Vädret - naturfotografens jäst
Man kan säga att för naturfotografen är vädret vad jästen är för bagaren. Vädret ger stämning, atmosfär, bestämmer ljuset och ger en kuliss åt våra fotografier. Vädret är den katalysator som vid gräddningen av våra naturbilder ger konsistens, liv och smak.
Många fotografer anser att tidpunkten på dagen är avgörande för en lyckad naturbild. Jag är bara delvis enig. Vädret är i mitt tycke en av de mest underskattade förutsättningarna för lyckade naturbilder.
När meteorologen säger "ostadigt väder de närmaste dagarna" tillhör jag den minimala skara av människor som jublar. Ostadigt väder bjuder normalt på alla vädertyper under några få dagar och i stort sett alla stämningar kan illustreras.
Ostadigt väder
Men vädret fungerar inte bara som jäst, det kan också ses som en teater som påverkar ditt skådespel - dina bilder - på primärt tre sätt:
LjussättningVädret kommer att avgöra vilka ljusförhållanden du kommer att jobba under och tre saker påverkar kvaliteten på ljuset: tidpunkten, molnigheten och sikten.
Som du kanske vet har ljuset olika kvaliteter på olika tidpunkter under dagen. En molnfri dag är ljuset mitt på dagen hårt och har en blåkall nyans, medan ljuset på morgonen eller kvällen under likaledes molnfria förhållanden är mjukt och rödvarmt.
Det hårda dagsljuset ger skarpa kontraster och ett rörigt intryck
Ljuset mitt på dagen anses vara ganska svårarbetat för fotografer - det är kraftigt, ger hårda skuggor/kontraster och dödar allt som oftast detaljer i det man fotograferar. Omvänt ger skymnings/morgonljuset mjukare skuggor/kontraster och framhäver ofta form och strukturer. Att ta bilder mitt på dagen i starkt solljus är som att använda en mycket kraftig blixt ovanför sitt motiv, att ta bilder i morgon eller kvällsljus är som att fotografera i skenet av ett mäktigt stearinljus.
Det varma morgonljuset ger däremot en lugn stämning över bilden
Mulet väder ändrar radikalt ljusets kvalitet. Molnen dämpar ljuset och sprider det på ett mjukt sätt. Skuggor försvinner eller är obefintliga och motiv exponeras mer jämnt. Under molnigt väder spelar tidpunkten på dagen inte så stor roll - den egentliga skillnaden är mängden ljus. Att ta bilder i mulet väder är som att använda en gigantisk och kraftfull softbox.
Mulet väder ger ett jämnt behagligt ljus lämpligt för objektfotografering utan himmel
I växlande molnighet kan man utnyttja ljusets kvalitet från både soligt väder och mulet väder.
Sikten slutligen, påverkar också ljusets kvalitet. I klar sikt är ljuset annorlunda än under en disig, regnig eller snöig dag. Dis, dimma och nederbörd i alla dess former fungerar som en extra softbox som mjukar upp det redan mjuka ljus molnigheten i dessa vädertyper bidrar med, men till skillnad från fotografering i bara molnigt väder där ljuset är jämnt fördelat över hela din motivyta kommer siktbegränsande väder att påverka hur djupet i dina bilder ter sig - ju längre bort dina motiv befinner sig desto mjukare/softare kommer de att bli under förhållanden med begränsad sikt. Det kan bidra till att öka djupkänslan i dina bilder.
Begränsad sikt
Atmosfär
Vädret bidrar med atmosfär och stämning till din bild. Samma motiv taget i skarpt solsken, molnigt väder, dimma, snöfall eller under ett åskväder ger betraktaren olika känslor. Atmosfär är starkt förknippat med ljuset och dess kvalitet, men också med kulissen. Inkluderat i begreppet atmosfär finns också vinden. Vinden är svår, rent av omöjlig, att fotografera, men dess effekter kan vi enkelt fånga på bild. Ett kav lugnt hav förmedlar en viss stämning till betraktaren - ett stormigt hav en helt annan.
