Lag och rätt
Det räcker inte med ja från patienter och vårdpersonal för att få fotografera på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Även kommunikationsavdelningen och en jurist måste säga ja – men oftast säger de nej.
DN-reportern Anna Gustafsson berättar för tidningen Journalisten hur DN:s utsända fick kämpa för att ta en bild av en bandagerad anonym fot. Och att söka lov att fotografera en operation är helt utsiktslöst, trots medgivande från både läkare och patient. Något som frilansfotografen Elisabeth Ubbe fått erfara.
I höstas begärde hon tillstånd att få göra ett reportage DN om en ny metod där klitoris rekonstrueras på könsstympade kvinnor.
– Läkaren och kvinnan som skulle opereras gav båda sitt tillstånd. Men av pressavdelningen fick jag höra att jag aldrig skulle få tillstånd att fotografera en operation. Jag har tidigare fotograferat förlossningar på KS och det här verkar vara en ny policy som gör det svårjobbat, minst sagt, säger Elisabeth Ubbe.
Enligt Mirjam Kontio på sjukhusets pressavdelning kan man inte ge ett medgivande om man inte helt kan förutse hur bilderna kommer att bli, och en operation kan gå fel.
Anna Gustafsson på DN ser en risk att strikta fotoregler ger en mer tillrättalagd journalistik och en skev bild av en offentligt finansierad verksamhet.
– Och de bygger på en misstro mot journalister. Vi måste kunna bevaka vården, skildra det positiva och det negativa. Vi är inte ute efter att nita någon.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke säger i samma artikel att sjukhusen har ett ansvar att värna patienternas integritet.
– Men att kategoriskt säga nej även i de fall personal och patienter sagt ja till fotografering framstår som halsstarrigt. Kan man med restriktioner som att patienter och personal får godkänna bilder garantera att endast de som gett medgivande blir fotograferade i situationer som inte uppfattas som integritetskränkande, bör man tillåta fotografering, säger Nils Funcke.
12 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Vet inte om jag tycker att det här är ett brott mot yttrandefriheten att hindra en journalist att fotografera under en operation.
Jag köper att man skulle vilja övervaka sjukhusstyrelsens möten. För de flesta patienter däremot är det som sker på sjukhuset av mycket privat karaktär. Att en patient och en läkare givit något slags medgivande betyder inte mycket eftersom det finns så många andra patienter så nära impå, Ett sjukhus är inte en privat läkarmottagning, läkaren på ett sjukhus har inte mandat att fatta den sorten beslut.
Men det är väl egentligen ingenting nytt, man får väl inte filma på rättegångar heller, och där är ju normalt det som sker öppet för allmänheten medan sjukjournaler och dylikt normalt är under sekretess.
Nu tror jag inte fotografen menar något illa, men tyvärr finns det alltför mycket pengar i bilder av en mer oetisk natur (papparazzibilder).
Jag förstår inte vad paparazzi har med det här att göra. Det är väl klart att det inte handlar om att ställa dörrarna på vid gavel och släppa in alla slags fotografer utan någon kontroll. Det handlar ju om att fota specifika i förhand bestämda motiv. Allt annat är brott mot reglerna. För övrigt tas de flesta paparazzi-bilder idag av privatpersoner med mobiltelefoner. Dom lär fortsatt finnas på sjukhusen.
Utifrån vilket perspektiv (förutom att manifestera sin egen makt) kan informationsavdelningen sätta sig över en läkarens medicinska beslut och en persons privata beslut att medverka?
Här handlar det om att både patient och läkare har godkänt fotografering, så jag tycker nog att byråkraterna inte ska lägga sig i.
Däremot är det utomordentligt fånigt av byråkraterna på sjukhuset att lägga sig i när både läkare och patient har samtyckt till att bli fotograferade. Det tycks vara ett utslag av räddhågsen obstruktion.
Det är skillnad på sjukhusfotografer och bildjournalister i tänkande, bildstil och kanske även i skicklighet. DN har några av världens bästa fotografer, så det är inte alls säkert att de skulle ta samma bilder. Operationsbilder skulle kanske inte se så olika ut, men för reportage om Sjukhuskyrkan eller cancersjuka barn kan det bli mycket stor skillnad.
Sjukhusfotograferna har redan att göra och om DN och andra medier vill göra ett genomarbetat reportage så är det inte troligt att sjukhusfotograferna skulle kunna ställa upp med all denna tid.
Om sjukhuset producerar materialet åt medierna uppstår ett journalistiskt dilemma eftersom materialet är sållat innan det når någon av tidningens journalister. Det kan alltså finnas bilder som kommunikationsavdelningen inte släpper igenom av andra anledningar än att värna om personlig integritet.
Seriösa medier har naturligtvis ingen önskan att publicera känsliga bilder som kan råka tas. De sorteras bort. Och litar inte sjukhuset på denna process så kan de ha en granskning av bilderna likt den som Försvaret hade av flygbilder förr.
Här är en bild från Karolinska som var helt okej för 9 år sedan men som antagligen inte skulle kunna tas idag.
https://www.flickr.com/photos/froderberg/225507045/
Och om det nu finns en sekretessbestämmelse som hindrar en fotograf från att fotografera en patient där både patienten och vårdpersonalen (främst ansvarig läkare) har gett sina medgivanden, så bör en sådan bestämmelse avskaffas med det snaraste.
Om det är någon som "adlar sig själv" som "som ruvande på sanningen" i den här situationen så är det sjukhusledningen.