Annons
Artiklar > Den iakttagande fågelfotografen

Den iakttagande fågelfotografen

Lappuggla i Uppsala. Foto: Amanda Alvenäs

 

Amanda Alvenäs har bara fotograferat fåglar i två år, men njuter av både jakten och utevistelsen. Genom att fotografera fåglarna i deras naturliga miljö lär hon sig mycket om deras beteende.

Amanda Alvenäs är född och uppvuxen i en familj som tillbringade mycket tid ute i skog och mark.

– Båda mina föräldrar är fågelskådare och när jag var liten fick jag alltid följa med dem ut i naturen och leta efter fåglar. Fram tills för två år sedan var jag nöjd med att endast skåda fåglar. Sedan fotograferade jag en lappuggla, säger Amanda.

Som fågelskådare hade Amanda varit helt nöjd med att betrakta djuren på avstånd. Som fågelfotograf räcker det emellertid inte med att se fåglarna på långt håll. Tvärtom. För att få bra bilder måste fotografen ta sig närmare djuren. Därför krävs inte bara ett bildseende och en hygglig kamerautrustning för att sälla sig till fågelfotografernas skara. Det krävs även en massa tålamod och envishet och dessutom en god portion tur. 

– Eftersom det är ofrånkomligt att man gör väldigt mycket misstag är det bra om man kan se alla dåliga bilder som en del av lärande-processen. Och så får man läsa på om de olika fåglarna för att hitta de bästa strategierna för att kunna närma sig utan att de flyger iväg.  

Vanligtvis smyger Amanda sig på fåglarna. 

– Det är som att vara på jakt. När jag smyger omkring vet jag vanligtvis vilken fågel jag letar efter eftersom jag oftast har fått ett tips från någon fågelskådare eller sett registrerade
observationer på till exempel artportalen.se. 

Amanda tycker att det är lättast att fota rovfåglarna när de är på jakt.  

– Då kan de vara så styrda av sina instinkter att de inte bryr sig om att en fotograf står och knäpper bilder av dem.

Rovfåglarna är de klara favoriterna, särskilt ugglorna.

– De påminner mig om skogsväsen. Särskilt lappugglan. Jag gillar lappugglans utstrålning som omges av en särskild mystik. 

Lappuppgla i morgonljus i Västmanland.

Mötet med lappugglan

Kanske beror de varma känslorna också på att det var just en lappuggla som Amanda fotograferade den där första gången. Hon hade följt med sin fotograferande sambo ut i markerna för att spana efter just lappugglan som sades ha landat någonstans i området. När de hittade fågeln satt den uppflugen på en påle. Amanda bad om att få låna kameran och smög sig försiktigt närmare. 

– Jag var bara några meter ifrån fågeln då den vred på huvudet i 180 grader. Jag trodde aldrig att jag skulle komma så nära en vild uggla. Det var så roligt att komma hem med en bild av mötet. 

Innan mötet med lappugglan trodde inte Amanda att foto var hennes grej.

– Jag hade aldrig varit särskilt intresserad av att fotografera innan. Men efter bilden på lappugglan började jag att spara ihop pengar till sin egen kamerautrustning, och sedan dess har fotograferandet fortsatt.

Än så länge har Amanda inte ställt ut sina bilder, men hon hoppas på att göra det i framtiden. 

– Jag vill gärna sprida bilderna mer. Det är roligt att visa dem och få lite bekräftelse på att det man gör är bra och viktigt. Särskilt roligt är det att visa bilderna för dem som inte invigda i fågelvärlden. Ofta visar Amanda sina bilder från dator- eller telefonskärmen, och samtidigt som hon visar bilderna svarar hon på alla frågor om fågeln, dess habitat och om själva fotograferingen. 

– Ofta lär man sig genom att studera fåglarna i deras naturliga miljö under fotograferingen: det är enligt mig det enklaste sättet att läsa sig. Det finns otroligt många arter att upptäcka, vilket också en del av charmen. 

Men att fotografera fåglar är inte bara knepigt av uppenbara skäl. Det finns också en moralisk aspekt att ta hänsyn till. Samtidigt som Amanda vill komma riktigt nära fåglarna riktigt för att kunna ta bra bilder, vill hon absolut inte störa dem. 

– Det är en balansgång. Så fort jag har fotograferat fågeln försöker jag att backa tillbaka för att inte distrahera djuret i onödan, för visst kan det vara ett störningsmoment för fågeln att bli fotograferad. Är den på jakt kan ju kamerans klickande störa dess koncentration.

Havsörn som landar.

Fotar örnar från gömsle

Amanda har fotograferat örnar från gömsle vid två tillfällen, varav den senaste var i februari 2017. Att vara på plats bland örnarna är en stark upplevelse. 

– Det bästa var att komma så nära örnarna, och man märker hur stora och mäktiga fåglarna är när de kommer så nära. Under ett par timmar höll cirka femton örnar till runt gömslet. Det var ett jäkla liv. 

Örnarna lockades till åteln med fiskrens och slaktprodukter. På strategiska ställen framför gömslet hade arrangören placerat grenar som örnarna kunde sitta på när de blev fotograferade. 

