Rättigheter och skyldigheter
Lag och rätt
Så fort du tryckt på avtryckaren har du en bild som är din, med full äganderätt och med upphovsrättslagen på din sida. När du sedan sålt bilden säljer du bara befogenheten att använda bilden till ett specifikt ändamål.
Vilka rättigheter har jag som fotograf?
Några saker som är bra att tänka på som fotograf är att du bestämmer! Är man ovan vid att sälja bilder kan det vara svårt att veta hur mycket man får ta betalt och vilka rättigheter du och dina bilder har. Kom ihåg att du äger bilden.
Vill du vara kaxig kan du hänvisa till upphovsrättslagen och dess förmåner så att köparen vet att det är allvar.
Begär att veta var bilden ska publiceras. I hur stor upplaga och hur många gånger den kommer att användas. Anger köparen att bilden ska användas en gång så får denne inte använda bilden fler gånger utan att kontakta dig innan.
Sammanhanget din bild ska framställas i kan vara väldigt viktig att veta. Var noga med att se till att den blir använd till det köparen angivit. Om det inte blir så kan både motivets ägare eller motivet i sig anmäla köparen för lagbrott. (Se underrubrik Vem och vad får jag fota?)
Be kunden skicka tillbaka analoga exemplar av bilden efter användning. Ska bilden publiceras på Internet så kan du begära att den raderas efter användandet.
Säg till om att du vill ha ditt namn angett på eller bredvid bilden vid nyttjande.
Ska den publiceras ska du kräva att namnet skrivs ut. Är bilden gjord för reklam så kan du be om det, men i reklamsammanhang är inte bildbyline praxis.
Patentverket för fotografer
Upphovsrättslagen är en väldigt bra lag för oss fotografer, men inte bara för oss. När det gäller bilder har serietecknare och datagrafiker samma rättigheter.
Ska man göra ett uppdrag kan det vara bra att uppge vilka villkor man gör arbetet på. En bra källa till sådana villkor är Svenska Fotografers Förbund, SFF (www.sfoto.se).
Alla vill ha bra betalt
Har man tagit ett mästerverk till bild som man sedan ska sälja iväg vill man ju ha en rätt stor slant för mödan. Det finns vissa seder för betalning och arvode i även denna bransch och det finns mycket som påverkar prislappen på dina bilder.
Din särskilda färdighet inom ett specifikt område eller risken du tar för att fånga bilden.
Som fotograf har du stora omkostnader. Utrustningskostnaderna är stora jämfört med andra yrken där självständigt konsultarbete ingår. Då du inte jobbar måste du spendera tiden flitigt med att vidareutbilda dig, testa dina redskap utöva administration och så vidare. Så sätt priset högt, det är du värd.
Det du bör räkna med i ditt pris förutom rätten att använda bilden är dels ersättning för produktionen, där du använder papper, soppor, filmrullar och annat material (inklusive reseersättningar och liknande), men även för tiden du använt till jobbet vilket ofta kan vara mycket krävande.
Vill någon återanvända en, till dem redan såld och använd, bild brukar man dela priset med hälften.
Ska du sälja digitala bilder ska det inte vara någon skillnad på arvodet. Men om bilderna ska användas både i tryck och digitalt så är det vanligt med ett tillägg för den digitala delen.
Vem och vad får man fota? (Läs även denna artikel)
Om man plåtar en tant ute i skogen eller på ett torg inne i stan bör man fråga innan man tar bilden men det är inte nödvändigt om bilden bara ska publiceras i en tidning. Det brukar räcka med att berätta vad den ska användas till. Du som fotograf kan bara vidareförmedla kundens angivelser eller om bilden är för privat bruk. Fotografen i fråga kan heller inte bli åtalad om den tagna bilden används till något annat än vad denne tidigare angivit, bara kunden kan åtalas.
Om du fotar och bilden ska användas i reklamsyfte är det viktigare att motivet verkligen vet om att bilden ska användas till reklam. När en bild används utan motivets samtycke kan din kund åtalas till böter enligt ”lagen om namn och bild i reklam”:
Lag (1978:800)
”Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.”
Ska din bild läggas ut på Internet krävs ett likadant samtycke enligt Personuppgiftslagen (1998:204).
Om man plåtar konst måste man be om tillstånd, förutom vid privat bruk. Däremot om konstverket är fast och står på allmän plats utomhus så är all fotografering och alla användningsområden tillåtna. Observera att detta kanske inte gäller i andra länder.