En sorts atmosfär, en annan dag hade det varit en annan atmosfär
Kulissen och skådespelarna
Vädret ger slutligen en kuliss åt våra bilder, mest markant via himlens skepnad, men också genom hur våra motiv "reagerar" på vädret. En rovfågel i ihållande regn beter sig och ser ut annorlunda än en rovfågel i solsken. Även här spelar vinden en viktig roll. Vår kuliss beter sig annorlunda i storm - träd rör sig, löv blåser omkring, människor går hukade - än i vindstilla väder.
En kuliss - ingenting annat
Atmosfären, kulissen och skådespelarna förändrar sig också efter tidpunkten på dygnet - om än kanske inte lika markant som ljuset gör.
Vädret i den tempererade klimatzonen
Sverige ligger i den tempererade klimatzonen. Det betyder att vårt väder domineras av hög- och lågtryck som drar förbi, vanligtvis från väst. Det väder vi har för stunden avgörs av om ett hög- eller lågtrycksområde passerar oss, samt vilken fas det området befinner sig i.Låt oss granska dessa närmare och mer precist se de olika stadierna påverkar fotografen (i det följande benämns en hel del moln med sina latinska namn, vissa exemplifieras med bilder men för en komplett överblick över de olika molntyperna rekommenderas bildsamlingen på The Cloud Appreciation Society. Många moln liknar också varandra. Att identifiera moln i gamla fotografier kan ge upphov till fel - jag reserverar mig därför för eventuella felklassificeringar i de följande bildexemplen).
Högtryck
Högtryck betyder som vi alla vet "vackert väder". Det behöver dock inte nödvändigtvis betyda fint väder för fotografering. Högtrycket ger normalt tre distinkta typer av kuliss för våra utomhusbilder:
- Klart och molnfritt väder. Sikten är oftast god, ljuset skarpt och hårt från förmiddag till sen eftermiddag. Landskapsbilder blir ganska platta och trista pga av avsaknaden av moln. Utomhusfotografering sker bäst tidigt eller sent.
Avsaknaden av moln gör bilden "platt" och trist. Nästan lika illa som jämngrå himmel. - Enkla plättar av Cumulus (stackmoln). Cumulusmoln, eller "vackert vädermoln", uppstår pga av att varm luft stiger och kallas därför också konvektionsmoln. Cumulusmoln är fotogeniska och är lämpliga att ta med i landskapsbilder. Tillväxten av dessa moln sker under dagen och på eftermiddagen kan de vara ganska talrika vilket ger växlande molnighet, och dig som fotograf möjlighet att utnyttja både det skarpa och softa ljuset det medför. Cumulusmoln dör under sen eftermiddag/kväll.
Cumuls - stackmoln - Cumulus Congestus och Cumulonimbus (åsk- eller bymoln). Under gynnsamma förhållanden kan Cumulusmoln snabbt växa i höjdled till ett Cumulus Congestus. Det ger stora och höga Cumulusmoln med ganska markerat mörk undersida. Får ett Cumulus Congestus fortsätta växa ohejdat bildar det till slut ett mäktigt Cumulonimbus - åsk- eller bymoln. I ett Cumulonimbus har varmluften stigit så högt att vattnet överst i molnet fryser till is. Ett trådigt "is-städ" i toppen är därför kännetecknande för Cumulonimbus. Med Cumulonimbus kommer starka vindar, kortvarig och kraftig nederbörd och allt som oftast åska. Cumulus Congestus och Cumulonimbus är mycket fotogeniska.
Cumulonimbus - bymoln
Lågtryck
Lågtrycksvädret - det vanliga människor kallar "dåligt väder" - är mer komplicerat, men ger också en större variation av kulisser för fotografen. Som naturfotograf måste du lära dig att älska lågtryck.
För dig som fotograf börjar lågtrycksfotoplaneringen 19.55 med Rapports väderutsändning. SVT:s väderkarta innehåller en viktig faktor som ofta saknas, eller är undermåligt representerad, i tidningars eller internettjänsters prognoser: på SVT:s karta finns nämligen frontsystemen utmärkta.
Betrakta Figur 1 nedan. Den visar den välkända symbolen för lågtryck och två färgade svansar. Detta är det viktigaste i hela prognosen. Moln, solar och temperaturangivelser på kartan kan du bortse ifrån. När denna symbol visas "ser" du den ovanifrån. För att bättre förstå, och kunna förutspå våra fotokulisser måste vi se detta system från sidan i stället - Figur 2.
