Återigen dags för Bilder som berättar
Nanny och Elsa Lindkvist från Mora kvarn i Dunker med hästföl under 1910-talet. Föl mår bra av att umgås med andra föl, men människor kan också duga. Det gör det även enklare att rida in fölet längre fram. Människor mår också bra av umgänget, det är ett vetenskapligt faktum.
Emil Bengtsson. Sörmlands museums arkivSörmlands museums återkommande utställning berättar om människans relation till djuren
Bilder som berättar är en årligen återkommande fotoutställning. Bakom utställningen står Sörmlands museum, och den visas längs promenadvänliga stråk i Vingåker, Flen, Trosa, Vagnhärad och Oxelösund.
I år lyfter man fram bilder som berättar om människans relation till djuren.
Bilderna kommer från Vadsbro-Blacksta Hembygdsförening, Oxelösundsarkivet, Oxelösunds Hembygdsförening, Trosa Hembygdsförening, Vagnhärads Hembygdsförening, Högsjö Kulturmiljöförening och Sörmlands museum.
Utställningen öppnar 25 maj och visas till och med 22 september.
”Nu får-dä gå”, ett ljudligt ”hopp hopp” eller ”så-gå-nu” – så kunde det låta i Sörmland om man ville få oxen att gå. Varje landskap och ort har haft sina egna traditioner kring hur man styr en oxe. Köptes en oxe från annan ort kunde språkförbistringar uppstå. Undrar vad oxen på bilden lystrar till? Höskörd 1910 vid Gatehemmanet i Högsjö. Foto: Herman Brewitz. Högsjö Kulturmiljöförening
Före sin tid? ”Söt-katt-med-söt-unge” är en genre som i dag engagerar miljontals. Med sociala medier fick katterna en ny roll – de är nu globala kändisar genom virala videoklipp och memes. Deras tokigheter och gullighet har förtrollat världen. Kanske är barnet på bilden en pionjär? Foto: Okänd, tidigt 1900-tal. Sörmlands museums arkiv
Den tidigare hovmannen Göran af Klercker med taxarna Valle, Nina, Molly, Pytta och Myra på Cathrineborg i Vadsbro 1944. Att ha hundar endast som sällskap är främst ett nutidsfenomen. Men i adliga kretsar har sällskapshundar förekommit i hundratals år. Foto: Carl Lewenhaupt. Sörmlands museums arkiv
Sådan herre sådan hund? Operasångaren Per Grundén och taxen August på Trosabesök 1965. Uppenbarligen har både husse och hans fyrbenta kamrat en känsla för poser. Foto: Okänd. Trosa hembygdsförening
Arbetslag med oxar vid ett sågverk i Blacksta på 1920-talet. Oxen är idisslare vilket innebär ett långsamt energiupptag. Oxen är ett pålitligt och starkt dragdjur och betydligt billigare än den sportiga hästen. Detta gjorde den till ett populärt alternativ inom jordbruket. Foto: Atelier Edström. Sörmlands museums arkiv
Torparänkan Kristina Pettersson på herrgården Harpsund runt 1900. Kristina skötte om gårdens höns, kalkoner och gäss. På de flesta riktigt stora gårdarna fanns en så kallad hönsgumma, en kvinnlig arbetare som fått lite lättare arbetsuppgifter på äldre dagar. Foto: Okänd. Sörmlands museums arkiv
Dam med ko vid Trosaån. Boskap hade länge en självklar plats inne i städerna. I de små stadsgårdarna bedrevs ett småskaligt jordbruk och Trosa var länge känt för sin välbesökta kreatursmarknad. Fina damer finns det fortfarande gott om längs med ån, även om korna har bytts ut mot hundar, modell mindre. Foto: Okänd. Sörmlands museums arkiv
Att mjölka var av tradition kvinnans uppgift, ofta från ung ålder. Helt naturligt utvecklades då ett förtroligt förhållande till korna. Och nog märks det på denna bild där Elin Eriksson från Lönntorp kramar om kons hals. Foto: Erik Larsson. Sörmlands museums arkiv
Oxelösunds sista hästtransport i början av 1960-talet. Åkaren Erik Thörn på distributionsrunda vid Föreningsgatan-Sjögatan. Häst och vagn var under lång tid det enda sättet att transportera varor över land. Det blev mycket hästskit på gatorna. Men när bilden tas är det nya tider. Hästskit har ersatts av bilavgaser. Foto: Okänd. Oxelösundsarkivet
1 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Åt vilket håll går utvecklingen? Kanske är det bättre med hästbajs på vägarna än avgaser i luften. Min golden retriever Lina föredrar det förstnämnda. Lyssna på djuren...