Var får jag fota?
Reglerna för var du får plåta är ganska klara men är alltid relativa till var fotografen befinner sig vid fotograferingen. Är man på allmän plats vid tillfället av fotograferingen så får man plåta nästan vad som helst. Att man till exempel står på en gata eller ett torg och plåtar in genom ett fönster eller in i ett fordon.
Man får däremot inte gå in på någons tomt eller ett företags mark och fota utan tillstånd. Även om området inte är avgränsat med stängsel eller staket. Paparazzi-fotografer kan ju till exempel hänga i träd och plåta, men detta är inte tillåtet om grenarna man befinner sig på sträcker sig över den privata marken.
Kan man bli gripen?
Om man står på allmän mark så får inte ens polisen beslagta kamera eller film. Med det undantaget att fotograferingen skett inom eller utifrån och in över militärt eller annat skyddsområde, så har militär, polis eller skyddsvakt, som har till uppgift att bevaka området, rätt att beslagta filmen och kameran. Filmen får då inte förstöras och polisen ska pröva direkt om beslaget ska bestå. Men i Sverige ska du inte bli gripen vid en sådan överträdelse.
Till vilken gräns är bilden min?
När någon beställer en bild av dig som fotograf köper den personen bara rätten till att använda den i ett specifikt sammanhang. Bilden är fortfarande din, kunden hyr den bara. Använder kunden bilden till något annat bryter denne mot upphovsrättslagen. Du kan sälja rättigheterna till bilden också, men praxis är ovanstående.
Är bilden publicerad i ett magasin eller i en nyhetstidning så kan du som fotograf kräva att få veta till exempel upplagestorlek och spridning. Glöm inte bort att ta reda på syftet så att du kan visa detta vid eventuell plåtning av konst eller av människor.
Om du gett bort eller sålt en bild som ska ut på nätet så har du rätt till att kräva att få veta hur länge bilden ska ligga uppe. Om köparen vill ha bilden ute längre än den tid som ni kommit överens om måste du som upphovsman, det vill säga fotograf, först kontaktas. Här får användningsområdet heller inte ändras utan att motivet ifråga kontaktas.
Inga förändringar får göras av en bild utan fotografens tillstånd. Det gäller beskäringar, retuscher, digital redigering eller liknande. Du har allsmäktig makt över din bild med upphovsrätten på din sida.
Vilka rättigheter har jag som fotograf?
Några saker som är bra att tänka på som fotograf är att du bestämmer! Är man ovan vid att sälja bilder kan det vara svårt att veta hur mycket man får ta betalt och vilka rättigheter du och dina bilder har. Kom ihåg att du äger bilden.
Vill du vara kaxig kan du hänvisa till upphovsrättslagen och dess förmåner så att köparen vet att det är allvar.
Begär att veta var bilden ska publiceras. I hur stor upplaga och hur många gånger den kommer att användas. Anger köparen att bilden ska användas en gång så får denne inte använda bilden fler gånger utan att kontakta dig innan.
Sammanhanget din bild ska framställas i kan vara väldigt viktig att veta. Var noga med att se till att den blir använd till det köparen angivit. Om det inte blir så kan både motivets ägare eller motivet i sig anmäla köparen för lagbrott. (Se underrubrik Vem och vad får jag fota?)
Be kunden skicka tillbaka analoga exemplar av bilden efter användning. Ska bilden publiceras på Internet så kan du begära att den raderas efter användandet.
Säg till om att du vill ha ditt namn angett på eller bredvid bilden vid nyttjande.
Ska den publiceras ska du kräva att namnet skrivs ut. Är bilden gjord för reklam så kan du be om det, men i reklamsammanhang är inte bildbyline praxis.
Patentverket för fotografer
Upphovsrättslagen är en väldigt bra lag för oss fotografer, men inte bara för oss. När det gäller bilder har serietecknare och datagrafiker samma rättigheter.
Ska man göra ett uppdrag kan det vara bra att uppge vilka villkor man gör arbetet på. En bra källa till sådana villkor är Svenska Fotografers Förbund, SFF (www.sfoto.se).
Alla vill ha bra betalt
Har man tagit ett mästerverk till bild som man sedan ska sälja iväg vill man ju ha en rätt stor slant för mödan. Det finns vissa seder för betalning och arvode i även denna bransch och det finns mycket som påverkar prislappen på dina bilder.