Fas 1 - Lugnet
När lågtrycket närmar sig pressas varm luft upp över den, relativt, kalla luften du befinner dig i. I Figur 2, Fas 1 ser vi hur den första varmluften som når oss kommer att befinna sig på hög höjd. När den varma fuktiga luften pressas uppåt bildas moln. Den första förvarningen om att ostadigt väder kan vara i antågande visar sig via Cirrusmoln. Cirrusmoln är de högsta av alla moln och är alltid vita - även i solnedgång. Molnen består av is som ofta sakta faller ner genom troposfären utan att nå marknivå, därför ser de oftast ut som tunna mjölkiga slöjor.
Cirrusmolnen kommer snart att ackompanjeras av Cirrostratus, ett tunt slöjmoln på lägre nivå än Cirrus men fortfarande högt upp. Cirrostratus kan täcka stora delar av himlen, men är så tunt att man kan se solen igenom molntäcket och ljuset är vanligtvis starkt nog att ge skuggor. Cirrostratus kan ge upphov till intressanta fenomen för fotografen - halos runt solen och "sun dogs" - en ljus fläck i molnet en bra bit därifrån solen befinner sig.
En första varning - Cirrus och begynnande Cirrostratus
Så här långt kan fotografen njuta av lugna, stillsamma fotogeniska himlar, men nu blir det strax värre.
I takt med att varmfronten som närmar sig kommer närmare och närmare marknivå kommer också de moln som fotografen helt bör undvika i sina bilder. Näst på tur står Altostratus som är ett lägre av de moln som befinner sig på mellannivån mellan de höga och de låga. Med Altostratus blir himlen gråare och gråare och förlorar nästan alla detaljer. Det kan så småningom börja duggregna. Naturfotografen slutar nu att ta bilder som inkluderar himlen, men objektfotografering utan himmel är mycket tacksamt pga av det mjuka ljuset.
Altostratus är ett extra förrädiskt moln. Om man sticker ut huvudet en morgon när Altostratus belägrar himlen kan man lätt få uppfattningen att det är ganska fint väder. Det är klar sikt, man kan skönja solen bakom molntäcket och det kan vara ganska lugnt och behagligt. Denna lömskhet gör att man lätt glömmer bort denna förfärliga kuliss när man fotograferar. Om du tittar igenom dina gamla bilder kan jag lova att du har en hel del fotografier som liknar exemplet nedan.
Altostratus - landskapsfotografens förbannelse och fiende nummer 1.
Fas 1 avslutas med Nimbostratus som är ett moln som kan sammanfattas med ett ord - regn. Nimbostratus ger långvarigt ihållande regn och är det moln som är ansvarigt för den situation vi kallar för skitväder. Det är givetvis full möjligt att fotografera under det envisa regnandet, men alla försök att ta med himlen i bild bör undvikas. Nimbostratus bjuder på en kompakt, jämngrå regnande klet som kuliss.
Fotografens förbannelse och fiende nummer 2 - en dag för en god bok och en whiskey
Fas 2 - Fukten
När vi går in i Fas 2 håller Nimbostratus oss i ett stadigt grepp. Men så småningom kommer regnet att upphöra och molnen byter namn till Stratus, men annars händer inte mycket. Stratus är liksom Nimbostratus totalt ofotogeniskt och täcker precis som sin regnande föregångare hela himlen. En ljusare men fortfarande grå detaljlös massa som vi inte vill ha med i bild. Fas 2 inkluderar varm och fuktig luft. Har man tur lägger sig Stratus vid marknivå - det betyder dimma och dis, vilket kan ge upphov till idealiska stämningsbilder - tex skogsscener (utan himmel förstås). 
Stratus - kan vara fotografens förbannelse och fiende nummer 3...
..men kan också vara fotografens vän när det ger dimma och dis.
