Lag och rätt
Väntetiden på att få drönarbilder godkända för att spridas offentligt är upp till 79 dagar. Det kan ge allvarliga konsekvenser för demokratin, menar Bildleverantörernas förening.
2016 tog Lantmäteriet över uppgiften från försvaret att granska och ge spridningstillstånd för bilder eller filmer tagna med drönare eller andra luftfartyg över land. Lantmäteriet fick två miljoner kronor för att lösa uppgifter som omfattade 700 ärenden om året i början.
Antalet ansökningar har ökat drastiskt sedan dess. Under 2021 skickades 30 000 ansökningar om spridningstillstånd in. Men Lantmäteriet har inte fått utökade anslag. De har lyckats korta ner handläggningstiden till 24 minuter per ärende, men det finns 4 500 ärenden i kö.
Konsekvenserna har blivit att flygbilder kan bli inaktuella innan de får lov att visas. Ett sådant exempel är en videosnutt till en reklamfilm för ett politiskt parti inför valet. Spridningstillståndet kom efter valet.
Ett annat exempel är en film inför Sveriges ordförandeskap i EU. Regeringskansliet bad Lantmäteriet om att få gå före i kön, men fick nej med hänsyn till lagtexten.
Ett allvarligare problem är att medieföretag inte kan använda drönarbilder till nyhetsbevakning utan att bryta mot lagen.
– Det här är helt oacceptabelt i ett land som säger sig värna pressfrihet, yttrandefrihet och företagande, säger BLF fotografernas ordförande Putte Salminen.
Innan Lantmäteriet 2016 tog över uppgiften från Försvaret fanns en egenkontroll som tillät fotografen att själv avgöra om bilder/filmer behövde granskas utifall motivet kunde avslöja något skyddsvärt. Systemet fungerade inte helt tillfredsställande och skrotades.
Nu utreder Lantmäteriet om det går att införa branschspecifika regler, exempelvis att fotografer som levererar till medieföretag inte behöver ha spridningstillstånd.
– Vi behöver omgående finna en väg framåt som respekterar rikets säkerhet men som inte stryper den tredje statsmakten, säger BLF fotografernas ordförande Putte Salminen.
13 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Nä, Riksdagen bör inse vad det grundläggande problemet är och åtgärda det.
Det borde gå att hitta en lösning där statens skyddsbehov inte lägger hinder för mediernas demokratiska funktion. Alltså att bilderna kan säkerhetskollas snabbt.
Lös det grundläggande problemet istället, men framförallt ändra lagen så att det inte blir lika lätt som nu för spioner att ta reda på var det är värt att snoka mer.
Dessutom finns ju den aspekten att spioner sällan bryr sig om lagarna i landet där denne spionerar, så vare sig det är lagligt eller inte skulle ju en spion göra det den vill.
Jag bara undrar...