Få ut mer av Fotosidan som inloggad
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
Merläsning
Uppsats: AI kan förändra vår syn på bildkonst
AI
Linda Spång studerar på Fotoskolan STHLM och är inne på sin sista termin och där ingår det att skriva en uppsats. Linda uppsats handlar om hur AI kan förändra vår syn på bildkonst. Linda Spång har bland annat intervjuat konstnärinnan Annika Nordenskiöld och grafiska formgivaren David Kendall om deras arbete med AI.
Läs mer...
27 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Man kan ju undra vem som bryr sig om mina bilder efter 50 år.
Här är en äldre artikel, men jag har nyligen läst/hört ett reportage om detta som säger i princip samma sak.
http://fof.se/tidning/2008/5/digitala-arkiv-inget-for-framtiden
Min poäng är att om de här 40 000 bilderna hade fotograferats digitalt hade de sannolikt varit spridda med vinden ioch evigt förlorade.
En sista grej, Robin, kan du inte vara snäll och skippa dina återkommande politiska åsiktskampanjer på Fotosidan, det känns både krystat och fånigt hur du väver in kritik mot svensk 1960-talssocialism i en artikel om filmframkallning.
Självkorrigering: är det mellanformat och bildutsnitt 6x9 (vilket det ser ut att vara) snackar vi snarare strax under 10.000 bilder, 1.200 x 8. Petitess...
Och Erik, bara för din information, detta är varken politik eller åsikter, utan en fakta och saklig beskrivning av vad som hände, vad jag personligen upplevde, och en motivering varför jag känner mycket starkt för att bevara gammal fotografi, även om andra ser det som skräp. Det var en miljö jag personligen arbetade i, känner mycket starkt för, bittert saknar, och som yngre generation aldrig kommer att uppleva, utom genom vår fotografi. Vill du föra in samtalet på politik förslår jag att byta till något annat forum.
Låt säga att vi hittar ett 60 år gammalt minneskort med 10.000 bilder i ett primitivt raw-format. Vi måste alltså först hitta/bygga en fungerande kortläsare, sedan skapa ett program som kan avkoda och omvandla informationen till moderna plattformar.
Men visst, inget är omöjligt att genomföra, men det blir helt säkert dyrare än 15.000 dollar.
Och ser man framåt, vad är det som säger att vi använder tvådimensionella bildskärmar om 60 år?
Det är inte lätt att själv framkalla en analog färgbild om man hittar en rulle.
Dock är det som du säger att den tekniska utvecklingen kommer att gå framåt och om 60 år kommer vi troligen ha andra format(därför predikar jag med flera att man bör bara använda öppna format med öppen programvara).
Till och med jag som första gången läser ett inlägg av dig anser att det innehöll stark politiskt kritisism och var din åsikt.
Det var mycket färgat av värderande ord och skrivet utifrån din egna agenda.
Dock håller jag med dig och anser att fotografi är en viktig dokumentationsform om man anser att det är viktigt att bevara historien, men det du skrev var inte "bara fakta" utan flödade av bitterhet.
Nu är jag inte helt säker på vilket inlägg du svarade på, men självklart kan det finnas stora utmaningar i att framkalla 60 år gamla exponerade filmrullar. Har de inte förvarats i en någorlunda lämplig miljö är det oftast kört.
Samtidigt finns det goda förutsättningar att ta reda på hur man gör och faktiskt genomföra det.
Att blanda egen kemi är inte rocket science, det går fortfarande att få tag på de flesta baskemikalierna (tror jag), och gäller det klurig färgfilm kan man troligen köra en alternativ framkallningsprocess som ger svartvita bilder.
Själva framkallningsprocessen är busenkel, mycket enklare än att laga asiatisk wook (jag får aldrig till rätt smakbalans... men det är ju en helt annan diskussion...)
Jag har dålig koll på hur man resonerar kring digital arkivering. Jag förutsätter att man på statlig nivå har framförhållning då det gäller att digitalisera och uppdatera viktigt material till dagsakutella plattformar (Digisam m.m.). Samtidigt vet jag att man på en del konstmuseer i USA och Europa väljer att göra analoga backuper av viktiga verk, alltså högkvalitativa utskrifter på arkivbeständigt papper, för att gardera sig mot bristerna i den digitala hanteringen. Det är kort sagt ett klart intressant ämne.
PS. Hittar du en gammal färgrulle så kan det vara en god idé att prova på t.ex. Crimson. De har framkallat 60 år gamla färgrullar åt mig tidigare, som svartvitt ska tilläggas. Det jobbar (jobbade?) någon gammal räv där som kunde trixen.
Dessutom är framkallningen av svartvita rullar (som antagligen det rör sig om) är betydligt enklare och därmed borde kosta ännu mindre.
*edit* Nu har jag sett filmen också. Otroligt att all _inte framkallad_ film kommer från _samma_ fotograf! Vilken fotograf skulle knäppa 1200(!) rullar utan att framkalla dem?!! Och packa filmen på detta sätt är också rätt intressant. Undrar om det finns någon mer historia bakom dessa filmer.
Man kan ju anta att dels är det en svårare process att framkalla så pass gamla filmer; labbet måste också antagligen hålla strikt kontroll på vilken film som hör vill vilka anteckningar. Det är ju inte bara att slänga i tio rullar åt gången i processen utan kräver säkert mycket handpåläggning. Det kommer med all sannolikhet ta ganska lång tid. Och det för ett kommersiellt labb.
Sedan vet jag inte om det är ytterligare någon kostnad man vill ha, det krävs en del del resande, och för att kunna arkivera sådant material korrekt krävs rätt material.
106 kronor per rulle tycker jag låter helt rimligt.
Skanningen kommer att göras kostnadsfritt/ideellt.
Fantastisk insats! Spännande projekt.
Kodak Verichrome är känd för att klara lagring bättre än många andra. Jag har själv soppat sådan som var över 50 år.
http://www.fotosidan.se/blogs/olles/verichrome-pan-eller-det-som-goms.htm
De gör egen kemi för att de ska passa filmen från 50-talet, sånt lär ju ta en del pengar i anspråk t.ex
Sedan måste de jobba igenom materialet för att hitta en bra framkallning. Det liknar John Hertzbergs jobbmed Andre expeditionen innan bilderna kunde framkallas.
Jag har kanske lite svårt att förstå att man kan klassa detta som skräp.
Snarare en guldgruva att gräva ur.