När Stratus äntligen ger upp kommer molnen att luckras upp en smula, stiga och bli till Stratocumulus. Nu kan naturfotografen börja peka linsen mot skyarna igen. Stratocumulus kan vara tämligen fotogenisk. Precis som Cumulus handlar det om stora bulliga moln, men dessa är ihopklumpade med små öppningar för solen att titta igenom. Molnen har detaljer och struktur och är vanligtvis mörka på undersidan. Stratocumuls ger en försmak om den dramatik som väntar.
Med möjlighet till ljus och mörker i samma bild
Stratocumulus kan fortsätta att luckras upp och kan temporärt övergå i rena Cumulusmoln och så småningom stiga och skapa mellannivåmoln som Altocumulus eller Cirrocumulus (makrillmoln) vilket avslutar Fas 2. Altocumulus och Cirrocumulus är rogivande klumpar av moln på hög höjd, ibland som vita fiskfjällsfläckar. Detta är lugnet före stormen.
Altocumulus
Fas 3 - Dramatiken
Nu kommer kallfronten, och med den de maffiga molnen. Himlen kan komma att domineras av Cumulus Congestus och Cumulonimbus samt mindre olycksbådande följeslagare av olika slag. Ovädren med regn och blåst kan dra in i vågor med korta perioder av uppehåll emellan. Detta är den mest spännande tiden för landskapsfotografen, stora möjligheter att fånga dramatiska bilder uppstår under denna fas.
Stenhårt drama
Fas tre avslutas med att molnen återigen höjer sig till, exempelvis Altostratus och avslutningsvis Cirrus.
Lågtrycket har passerat och det är bara att vänta in nästa. Hela cykeln tar typiskt några dygn, men beror givetvis på hur djup lågtrycket är. Den ovan beskrivna cyklen är schematisk, det är inte säker att både en varm- och kallfront passerar där du bor, likaså kan väder och molntyperna variera beroende på hur nära centrum av lågtrycket du befinner dig. Som du vet är vädret inte lika enkelt att förutspå som denna korta beskriving gör gällande - det finns många osäkerhetsfaktorer.
Förutom hög- och lågtrycken kan det lokala vädret också påverkas av lokationen. Hav-, kust- och bergsregioner har sina speciella vädertyper som också kommer att påverka din kuliss och atmosfär.
Summering
Nästan alla moln är fotogeniska, de få som inte är det uppträder ofta i följd efter varandra:
- Altostratus - Det mulnar på, blir jämngrått och kan så småningom börja duggregna. En varmfront passerar vanligtvis strax.
följs oftast av - Nimbostratus - Ihärdigt regn, jämngrått, himlen är detaljlös. En varmfront passerar.
följs oftast av - Stratus - Obefintlig nederbörd, jämngrått ofta disigt - himlen är detaljlös. Varmfronten har passerat.
Dessa tre moln undviker vi helt att ha med i bild, och de kan enkelt identifieras på väderkartan då de i princip alltid uppträder runt varmfronten - den röda frontlinjen (vilket inte ska uppfattas som att de uteslutande förkommer där). Återigen, all annan utomhusfotografering kan givetvis utföras framgångsrikt pga av de mjuka ljuset.
Runt kallfronten - den blå frontlinjen - kan du förvänta dig dramatiska, fotogeniska moln.
Tillbehör
Vid fotografering där himmel och moln inkluderas i bild finns det två tillbehör som kan vara lämpliga:
Polarisationsfilter
Polfilter är i första hand ett filter som används för att ta bort polariserat ljus vilket ger bilder med kraftigt reducerade reflexer och blänk. Om du tar en bild på en vattenyta i soligt väder kommer du garanterat att få med reflexer och blänk som gör vattnet ogenomskinligt. Under rätt omständigheter kan du med ett polfilter ta bort stora delar av dessa reflexer så att vattnet blir transparent eller semitransparent. Men polfiltret har också några trevliga bieffekter. Polfilter höjer kontraster och förstärker färger (primärt blått och grönt). Denna effekt syns tydligt om man fotograferar en himmel med spridda moln med ett polfilter - molnen kommer att bli mer kontrast- och detaljrika vilket bidrar till en mer tredimensionell bild och den blå himlen blir djupt blå.
Detta fungerar dock endast under rätt omständighet: du ska ha solen i ca 90 grader från ditt motiv, dvs direkt till höger eller vänster om dig när du fotograferar.
