Nordiska museet fortsätter att rädda och digitalisera fotografier från sina stora bildsamlingar. Under perioden 2024-2026 pågår två digitaliseringsprojekt med syfte att säkra material som riskerar att annars brytas ner. Bilderna görs även tillgängliga för forskare och allmänhet.

Projekten berör totalt cirka 100 000 foton i museets arkiv av fotografer som K W Gullers, Gösta Glase, Bo Trenter, Karl Erik Granath samt Siv och Key Nilsson. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med KulturIT, Wikimedia Sverige och fotohistorisk expertis knuten till Stockholms universitet. Kopplat till projektet finns även ett externt större forskningsprojekt vid Lunds universitet som med hjälp av AI utforskar hur mjukvara kan hjälpa historiker att nå ny historisk kunskap.

Foto: Bo Trenter

Projekt Bildminnen för framtiden 

Fotosamlingarna består till stor del av negativ, vars beståndsdelar både är instabila och bryts ner över tid och därigenom har en begränsad livslängd. Genom att digitalisera dem säkrar museet informationsinnehållet för eftervärlden och bilderna bli mer användbara och tillgängliga för både allmänheten och forskningen. Projektet pågår under perioden 2024-2026 och är en del av regeringens digitaliseringssatsning.

Urval arkivbildare i projektet Bildminnen för framtiden 2024: K W Gullers , Axel Fredriksson, Gösta Glase, Bo Trenter, Siv och Key Nilsson, Carl A Nordin, Hans Malmberg, Karl Erik Granath  och Sallstedt Bildbyrå 

Projekt Hotade minnen - Sveriges historia i bilder

I projektet Hotade minnen - Sveriges historia i bilder digitaliserar Nordiska museet ett urval av de kultur- och fotografihistoriskt mest väsentliga delarna av sin nitrat- och acetatsamling och gör dem tillgängliga.Projektet fokuserar på att digitalisera ett urval ur amatörfotografers enskilda arkiv och museets egna fotodokumentationer. Projektperioden pågår under första halvåret 2025 och finansieras av Jacob Wallenbergs stiftelse. 

Urval arkivbildare i projektet Hotade minnen 2025: Sallstedt Bildbyrå, Tore Johnsson, Berndt Klyvare, Albert Eskeröd, Nonny Lundberg, Olle Thaning, Emelie Demant Hatts arkiv, Bengt Sandberg, Carl Falkman, Elin Anrep, Filip Hultblad, Gösta Lundquist, Hanna Gabrielsson, John och Ingalill Granlund, Marianne Fällström, Vigdis Forberg , Walldéns släktarkiv, Hedda o Harry Karlsson, Björn Myrman, Erik Tryggelin, Johan och Augusta Larsson, Gösta Spång, Rustan Bergvall, Staffan Klingspor 

Dessa bilder digitaliserar Nordiska museet 

Nordiska museet baserar beslutet om vilka bilder som ska digitaliseras på en kombination av olika kriterier. Dels bedöms bildernas relevans, dels dess fysiska tillstånd. Urvalet har skett i samarbete med professor Anna Näslund och de bilder som har valts ut utgör en del de kulturhistoriskt mest betydelsefulla bilderna i samlingen av nedbrytningshotade plastnegativ.

Relativt lite material från 1900-talets andra hälft har blivit digitaliserade i tidigare projekt.

För att bättre representera olika tidsperioder i den "digitala samlingen" har fotografier producerade från 1960 och framåt prioriterats, liksom kvinnliga fotografer. Likaså har den allra största delen av det bildmaterial som digitaliserat hittills varit i svartvitt och därför har färgbilder prioriterats inom dessa två projekt. Bilder som är ovanliga, unika och därmed oersättliga har valts framför bilder som finns i stora mängder och i flera institutioners samlingar. Ambitionen har varit att urvalet ska omfatta en bredd av fotografer som skildrar människor, platser, föremål och händelser kopplade till vardagslivet i Norden.

 De digitaliserade bilderna från projekten publiceras löpande på digitaltmuseum.se.

Av David Elmfeldt

Publicerad 2024-10-08.

Läs mer om

Nordiska museet

Läs mer

Medier

Nordiska Museet har digitaliserat 100 000 bilder