ANNONS. Som Plus-medlem kan du styra hur mycket du vill se dessa annonser
Annons
Proffsfoto
Artiklar>Nikkor Z 135 mm f/1,8 S Plena – skräddarsytt för porträtt och astrofoto
Nikkor Z 135 mm f/1,8 S Plena – skräddarsytt för porträtt och astrofoto
Prylnytt
Nikkor Z 135 mm f/1,8 S Plena är ett nytt ljusstarkt teleobjektiv som främst är gjort för porträtt. En ovanlig egenskap är att det inte ska ge "citronbokeh".
De flesta teleobjektiv ger citronformade oskärpecirklar vid kanterna när den största bländaröppningen används. Det beror på mekanisk vinjettering, det vill säga att ljusstrålarna i kanterna blir avklippta så att de inte kan forma helt runda oskärpecirklar.
Med Nikkor Z 135 mm f/1,8 S Plena säger sig Nikon ha hittat en konstruktion utan detta problem.
– Nikons ingenjörer har överträffat sig själva med Plena. Fotografer som vill skapa fulländad bokeh har nu fått det perfekta objektivet. Utöver Noct är det här det enda objektivet i Nikons historia som har fått ett eget namn. Det visar hur speciellt det är, säger Dirk Jasper, produktchef för Nikon Europe.
Ordet Plena kommer från latinets ”plenus”, som betyder ”fullständig”. Med andra ord menar Nikon att objektivet är fullkomligt och perfekt.
Kantiga oskärpecirklar vid mindre bländaröppningar är ett annat vanligt problem som Nikons objektivingenjörer adresserat. Genom att förse bländaren med 11 rundande blad upplevs oskärpecirklarna runa i alla lägen.
Ett trejde problem är vinjettering. Det upplevs sällan som ett bekymmer vid porträttfotografering men för den som använder objektivet för astrofotografering är det inte önskvärt eftersom uppljusning av kanterna ger ökat brus. Nikon hävdar att Nikkor Z 135 mm f/1,8 S Plena inte har någon synbar vinjettering, inte en vid full bländaröppning.
Astrofotografer gillar inte heller koma som ger ljusspridning vid små punktformiga ljusskällor. Nikon använder SR-glas och en asfäriskt formad lins för att minimera förekomsten av koma. För att hålla nere uppkomsten av linsöverstrålning, spökbilder och interna reflektioner används avancerad antireflexbehandling kallad meso-amorfa beläggning och Arneo.
Korta ljusstarka telen används också för att fotografera sport inomhus och då är det bra med snabb autofokus. Även detta har Nikon vinnlagt sig om. Närgränsen är relativt kort, endast 0,82 meter. Filterdiametern är 82 mm och vikten cirka 995 gram.
Nikkor Z 135 mm f/1,8 S Plena börjar levereras i mitten av oktober. Det rekommenderade priset är 38 990 kronor inklusive moms.
Undrar om de lanserar uttrycket "citronbokeh" som något bra och positivt bara för de inte fick till runda oskärpecirklar som bokehnördarna snackar så mycket gott om? :-)
Nu var det väl just det som detta objektiv inte har utan de menar att de löst problemet med "citronbokeh" och därmed har runda bokhecirklar även i kanterna.
De är inte absolut hundraprocentigt runda, men rätt nära. Den som då säger "höhö, dåligt Nikon" kan ju ta och leta upp hur t ex Sonys 135/1,8 ser ut utåt hörnen vidöppen...
Priset, ouch... jag vill absolut ha det här men det ser ut som att jag får fortsätta köra mitt Sigma 135/1,8 på FTZ för överskådlig framtid. Det är inget direkt straff, det är ett fantastiskt objektiv.
Ordinarie är väl ungefär samma som 85/1,2, vilket kanske inte är helt oväntat när de satsade extra på det optiska... Men skämten före lansering om "it will cost you plena" har förstås viss grund. :)
Jag hade ändå hoppats på ett mer överkomligt pris tack vare f/1,8 och inte f/1,2. Men visst, den förhoppningen blev svagare när de kom svassande med Plena-namnet. Det var lite av en giveaway att det här kommer kosta.
Jag gick nog mest på vad tidigare objektiv i klassen 135/1,8 och 105/1,4 kostat. Jag hade räknat med 20-25 kkr, var inte beredd på bortåt 40. Säger inte att det är fel prissatt, jag var bara inte riktigt beredd.
Förresten är ju 200/2,8 ungefär 71,4 och 70-200/2,8 kostar strax under 30 kkr, så det är inte helt uppenbart i sig att en lins med diameter över 70 mm leder till totalkostnad uppåt 40 kkr, särskilt inte som man åtminstone för en vecka sedan kunde hoppas att 70-200 skulle vara en mer komplicerad konstruktion än 135.
Jag påstår alltså fortfarande inte att prissättningen är fel, mer att det var inte heeelt galet för en vecka sedan att hoppas på 20-25 kkr.
Givetvis är priserna på fotoprylar helt galna nu, jag är ingen ekonom men gissar att det är en kombination av svag svensk krona och lägre efterfrågan generellt på fotoutrustning då proffs inte uppgraderar lika ofta.
Ett objektiv som jag skulle vilja ha, priset kunde ha varit värre, om några år och en starkare krona så kanske den blir nåbar. Skulle kunna tänka mig denna istället för en 70-200/2,8 så har man sparat in en sådan. Kan man använda den med en TC1,4 och TC2 tro? Så täcker man 135-270mm
Är det som i artikeln benämns "mekanisk vinjettering" det som förr kallades för vinjettering och det som i artikeln benämns "vinjettering" det som förr kallades för ljusbortfall (och ibland för ljusavfall)?
Jag har lärt mig att ljusbortfall (ljusavfall), dvs avtagande ljushet mot kanten av den av linsen projicerade bilden, beror på geometrin i ljusbrytningen och därför är mer markant i stora linser och vidvinklar.
Samtidigt lärde jag mig att vinjettering beror på att någonting i strålgången är i vägen för ljusstrålarna, t.ex. ett feldimensionerat motljusskydd.
Termen mekanisk vinjettering synes mig lite tautologisk eftersom vinjettering beror på ett "mekaniskt" hinder.
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
25 Kommentarer
Logga in för att kommentera
135/1,8 = 75mm.
Så mängden glas kan ju till och med vara större i 135an. Gäller att ta med alla siffror i beräkning och inte bara en.
Jag påstår alltså fortfarande inte att prissättningen är fel, mer att det var inte heeelt galet för en vecka sedan att hoppas på 20-25 kkr.
Är det som i artikeln benämns "mekanisk vinjettering" det som förr kallades för vinjettering och det som i artikeln benämns "vinjettering" det som förr kallades för ljusbortfall (och ibland för ljusavfall)?
Ljusbortfall är det man ofta kallar vinjettering, alltså att bilderna blir mörkare mot hörnen.
Det här objektivet har liten uppkomst av båda formerna av vinjettering. Troligen har det åstadkommits genom att göra en extra stor bildcirkel.
Samtidigt lärde jag mig att vinjettering beror på att någonting i strålgången är i vägen för ljusstrålarna, t.ex. ett feldimensionerat motljusskydd.
Termen mekanisk vinjettering synes mig lite tautologisk eftersom vinjettering beror på ett "mekaniskt" hinder.
Är stora linser what we in Sweden kallar objektiv? Eller är det stor diameter på linselement?
Avsnitt 9.13 tror jag är relevant.