Avtonat gråfilter
Om du tar en landskapsbild beståendes av ca 1/3 himmel och 2/3 mark får du och din kamera ett problem. Himlen är vanligtvis betydligt ljusare än marken och du eller din kamera måste välja hur exponeringen ska göras. Om kameran får välja blir det oftast ett genomsnitt som ger en mark som är lite mörkare än vad som är fallet och en himmel som är lite ljusare.
Om du får välja kan du göra som kameran vill, eller så kan du exponera efter himlen (mät ljuset från himlen och ställ in dom värdena i kameran manuella läge) vilket kommer att ge en perfekt himmel men ganska betydande underexponering av marken, eller så kan du exponera efter marken vilket ger motsatt resultat - perfekt exponerad mark men överexponerad himmel.
Med ett avtonat gråfilter sätter du solglasögon på din lins. Ett avtonat gråfilter är ett genomskinligt filter som har en beläggning på den övre halvan som bländar ner ljuset och gradvis går mot genomskinligt (vid mitten ungefär). Med ett sådant filter på får du en jämnare exponering som visar både himmel och mark mer naturtroget.
Denna PDF-fil visar med bildexempel polfiltret och det avtonade gråfiltrets styrkor och svagheter.
Känn till väderstrecken för dina favoritplatser
Du har säkert några favoritplatser för fotografering redan idag, och det blir säkert fler i framtiden. Jag rekommenderar att du tar identifierar väderstrecken när du är på dessa platser. När du i framtiden planerar dina turer vill du ha det optimala ljuset för dina bilder. Därför är det bra att veta
- Var solen går upp/ned (vilket givetvis varierar med årstiderna)
- Var solen står på himlen under olika tidpunkter på dagen
Detta är bra att veta för soluppgång/nedgångsbilder där du vill vara säker på att du får dina element placerade rätt för både komposition och för framhävande av detaljer och struktur (om det alls går). Det är också bra att veta för polfilterbilder där du behöver ha solen i 90 grader från ditt motiv. Det är ingen höjdare att anlända till platsen 09.30 för att först då inse att det optimala ljuset faller 16.30.
De flesta lågtrycksområden på det norra halvklotet rör sig i en bana från väst/sydväst mot ost/nordost. Om din favoritplats består av öppet landskap kan det vara värt att notera var väst/sydväst är eftersom lågtrycken kommer att uppenbara sig från det hållet och vid väderomslag kan det därför vara extra intressant att vara på plats om ditt motiv ligger i en harmonisk linje med väst/sydväst.
Vädermatriser
Beroende på vilken känsla du vill förmedla så finns det olika väder och olika tidpunkter som är bättre än andra. Vilket väder och tidpunkt som bäst illustrerar en viss känsla kan givetvis inte definieras fomellt och vetenskapligt - godtycklighet och känsla hos fotografen väger tyngre.
Vissa motiv framhävs eller framställs bättre i vissa typer av väderlek än andra. Vädret kan också sätta praktiska begränsningar för vad som kan göras praktiskt (makrofotografering är t ex vindkänsligt) eller vad som är osannolikt (t ex maskrosor i snö).
I denna PDF-fil finner du två subjektiva matriser som visar exempel på några känslor som jag uppfattar illustreras bäst i specifika vädertyper samt vilka väder som jag tycker bättre passar för olika typer av motiv an ändra. Matriserna skall inte ses som en absolut sanning, utan ett exempel på hur man kan tänka inför och under och planera sin fototur för att optimera sina chanser. Detta är ingen vetenskap och kan inte ersätta den poetiska fantasin hos fotografen. En skicklig fotograf kan förmedla vad som helst när som helst.
Det är du som är regissören
Som nämndes i början av denna artikel bidrar vädret med ljussättning, atmosfär och kuliss. Det krävs en regissör som styr teaterstycket - en fotograf som styr och bestämmer över sitt motiv. En kuliss kan aldrig kompensera för taskigt regisserat skådespel. Det kan vara frestande att slänga iväg en serie bilder på en vacker solnedgång med rödglödande Stratocumulusmoln eller ett mäktigt Nimbocumulosmoln över några trädtoppar. Tänk på att dina betraktare oftast inte är molnfanatiker. Din solnedgång eller mäktiga himmel är en kuliss - se till att få något intressant, spännande och berättande framför den - då har du din kanonbild.
