Brännvidd och bildvinkel
Med ett objektivs brännvidd avses avståndet från objektivets
optiska centrum till filmplanet. Jämför med brännglasets brännpunkt.
Med bildvinkel avses hur mycket av motivet som kommer med på
bilden. Av tradition mäts ett objektivs bildvinkel på diagonalen
vilket dock är lite opraktiskt.
Bildvinkeln är direkt kopplat till brännvidden (och filmformatet). Längre
brännvidd ger mindre bildvinkel. Större filmformat ger längre
brännvidd för samma bildvinkel.
I exemplen nedan avses bildvinklar diagonalt för småbildsformatet
(24x36mm).
20mm,
94°
35mm, 62°
50mm,
46°
105mm, 23°
180mm,
14°
300mm, 8°
Brännvidd och perspektiv
Står man kvar på samma plats ändras bara utsnittet när
man byter brännvidd. Perspektivet är detsamma. Se bilderna ovan där
avståndet är detsamma. Studera förhållandet mellan olika
motivdelar - de är identiska i de olika bilderna.
Perspektivet ändras om man flyttar sig i djupled. För att behålla
ett motivs storlek i bild måste man då även ändra brännvidden.
På långa avstånd ser motivet platt ut. Det är det s.k.
teleperspektivet - ett något felekatigt uttryck eftersom effekten
inte beror på brännvidden.
35mm respektive 300mm med olika avstånd.
35mm respektive 300mm med olika avstånd.
Utsnitt ur bild med 35mm på samma avstånd som bilden med 300mm.
Det sista exemplet visar att perspektivet blir identiskt på samma avstånd
även om olika brännvidder används. Perspektivet beror enbart
på avståndet, ej på brännvidden.
Användning av objektiven i praktiken
Att stå stilla och zooma fram och tillbaka för att hitta rätt
utsnitt blir sällan bra.Försök i stället att tänka
på perspektivet i första hand. Förflytta dig i djupled tills
perspektivet känns rätt. Sedan väljer du brännvidd för
att anpassa motivets storlek i bild.
Med vidvinkel, undvik att få med så mycket som möjligt. Allt
blir smått i bilden och det ser inte alls ut som i verkligenheten. Gå gärna
i stället nära för att betona förgrunden.
Teleobjektiv används med fördel för att plocka ut intressanta
delar och för att göra rena enkla bilder. Med tele (och längre
avstånd) blir det lättare att få till en ren lugn bakgrund
för t ex porträtt.
50mm respektive 200mm
Olika objektivtyper
Objektiven delas in efter brännvidden (egentligen bildvinkeln).
Typ |
Brännvidd |
Kommentar |
Fisheye |
8 - 16 |
Väldigt speciella med kraftig distorsion |
Supervidvinkel |
12 - 21 |
Dyra, svåranvända |
Vidvinkel |
24 - 40 |
|
Normal |
43 - 58 |
|
Tele |
75 - 300 |
|
Supertele |
> 300 |
Dyra, svåranvända |
Ovanstående gäller småbildsformatet. Att normalbrännvidden
är ca 50mm (bildvinkel 46°) beror på att det ger bilder på
normala avstånd som ser "naturliga" ut.
För andra format blir normalbrännvidden annorlunda. Mellanformat har
ofta 80mm som normal medan små digitalkompakter kanske har 7mm som normalbrännvidd.
Fisheye
Ger stor bildvinkel med extrem distorsion. Det finns två typer som båda
ger 180° bildvinkel.
16mm fullformats fisheye.
8mm fisheye ger rund bild.
Spegeltele
Ett spegeltele är uppbyggt av speglar i stället för linser. Det
gör att objektiven blir oerhört kompakta och lätta. Ett 500mm
spegeltele är endast ca 8 cm långt och väger under 500 g medan
ett traditionellt 500mm tele är flera dm långt och väger minst
1,5 kg. Nackdelen med spegeltele är något lägre kontrast och
det speciella ringformade utseende på ljusa oskarpa punkter.
Kreativt utnyttjande av spegeltelets egenskaper.
Objektiv för perspektivkontroll
Lutas ett objektiv uppåt får man s.k. störtande linjer. En
byggnad ser ut att falla bakåt. Med speciella shiftobjektiv eller PC-objektiv
kan man hålla filmplanet parallellt med motivet och sedan skifta objektivet
uppåt för att få med hella byggnaden utan störtande linjer.
Det finns även tilt/shift-objektiv där man kan luta objektivet också.