Din särskilda färdighet inom ett specifikt område eller risken du tar för att fånga bilden.
Som fotograf har du stora omkostnader. Utrustningskostnaderna är stora jämfört med andra yrken där självständigt konsultarbete ingår. Då du inte jobbar måste du spendera tiden flitigt med att vidareutbilda dig, testa dina redskap utöva administration och så vidare. Så sätt priset högt, det är du värd.
Det du bör räkna med i ditt pris förutom rätten att använda bilden är dels ersättning för produktionen, där du använder papper, soppor, filmrullar och annat material (inklusive reseersättningar och liknande), men även för tiden du använt till jobbet vilket ofta kan vara mycket krävande.
Vill någon återanvända en, till dem redan såld och använd, bild brukar man dela priset med hälften.
Ska du sälja digitala bilder ska det inte vara någon skillnad på arvodet. Men om bilderna ska användas både i tryck och digitalt så är det vanligt med ett tillägg för den digitala delen.
Vem och vad får man fota? (Läs även denna artikel)
Om man plåtar en tant ute i skogen eller på ett torg inne i stan bör man fråga innan man tar bilden men det är inte nödvändigt om bilden bara ska publiceras i en tidning. Det brukar räcka med att berätta vad den ska användas till. Du som fotograf kan bara vidareförmedla kundens angivelser eller om bilden är för privat bruk. Fotografen i fråga kan heller inte bli åtalad om den tagna bilden används till något annat än vad denne tidigare angivit, bara kunden kan åtalas.
Om du fotar och bilden ska användas i reklamsyfte är det viktigare att motivet verkligen vet om att bilden ska användas till reklam. När en bild används utan motivets samtycke kan din kund åtalas till böter enligt ”lagen om namn och bild i reklam”:
Lag (1978:800)
”Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.”
Ska din bild läggas ut på Internet krävs ett likadant samtycke enligt Personuppgiftslagen (1998:204).
Om man plåtar konst måste man be om tillstånd, förutom vid privat bruk. Däremot om konstverket är fast och står på allmän plats utomhus så är all fotografering och alla användningsområden tillåtna. Observera att detta kanske inte gäller i andra länder.
Var får jag fota?
Reglerna för var du får plåta är ganska klara men är alltid relativa till var fotografen befinner sig vid fotograferingen. Är man på allmän plats vid tillfället av fotograferingen så får man plåta nästan vad som helst. Att man till exempel står på en gata eller ett torg och plåtar in genom ett fönster eller in i ett fordon.
Man får däremot inte gå in på någons tomt eller ett företags mark och fota utan tillstånd. Även om området inte är avgränsat med stängsel eller staket. Paparazzi-fotografer kan ju till exempel hänga i träd och plåta, men detta är inte tillåtet om grenarna man befinner sig på sträcker sig över den privata marken.
Kan man bli gripen?
Om man står på allmän mark så får inte ens polisen beslagta kamera eller film. Med det undantaget att fotograferingen skett inom eller utifrån och in över militärt eller annat skyddsområde, så har militär, polis eller skyddsvakt, som har till uppgift att bevaka området, rätt att beslagta filmen och kameran. Filmen får då inte förstöras och polisen ska pröva direkt om beslaget ska bestå. Men i Sverige ska du inte bli gripen vid en sådan överträdelse.
Till vilken gräns är bilden min?
När någon beställer en bild av dig som fotograf köper den personen bara rätten till att använda den i ett specifikt sammanhang. Bilden är fortfarande din, kunden hyr den bara. Använder kunden bilden till något annat bryter denne mot upphovsrättslagen. Du kan sälja rättigheterna till bilden också, men praxis är ovanstående.
Är bilden publicerad i ett magasin eller i en nyhetstidning så kan du som fotograf kräva att få veta till exempel upplagestorlek och spridning. Glöm inte bort att ta reda på syftet så att du kan visa detta vid eventuell plåtning av konst eller av människor.
Om du gett bort eller sålt en bild som ska ut på nätet så har du rätt till att kräva att få veta hur länge bilden ska ligga uppe. Om köparen vill ha bilden ute längre än den tid som ni kommit överens om måste du som upphovsman, det vill säga fotograf, först kontaktas. Här får användningsområdet heller inte ändras utan att motivet ifråga kontaktas.
Inga förändringar får göras av en bild utan fotografens tillstånd. Det gäller beskäringar, retuscher, digital redigering eller liknande. Du har allsmäktig makt över din bild med upphovsrätten på din sida.
