Medier
Efter vattenskadan - kolla in bilderna på Nordiska Museet.
Nordiska museet bildsamling omfattar cirka sex miljoner foton. Det är en ovärderlig källa för att förstå människors livsmiljö i Sverige och Norden
I januari 2021 brast en kommunal vattenledning. Vatten trängde in bland tusentals negativ. Ett stort projekt, kallat 100 00 Bildminnen, startades för att rädda bilderna, och i samband med det drog man även igång ett digitaliserinsarbete. Nu har man gjort flera bilder tillgängliga för allmänheten, forskning och media.
Enligt museet själva har det troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt.
Fotografierna är från sent 1800-tal fram till 1970-talet. Majoriteten är tidigare osedda. Det är privata familjebilder, enskilda fotografers arkiv, bilder från yrkes- och amatörfotografer och arkiv från företag och institutioner. En del har illustrerat veckopress, andra reklam och modemagasin.
Här finns bland annat K.W. Gullers, internationellt känd från Utställningen Family of Man och i Sverige för sina skildringar från folkhemstiden och uppdrag för svensk industri. Gösta Glase, känd för sina ikoniska bilder av Stockholm från mitten av århundradet. Man kan se Gunnar Lundhs stora arkiv över svenskt vardagsliv, politik och resor från 1920-50-talen och Sten Didrik Bellander, assistent till Richard Avedon i hans tidiga karriär, känd för sina porträtt, kommersiella bilder och modefotografi.
Kolla även in Britta Oskarssons semesterbilder från 1920- och 30-talet och bilder från SAAB:s fabriker i Trollhättan och Linköping från 1940-1970-talet.
Fotografierna är organiserade under ämnen som stad och landsbygd, arbete och fritid, kulturella sedvänjor och modefotografi, porträtt och reklam.
Foto: K.W Gullers/Nordiska museet
Foto: Gullers på SAAB/Nordiska museet
Foto: K.W Gullers/Nordiska museet
Foto: O.Olofsson/Nordiska museet
Foto: K.W Gullers/Nordiska museet
Foto: Olofsson/Nordiska museet
Foto: Gösta Glase/Nordiska museet
Foto: B. Oskarsson/Nordiska museet
4 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/B
Stadsmuseet har ju enligt museets uppgifter kring 4 miljoner analoga historiska bilder i sina magasin. Några få tusen digitaliseras per år och hittills har man digitaliserat och publicerat 41 000. Särskilt färgbilderna är illa ute och en del svartvitt är väldigt gammalt - 100 år och mer. Ingen vet egentligen hur länge dessa analoga bilder faktiskt tål att lagra innan de fejdar bort i tysthet.
Det är nog rätt få som inser hur illa detta är om man även betänker att det inte bara varit Stadsmuseet man hyvlat pengar från vareviga år. Man har fått ett antal miljoner för några år sedan för att kunna digitalisera det s.k. Rotemansarkivet som innehåller mängder av porträtt, som bl.a. varit intressant för släktforskningen men det jag undrar är vad man tänker göra med resten av detta gamla kulturarv innan det är för sent.
Det skulle också vara intressant att veta hur det står till med metadatasättningen av detta material. Tyvärr brister ju den ofta då det är en väldigt tidskrävande process om man inte har effektiva system för det. Utan kontext, så är värdet av många av dessa bilder tyvärr onödigt begränsat.
Typiskt också att man vaknar när en del av arkivet i detta fall utsätts för vattenskada.
Tack i alla fall för länkarna och artikeln!
Exempel på metadata:
Det man kan tycka om det är att det är helt centrerat kring arkivdata.
Det är rätt säkert så att det är tunt med kontextdata
IDENTIFIKATIONSNUMMERNMAx.0094585
ALTERNATIVT NUMMERKW_Gullers_1_6_14_a_0024 - Tidigare använt inom den egna institutionen
INGÅR I SAMLINGMassdigitalisering ur Nordiska museets arkiv
ÄGARE AV SAMLINGNordiska museet
INSTITUTIONNordiska museet
PUBLICERAD7 april 2024
UPPDATERAD19 juni 2024
DIGITALTMUSEUM ID0210114422430
DIGITALTMUSEUM UUID6a8a9290-b466-49e5-8b74-273b468cd3c9
Jag har ju inte hunnit läsa ut internet än …
Annars kan du ju reallokera en del av den tid du har tid till på Fotosidan :-)
Det är ju egentligen bara en fråga om val och prioritering.