Ett alternativ kan vara att göra tvärtom. Planera din bild, åk ut och fotografera den utan att bry dig om vädret. Granska din färdiga bild och fråga dig själv: kan denna välplanerade bild lyftas om jag åker tillbaka vid solnedgången eller om jag väntar till en dag när en kallfront passerar?
Bilderna i denna artikel är utvalda, inte för att de är exceptionella på något vis, utan för att de fyller ett pedagogiskt syfte. Flera är exempel på när fotografen bara brytt sig om kulissen och ingenting annat - visa att du kan bättre än så!
Ibland kan man ha toktur också, men genom att följa och tolka väderprognosen noga kan man minska turens inflytande på bildernas gräddande.
Toktur
Rekommenderad läsning, länkar och resurser
Stora boken om vädret av L-G Nilsson. Det här är en viktig bok för alla som sysslar med landskapsfotografering. Förutom att den på ett utmärkt sätt förklarar hur väder fungerar samt hur man själv kan "spå" väder är den illustrerad med mycket pedagogiska fotografier. För landskapsfotografen är den extremt värdefull då man dels efter att ha läst denna kan tolka väderprognosen på ett helt annat sätt och förutspå när estetiska moln kommer att finnas på himlen, och dels för att man själv får en nybörjarinsikt i hur man kan "läsa" det kommande vädret i molnen.
The Cloudspotter's Guide av Gavin Pretor-Pinney. Det här är en märklig, men mycket trevlig och inspirerande bok. Gavin har skrivit en "väderbok" med utgångspunkt i molnen och har utformat den som en handbok för "molnskådare". Bland intressanta, poetiska och roliga anekdoter väver han in hela begreppet meteorologi och hur vädret fungerar samt - givetvis - vilka molntyper man kan förvänta sig var och när.
Gavin Pretor-Pinney är en mycket hängiven molnskådare och molnentusiast. Innan han skrev sin eminenta bok startade han The Cloud Appreciation Society som också har en mycket intressant hemsida där man bland annat kan finna mängder av fotografier illustrerandes de olika molntyperna som medlemmar har laddat upp.
Utmärkta objekt att sätta framför din kullis är fornminnen. Fornminnen står alltid där, och du kan besöka dem vilken tidpunkt som helst och i vilket väder som helst. Riksantikvarieämbetets databas Fornsök har tidigare varit tillgänglig endast för begränsade yrkesgrupper. Tjänsten är nu publik (i testfas) och kan användas för att söka på (nästan) alla typer av svenska fornminnen registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Varje fornminne finns beskrivet med text, koordinater samt länkning till olika karttjänster där man kan se lokationen utmärkt.
För väderprognoser rekommenderar jag SVT:s väder där väderkartan visar varm- och kallfronterna i de passerande lågtrycken. Bland Internettjänsterna förtjänar DMI:s hemsida (Danmarks Meteorologiske Institut) uppmärksamhet. Den är betydligt bättre än SMHI's hemsida men täcker dock bara de södra landskapen i Sverige. DMI ger bla fortlöpande animerade rapporter om nederbörd och blixtnedslag som man bara kan drömma om att finna gratis på SMHI's sida. DMI:s prognoser brukar också vara mer träffsäkra än SMHI:s (även för de södra landskapen i Sverige).
För att få veta när solen går upp eller ner ett bestämt datum kan kan man använda Sunrise and Sunset Calculator på timeanddate.com. Du kan välja vilket datum som helst både bakåt och framåt i tiden. Kalkylatorn kan även visa månens faser vid valt datum. Tyvärr kan man bara välja bland få platser i Sverige, men om du väljer den som ligger närmast dig får du en någorlunda exakt tidsangivelse.
Slutligen, det finns många duktiga fotografer som vet hur man utnyttjar vädret i sina bilder. Jag vill jag lyfta fram en speciell fotograf på Fotosidan som verkligen vet hur man utnyttjar vädrets alla aspekter för att regissera sina motiv - Stellan Karlsson - de maffiga molnens mästare. Ta gärna en titta på hans skapelser här och på hans hemsida.