Publicerad 2002-04-05.
Läs mer
Få ut mer av Fotosidan som inloggad
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
Merläsning
Panelsamtal: Retuschör – Ett yrke på utdöende?
Föreläsning
Håller AI på att ta över produktionen av bilder – och vad innebär det för retuschyrkets överlevnad och för bildbranschen i stort? Bilddesign befinner sig just nu i en stor förändringsfas. Vilken roll spelar en yrkesutbildning för att driva utvecklingen åt rätt håll? Den 20 november bjuder Fotoskolan STHLM in till ett panelsamtal på Fotografiska med experter inom branschen som ger sin bild av framtiden.
Läs mer...
31 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/Oscar
nu hänger jag nog inte riktigt med... vaddå, finns det något prejudicerande fall eller, för annars låter det inte alls bekant.
Läs mer om PUL på http://www.pul.nu
http://sydsvenskan.se/bild/price.htm
Och tack för kritiken alla.
En komplikation i sammanhaget om äganderätt till bilden är om man tagit bilderna privat eller i arbetet som anställd. Vem äger då rätten till bilden arbetsgivaren eller jag. Där finns det delade meningar.
Ja, detta har jag som köpare råkat ut för, och är praktiskt omöjligt att tillgodose. Det tas backup på servern där bilden ligger och sparas i lång tid. Bilden ligger på flera band gång på gång. Skall en bild kunna raderas på ett band, kan du inte bara radera just den enskilda filen. Du måste radera hela bandet (ligger som en image), och det går inte det företaget precis med på som behöver bandet för andra ändamål också. Så i detta fallet är det helt omöjligt att tillgodose. Jag poängterade detta för säljaren av bilden, men denna var totalt ovetande om de tekniska möjligheterna och begränsningarna. Dags att uppdatera lagen kanske. Kanske på sin plats att godkänna backup, men att bilden inte återanvänds. Annars blir det bara fjantigt. Och en annan sak också... nä, jag köpte inte bilden. Det gick ju inte på de premisserna! Visst, jag kunde ljuga och säga att jag raderade, men det kändes inte rätt, och som ansvarig på mitt arbete hade det kanske kommit i nacken efteråt.
Har en liten fråga, detta gäller iofs en infofilm men det är ju samma princip.
Kunden beställde en film, som sedan skulle snurra på en flygplats.
Kunden gick däremot i konkurs innan fakturan skulle betalas. Vad har jag nu för rättigheter?
Kan jag kräva flygplatsen att betala, eller har jag rätt att hämta tillbaka filmen från flygplatsen eftersom det är min egendom?
Och skulle dom isåfall gjort en kopia har jag väl rätt att hänvisa till upphovsrättlagen?
Mycket tacksam för svar?
En sak jag undrar dock, jag fotade på en fest och alla festdeltagare gick med på att jag skulle få använda bilderna i ett skolarbete. Men dagen efter så krävde en av deltagarna att få bilderna och jag sa att jag måste copyright märka dom först och prata med skolan för jag har skrivit på ett kontrakt med skolan där det står att dom och mina föräldrar äger rättigheterna till mina arbeten och bilder om jag använder dom i skolan. När jag blir 18 äger jag och skolan rättigheterna till bilderna men jag måste prata med skolan om jag ska använda bilderna utanför skolan. När jag tar studenten äger jag alla rättigheter till bilderna. Alltså, ska jag använda dom i skolan så måste jag prata med dom innan jag ger ut bilderna. Festdeltagaren påstår att hon äger bilderna för hon är med på dom men om jag ger dom till henne och hon lägger upp dom på t.ex nätet så kan jag inte använda dom i skolan. Hon tycker oxå att hon inte behöver fråga mig om hon ska lägga upp dom på nätet för hon och andra människor är objekten på bilderna. Hur ska jag göra?! Vad är rätt och fel!? Jag uppfattar det som att från det att jag tar bilden så äger jag den. Hjälp mig någon som kan detta.
Än en gång måste jag säga att detta är en super sida!
Jag har två frågor. Den första är hur det har gått med den nya fotolagen, gick den igenom och hur påverkar det isf det artikeln?
Andra frågan är vad jag har för rättigheter gentemot polis och ordningsmakt om jag har bevittnat och fotograferat ett brott, kan jag neka till att visa bilderna?