Då kan man bl a lägga skärpeplanet längs marken och få
hela bilden skarp utan att blända ner.
Utan shift och med shift.
Objektivegenskaper
Brännvidd: avstånd från
optiskt centrum till filmplanet
Ljusstyrka: brännvidd / maximal öppning
Närgräns: minsta inställbara
avstånd, räknat från filmplanet
Filterdiameter: fördel om flera objektiv har samma
Fokusriktning: fördel om det är lika som övriga objektiv
Ett zoomobjektiv är ett objektiv med variabel brännvidd. Bildmässigt
är det ingen skillnad om brännvidden finns i ett fast objektiv eller
ett zoomobjektiv.
Ljusstyrkan har mycket stor påverkan på objektivets egenskaper.
Fördelarna som möjlighet till kortare slutartider och kortare skärpedjup
måste vägas mot nackdelarna med storlek, vikt och pris. Se exempel.
Typ |
Längd |
Vikt |
Pris
|
100-300/4.5-6.3 |
9 cm |
400 g |
1500:- |
100-300/4-5.6 |
11 cm |
600 g |
3000:- |
100-300/4 |
18 cm |
1500 g |
9000:- |
120-300/2.8 |
25 cm |
3200 g |
23000:- |
Ofta är det de ljusstarka objektiven som är mest påkostade och
därmed bättre optiskt och mekaniskt.
Objektivkvalitet och brister
Skärpa
Exempel på ett dåligt och ett bra objektiv. Litet utsnitt, ca 1/30
av bildbredden.
Det kan skilja ganska mycket i skärpa mellan olika objektiv. Ofta är
dyra objektiv bättre men inte alltid. För att vara säker måste
man läsa objektivtester eller prova själv. Det skiljer ofta även
mellan mitten och hörnen. De allra flesta objektiv tappar skärpa i hörnen.
Bländaren påverkar också mycket. De flesta objektiv är sämre
på full öppning. Något stegs nedbländning brukar ge bäst
resultat. Vid små bländaröppningar sjunker skärpan igen pga
diffraktion.
Distorsion
Tunnformig respektive kuddformig distorsion.
Många objektiv, speciellt zoomar, lider av distorsion som innebär
att raka linjer återges böjda. Man talar om positiv tunnformig distorsion
och negativ kuddformig distorsion. Det finns även en blandning kallad vågformig
distorsion. Distorsionen kan inte påverkas (annat än i ett bildbehandlingsprogram).
Vignettering
Exempel på vignettering med ett 50/1.4 på full öppning.
Vignettering eller ljusbortfall är något som speciellt vidvinklar och
ljusstarka objektiv lider av. Vignetteringen påverkas av bländaren
och några stegs nedbländning brukar ta bort den helt.
Motljusegenskaper
Ett objektiv med mycket bra motljusegenskaper.
Ett objektiv med dåliga (normala) motljusegenskaper.
Objektiv är mer eller mindre bra i motljus. De flesta objektiv kan inte användas
när solen är med i bild eller lyser på frontlinsen. Kontrasten
sjunker och det bildas fula reflexer.
Zoom eller fast brännvidd
Äldre zoomar var ofta synbart något sämre än fasta brännvidder.
Idag finns zoomar som är lika bra som fasta brännvidder. Dock lider
i princip alla zoomar av högre distorsion, mer vignettering och sämre
motljusegenskaper. De flesta väljer dock i alla fall zoomen eftersom det
är bekvämt och den är "tillräckligt bra".
38 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Läste "Idag finns zoomar som är lika bra som fasta brännvidder".
Stämmer det?
Mycket bra
Tak
Jag tycker du ska uppdatera rubriken "Olika objektivtyper". Nu för tiden är ju brännvidderna lite kortare eftersom en vanlig sensor är mindre än den filmruta man använde förr i tiden.
/Per
Jag saknar dock en för mig mycket viktig del.
Vad är Macro?
När jag, som många andra, kommer från kompaktkameravärlden trodde jag att macro var möjligheten att fota på jättelitet avstånd. Så långt har jag lärt mig att detta inte stämmer. Jag har kommit fram till slutsatsen att det har med avbildningsskalan att göra...
Vore toppen att få den tekniska och praktiska förståelsen om vad Macro är och hur det fungerar.
Tack för mig.
Hade jag bara skrollat ner lite till bland artiklarna så hade jag naturligtvis hittat artikeln om Macro.
Tack för en bra artikel!
/Peter