Fler avsnitt
Hårda tider för fotografer - hur ser framtiden ut?
Fotosidan Poddradio
Kan en vandrare också bli hemmablind? Göran Segeholm träffar Mats Andrén som är på tillfälligt besök i Stockholm, men egentligen<br>
ägnar sin tid åt att vandra över halva jorden. Hittills har han tillryggalagt 14 000 kilometer <br>
<br>
Dessutom: Många fotografer misströstar över dagens<br>
ekonomiska villkor, då allt färre får anställningar och allt fler arbetar som s<br>
tändigt konkurrensutsatta frilansar. Hur kan fotograferna möta den situationen?
Läs mer...
2
Starstruck – om konsten att ta kändisporträtt
Fotosidan Poddradio
Som fotograf hamnar du förmodligen förr eller senare i ett läge där den som står framför kameran är mycket mer van vid situationen än du. Från att ha varit ”den som vet”, när du fotograferat din familj och dina polare, så förvandlas du i ett slag till nybörjare. Kanske blir du nervös. Kanske uppstår en dragkamp om vem som ska styra bilden – en kändis som vet exakt vad hen vill, eller du som har din egen idé.
Läs mer...
6 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag är med på att 14 bitar har fyra gånger så många nivåer som 12 bitar, men mängden data att hantera borde vara en sjättedel extra. Analogt med att det (väl) kan sägas vara dubbelt så mycket arbete att räkna med 32-bitars flyttal jämfört med 16-bitars flyttal. Inte 65536 gånger så mycket arbete.
Om jag uttrycker det än mer vagt: Att ha 14 bitar bitdjup leder till mycket mer data att hantera och ännu fler och mer omfattande beräkningar - kort sagt, avsevärt mer arbete för processorn.
Det kanske stämmer, alltså jag är inte expert på det på något sätt - det kanske inte funkar att jämföra rakt av mot flyttalsberäkningar i 16 respektive 32 bitar.
Men mer viktigt: själva poängen med att registrera och lagra fler nivåer är ju att extrahera mer information, exaktare information och kunna bearbeta signalvärdena mer utan att degradera informationskvaliteten.
Flödet från insamling av mätdata från sensorn fram till råfil är inte så linjärt. I teorin är de ju bara en rak datadump (det är ju så vi ofta uppfattar råfiler), men i praktiken gör man en hel del justeringar, försöker tvätta bort brus, mäta anomalier i utläsningen (som kan ha många och varierande orsaker) och korrigera dessa. Kort sagt - rådata är mer bearbetade än vi nog ibland inser. Och att öka bitdjupet handlar ju dels om att kunna göra allt detta med högre precision, men också om att göra mer av det, fler justeringar, fler kollar.
Man kanske skulle kunna uttrycka de så här: ökningen av bitdjup är kanske i sig själv inte så betungande, men de ökade beräkningarna som uppstår av att man vill utnyttja det större bitdjupet till att göra ett ännu bättre jobb ... Ger en väldig massa merarbete.
Men någon med mer kunskap i bildhantering får gärna motbevisa mig.
Och även i bildbearbetningsprogram i datorn i ett senare skede gör man sannolikt mer bearbetning av 14-bitars data än man gör av 8-, 10, eller 12-bitars data - mycket eftersom en av poängerna med att ha större bitdjup är just att man då kan göra mer (i mängd) och mer avancerade (svårighetsgrad/komplexitet) beräkningar av bilddata än om man hade ett mindre bitdjup att tillgå. Ju bättre underliggande data man har, ju mer kan man justera saker, ju mer kan man ta bort felaktigheter via sammanvägning av (fler) saker.