Tipsa
Skriv ut
Bevaka kommentarer
Skapa bokmärke
| Artikelförfattare:
Kenneth Eriksson
Hobbyfotograf under konstant utveckling med huvudsaklig inriktning på landskap och natur i Öresundsregionen. |
- Blanksvarta Leica M11 och Noctilux-M 50 mm f/1,2 Asph släppta
- Why These? - Bruce Gilden
- Fotosidan Magasin 6/2024
- Jennie Dahlén och Maurice Wolf prisas i årets Dokfotosalong
- Datacolor släpper nya bildskärmskalibratorer
- Angelbird uppgraderar sina CFexpress Typ A-kort
- Sony A1 II – ny herre på täppan
- Sony FE 28-70 mm f/2 GM – Extremt ljusstark normalzoom för bröllop, mode och press
- Test: Nikon Nikkor Z 70–180 mm f/2,8 - Lätt och ljusstark telezoom – budgetalternativet
- Panelsamtal: Retuschör – Ett yrke på utdöende?
- Straight 6825 // Morgonfika 1964
- Lomma kyrka
- Husbygge!
- "Minns i november den ljuva september".. Och nu är det november!
- Roskilde-bloggen # 2981: Snöfall.
- Vitt när man vaknade..
- Dagoberts son - ett konstnärsliv i DDR
- kallt fotograferande
- Paus
- Paul Hansen skriver om hur han påverkats av Susan Sontags tänkande
"Det finns inget dåligt väder bara dåliga fotografer" eller hur löd ordspråket?
Kanon artikel !
Mvh
Stefan Krantz
mvh/Kalle P
Personligen så tycker jag Cumulonimbusmoln är roligast att fotografera, de kan vara väldigt kraftiga med sitt "städ" och växa till sig oehört snabbt och då gäller det att vara snabb med kameran!
Suveränt bra artikel!
Mycket välskrivet och lättsamt. Det är härligt när informationen görs såhär lättillgänglig. Mycket kul och intressant läsning som jag kommer att läsa mer än en gång (så det kanske fastnar något till slut).
/AnWi
/David
mvh
Stefan
Välskriven, lättförståelig och väldigt bred genomgång. Gillade din PDF med genomgång av pol och avtonat gråfilter starkt.
Tack för bra läsning.
Hälsningar Lasse
Suverän artikel som jag varmt tar tillvara på.
Intressant och lättförståeligt.
Varma hälsningar.
Ulrica
och behöver veta och kunna för att få än mera
ut av vår hobby. Det är inte bara en gång man
har saggt till sin kompis att vi åker ut i morgon
om det bli väder, vi kallar det så het enkelt
det är ju alltid väder men alla vet ändå vad man menar. Då menar man fotoväder, och det finns många sorters fotoväder men inte många sotrers bra fotoväder, men om en fanatiker säger så till sin polare så är det under kontroll.
Ylle.
Väldigt fina bilder också.
(Ska visa en bekants bekant, Henrik af Trolle, dina Trollenäs-alster om han inte redan sett dom...)
Bravo!
/Jonas
Mvh Thomas
Hoppas att alla naturfotografer hittar fram till detta värdefulla material.
Tack Kenneth!
Önskar dig ett GOTT NYTT FOTOÅR.
Mvh Kerstin
Det är bara att tacka och ta emot, för ett framtida planerande av landskapsfotografering.
MVH / Christer
Man tackar!
Gunnar Aus
Ytterligare läsning för den intresserade, meteorologen Lage Larsson har mha skribenten Jonas Ekblad sammanställt sina stora kunskaper i boken "Skärgårdsväder", rikt och snyggt illustrerad av fotografen Jeppe Wikström.
ISBN:91-89204-48-4. Kan rekommenderas!
God fortsättning...
Mvh / Peter
Mvh ¨Thomas
Som glad amatör såhär nu i början är man glad för alla hjälp och tipps man kan få längs med vägen till kunskapen, sen om den är som i det här fallet, lättläst och tilltagande, blir man ännu mer glad.
Tack för bra information och ideér, hoppas se mer frammöver!
/Robin
Bra att du nämnde filter :)