Utställning
Sveriges bästa okända fotograf, så säger Galleri Ralf om Krister Hägglund. För att visa Kristers bredd visas tre olika utställningar med hans bilder på tre olika ställen i Stockholm samtidigt. Utställningarna kallas Via, Lux samt Sejour/Bonjour..
– Vi hittade honom när vi var och föreläste i Skellefteå 2015. Han visade oss en serie bilder som hette ”Korridor”. Ödesmättade stämningar från ett kontorslandskap och på de som arbetade där. Som stillbilder ur en Roy Andersson-film. Wow, fantastiskt, tyckte vi. Vi ville se mer, berättar Ulf Berglund som är en av personerna bakom Galleri Ralf.
Ulf Berglund berättar om när Krister Hägglund visade en hemtillverkad Blurb-bok på bordet med svartvita gatubilder från London och Paris.
– Det skulle kunna vara Tore Johnsons brorsa som tagit dem. Vilken form, vilken timing!
Senare visade Krister upp fler bildserier: Japan, Lux, Pano, Via, Sejour/Bonjour, och Florida.
– Vi ville ställa ut Krister i Stockholm. Vi vill visa allt, men vi har bara en liten lokal på Hornsgatan så vi bestämmer oss för att åtminstone visa tre utställningar samtidigt.
I december 2016 ställer Galler Ralf ut ”Va” på Tjoget i Hornstull, ”Lux” på 19 Glas i Gamla Stan och ”Sejour/Bonjour” på Galleri Ralf.
Ralf Moskenes Lofoten, Norge augusti 2014. Foto: Krister Hägglund
Krister Hägglund (f. 1958) fotograferar dagligen. Både i arbetet och privat. Till vardags är han fotograf på Skellefteå museum. Som yrkesfotograf är det svårt att hinna med de egna bilderna och han har en frustrerande mängd bilder som han skulle behöva gå igenom men inte hinner.
– Ibland tycker jag att jag är så jävla dålig och ibland att jag är så jävla bra, berättar Krister Hägglund.
Ur serien Lux. Strandgatan Skellefteå. Foto: Krister Hägglund
– Lux-serien började helt enkelt med att jag började gå till jobbet. Jag vägde för mycket och behövde motionera mera. På vägen fanns det saker som lyste fint. Jag började fota de där ljusen, till och från jobbet. Sen fortsatte jag av bara farten. Jag började fota i Umeå när jag hälsade på mina föräldrar, när jag hälsade på barnen och exfrun. När jag var hos sonen i Nordmaling. Vid besök hos sambons syster i Hägersten och så vidare. Tror jag började 2011, och försökte sluta förra julen. Gick ju sådär. Man blir en fluga som flyger mot ljuset. Kanske torskar jag i år igen, berättar Krister Hägglund.
Läs mer här.
Ur serien Sejour/Bonjour. Duxbury Massachusets USA, 2005 och Linköping, augusti 2013.
Om serien Sejour/Bonjour:
– De här bilderna har jag mestadels tagit på semesterresor. Det är grejer som jag ser som triggar mig på något sätt. Jag vet inte varför. Jag tar ett kort och tittar på det några månader senare och ser ifall det blev något. Jag fotograferar för att se hur det blir på kort, eller nåt sånt. Sen är det ju bra om det finns någon form, eller något ljus, eller någon känsla i bilden. Det är bra om det är blues i den, eller om den väcker frågor. Men jag har ingen masterplan eller något fiffigt manifest.
Läs mer här.
Ur serien Via. Montparnasse, Paris, januari 1986. Foto: Krister Hägglund
Om serien Via:
– Det här (med gatufoto) har jag hållit på med i olika omgångar. Först på 80-talet och sen 30 år senare. Gillade ju Klein och Koudelka och Riboud i ungdomen. Nu har jag ingen aning om vart det drar åt. Jag försöker se det lite som krokiövningar. Fotar mest på resor och under förflyttningar i städer. Det är ju inte planerat. Kanske borde jag åka någonstans ihop med bara kameran och se vad som händer. Allt detta är ju fotat under semester ihop med sambo – så det blir som det blir.
Läs mer här.
Ur serien Via. Manasota Key, Florida, USA, februari 2013. Foto: Krister Hägglund.
14 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/ FiCa1
Lars inte surt längtar bara efter andra uttryck än de jag radade upp i första inläget. Eller tag ett citat ur texten
”Ulf Berglund berättar om när Krister Hägglund visade en hemtillverkad Blurb-bok på bordet med svartvita gatubilder från London och Paris.
– Det skulle kunna vara Tore Johnsons brorsa som tagit dem. Vilken form, vilken timing! ”
Inget fel på Tore Johnosson med det var på 40-50-talet, blir lite som med landskapsfotografin har det inte hänt något sen dess. Hans bilder läns mera som ett maner än litet Parr lite Tunbjörk uppblandat med klassisk gatufotografi, jag kan säker hitta lit Petersenieri i dem också
eller
https://digitaltmuseum.se/search/?aq=text%3A%22tore+johnson%22+owner%3A%22S-NM%22
Nu tycker nog jag att Tores Parisbilder är lite väl romantiserande
Mvh
Fredrik