Lag och rätt
Europaparlamentet har röstat ja till en ny upphovsrättslag. Det innebär att sociala medier senast 2021 måste införa filter som gör att det inte går att ladda upp upphovsrättsskyddat material som man inte äger rätten till. Lagen innebär också att företag som Google och Facebook ska betala ersättning när de länkar till material från olika medier.
Omröstningen förgicks av en hård debatt, men det förändrade inte majoritetens positiva inställning till lagförslaget.
– Det här är en mörk dag för internet. Det är ett dåligt beslut för det öppna internet där vi kan dela information med varandra. Det är ett dåligt beslut för jobben och det är ett dåligt beslut för innovation i den digitala världen, skriver parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) direkt efter omröstningen i ett mejl till DN.
Han är framför allt kritisk till artikel 11 och 13.
– Den så kallade länkskatten och uppladdningsfiltret kommer sakta ned hela internet. Det gör internet till kabel-tv, säger han.
Artikel 11 (artikel i 15 i kompromissförslaget) innebär att stora nätaktörer som Google och Facebook måste betala fotografer och andra upphovsrättsinnehavare för deras arbete genom en så kallas länkavgift. Efter en del kompromisser innebär lagförslaget nu att mindre plattformar som exempelvis bloggar inte ska omfattas.
Artikel 13 (artikel i 17 i kompromissförslaget) innebär att sociala medier behöver ha avtal med alla som laddar upp upphovsrättsskyddat material. Alternativet är att införa tekniska hjälpmedel, så kallade uppladdningsfilter, som filtrerar bort upphovsrättsskyddat material. Även om många upphovsrättsorganisationer välkomnar detta finns en oro för att filtren stoppar fel material.
– Det är inte bara nätjättarna som påpekar att det är omöjligt. Det går inte att teckna licenser med alla upptänkliga upphovsrättsorganisationer över hela världen för att kunna garantera att inget skyddat material laddas upp, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen till Svenska Dagbladet.
Då återstår bara att införa någon form av tekniska filter som läser av bilderna eller videorna innan de laddas upp. Problemet är att ingen vet hur de filtren ska se ut och hur grovmaskigt nätet kommer att bli, enligt Jonasson.
Lagen gör undantag för kritik, satir och parodier. Det ska alltså enligt lagens förespråkare även fortsättningsvis gå bra att ladda upp exempelvis memes. Många kritiker menar dock att ett AI-styrt filter kommer ha svårt att avgöra vad som är en parodi.
En annan oro gäller mindre organisationer och sajter som inte har råd eller tekniska resurser att använda någon form av filter. Om någon användare till exempel laddar upp en skyddad bild så kan det resultera i böter för sajten.
– Det finns skrivningar i direktivet om att sajten måste ha funnits ett visst antal år och ha ett visst ekonomiskt resultat. Men det är inga jättesummor vi pratar om och den som startar en ny tjänst i dag kan ganska snabbt komma till gränsen där man måste utföra den här kontrollen, säger Måns Jonasson till Svenska Dagbladet.
Samtliga tjugo svenska EU-parlamentariker har tidigare sagt att de skulle rösta nej till direktivet. I sista stund ändrade sig dock tre socialdemokrater och sade att de skulle rösta ja eller att det i alla fall lutar åt ett ja, uppger DN.
– Det är viktigt att stärka rättighetsinnehavarna. Vi har analyserat det här väldigt noga, vi har ställt alla viktiga frågor, vi har talat med jurister om det här. Och med alla dessa samlade försäkringar tycker jag att vi kan rösta ja, sade Jytte Guteland (S) till TT inför omröstningen.
16 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Åter igen politiker som har kalender därhemma på väggen från 1984 som tar beslut om något de inte kan ett skit om.
Jag blir inte klok på artikel 15 (som jag antar är "länkskatten"). Är det när t.ex. Google kopierar en del av det material som finns i en sökträff som artikel 15 slår till?
Varför kallas det då för "länkskatt" när det handlar om kopiering?
Om mitt antagande ovan inte är korrekt, vad handlar det då om?
Det har ju införts liknande lagar i Spanien och Tyskland tidigare. Det har inte funkat så bra: https://www.linkedin.com/pulse/link-tax-experiences-germany-spain-article-11-ec-proposal-tani/
En intressant fråga är ju om man kan avtala sig runt den kommande lagstiftningen. Alltså att google kan välja att ta bort tidningshusen/förlagen/etc.i sin indexering och tvinga dessa att frånsäga sig ekonomisk kompensation om de vill bli "sökbara" igen. (Precis som skedde i Tyskland). Men det är väl svårt att svara på innan lagstiftningen är klar.
Länkskatt kommer ifrån hur det fungerar idag. Gamla länkar var ju bara blå text man kunde klicka på. Idag med denna lagen är vi tillbaka i det, eftersom att göra som man gör idag och lägga in text, bilder mm i "länken" nu delvis stoppas. Man måste betala för att ha rätten till den användningen av materialet.
Om det inte blir ett explicit förbud mot den sortens avtal (men det torde strida mot fri avtalsbildning) så bör det vara fritt fram för Google att göra så, men det finns väl en inte försumbar risk att EU då kommer att hävda att Google på grund av sin dominerande ställning inte ska få välja själva vilka sökresultat de presenterar.
Nu flyttar man ansvaret helt till plattformarna. Hittar du ditt material på t ex YouTube, blir Google direkt bötfällda för det. Plattformarna måste proaktivt förhindra material att nå deras plattformar. Och det gäller inte enbart t ex video på YouTube. Det gäller även kommentarer, profilbilder osv. Finns det på plattformen, äger plattformen ansvaret.
Det som då är risken är att alla kommer vara väldigt aggressiva, för att undvika böter. Man lär inte vilja ha en gråzon, det kan bli dyrt. Så kraftigare begränsning på vad som får läggas upp.
Att sköta detta kräver personal + teknik i form av filter o dyl. Detta för det svårare att starta upp något nytt. Det finns undantag för småföretag, men då får du också se till att inte växa för mycket.
Så i slutändan riskerar det att bli både minder innovation, färre nya tjänster som startar och även en försämring i de plattformar vi har idag.
Direktivet kommer ju med största sannolikhet innebära att sociala plattformar tvingas att införa automatiska filter för att förhindra att upphovsrättsskyddat material sprids olagligt. Det finns ju redan Content ID på Youtube sedan tidigare där Youtube lagt ner ca 60 miljoner dollar på att utveckla och underhålla lösningen som ändå har kritiserats starkt av användare för att blocka tillåtet material samtidigt som rättighetsinnehavare kritiserar lösningen för att inte blocka tillräckligt mycket otillåtet material. (Ett helt sjukt exempel på det förra: https://www.eff.org/takedowns/ten-hours-static-gets-five-copyright-notices ).
Så ingen är nöjd med lösningen.
Direktivet innebär ju i princip att Youtube's Content ID ska införas på hela internet. Jippie!
Hur kommer det där att fungera förresten? Direktivet säger att det är den sociala plattformen (ex.vis Facebook) som är ansvarig för att otillåtet material inte laddas upp. Det är dock ett EU-direktiv, innebär det i så fall att ett eventuellt automatiskt filter endast kommer att tillämpas på uppladdningar som sker inom EU? Vad händer om en användare i USA laddar upp material som är upphovsrättsskyddat i EU på Facebook? Är då FB inte ansvarigt för innehållet utan istället den enskilde amerikanske användaren?