– En del av örnarna var lite försiktiga. De satt bara och tittade på kalaset på avstånd, eller flög förbi och plockade upp mat i farten. Andra örnar satt på de utplacerade grenarna eller åt direkt på marken.

Nästa år planerar Amanda och hennes sambo att åka tillbaka och fotografera örnar igen. Målet för den fotograferingen blir att ta flera flygbilder. Men innan dess vill Amanda jobba mer med att exponera under besvärliga ljusförhållanden. 

– Ljuset vid åteln var inte optimalt på grund av en ljusare bakgrund och ett svagare ljus på fåglarna. Jag vill komma hem med ännu bättre bilder nästa gång, men jag är ändå mycket nöjd med dagen.

Spanande sparvuggla i Uppland.

Vad är en bra fågelbild?

– Jag tycker att skärpen måste sitta samt att bakgrunden är enhetlig och på långt håll. Den får inte varför ljus. 

För att lyckas med detta måste fotografen komma nära fågeln – det är så man får bra skärpa och bakgrund enligt Amanda. 

– Dessutom slipper man förstöra bildkvaliteten genom att göra hårda beskärningar. Sedan kan man tänka på ljuset: att fotografera tidigt på morgonen eller när solen är på väg ner. Det hårda dagsljuset väljer jag gärna bort. 

En ytterligare talang som måste tränas upp är att kunna förutsäga fåglarnas beteende. 

– Det går att planera bilden genom att försöka förutsäga vart fågeln ska flyga härnäst. Småfåglarna är svårast att förutsäga eftersom de rör sig mer. 

I sina bilder försöker Amanda att visa upp fåglarnas naturliga beteende och säger sig ha en tendens att gilla det mer oförutsägbara. Det medför att hon inte störs av det lite
stökiga som grenar och kvistar som sticker
ut här och där. 

– Tvärtom kan det stökiga bidra till att göra bilden mer spännande. Då visar bilden fågelns naturliga miljö. Jag brukar försöka tänka på att få in mer miljö i mina bilder nu för tiden. Miljön speglar fågelns beteende och berättar om fågelns liv. Motivet blir mer talande med ett sammanhang. 

Fast man behöver inte alltid ge sig iväg särskilt långt för att kunna fotografera. Ibland räcker det med en cykeltur på fem minuter för att vara framme. 

– Det finns flera fördelar med att fotografera i närmiljön, till exempel att att det är så mycket lättare att återkomma till ett motiv. Det är lyxigt att kunna cykla till sina motiv, särskilt som jag vet att andra fotografer tvingas köra hur långt som helst för att kunna ta sina bilder.

Tornfalk med byte.

Masters på lantbruksuniversitetet

Amanda studerar just nu sin sista termin på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (Detta skrevs i våren 2017. Red anm). När hon är klar med utbildningen planerar hon att fortsätta jaga fåglar med kameran, om än vid andra tider än nu. 

– Troligast är att jag gör som många andra fotografer och tillbringar tid bakom kameran under helgerna och semestrarna. Förmodligen fortsätter jag som fritidsfotograf, och kanske börjar att sälja printar framöver. 

För det är inte bara fotografierna som lockar. Bilderna är inte ens det viktigaste för Amanda. Det är naturupplevelserna som tycker att uppskattningen av naturen i sig är den bästa motivatorn för att få en bra bild. 

– Om allt fokus hamnar på att komma hem med fantastiska bilder varje gång är det ofrånkomligt att man blir besviken ibland. Det är viktigt att njuta av miljön. Man får se så mycket under fotofärderna som man hade missat annars.

Klart är att Amanda inte har några planer på att lägga kameran åt sidan.

– Att fotografera har blivit något som jag identifierar mig med, tycker är roligt och är stolt över. 



Publicerad 2017-10-23.

10 Kommentarer

lassetjus 2017-10-23 13:57  
Fina bilder, särskilt på Lappugglan. Mäktig fågel liksom naturligtvis Havsörn och Kungsörn.
Amanda Alvenäs 2017-10-29 18:35
Ja, de är fantastiska fåglar. Så roligt att få ta bilder av dem. Mvh
jag&bilden 2017-10-23 14:15  
Väldigt vackra bilder.
Speciellt på ugglorna, de är häftiga!
Amanda Alvenäs 2017-10-29 18:37
Roligt att du uppskattar bilderna. Ugglorna är favoriter, väldigt speciella fåglar. Mvh
GeirF 2017-10-23 15:48  
Bra portrett av en flink fotograf. Fine bilder. Utfordringen er å «smyge» seg inn på fuglen ved å være tålmodig og la fuglene bli «kjent» med ditt nærvær. Etter mitt skjønn er det dette som virkelig er fuglefotografering. Å komme nær er alfa og omega. Ofte ikke vanskelig å ta gode bilder når en bruker skjul og/ eller åte. Tar alle mine bilder ved å smyge meg inn på fuglen. Kun fotografert på åte en gang.
Mvh Geir
Amanda Alvenäs 2017-10-29 18:43
Det är som du säger en utmaning att smyga sig inpå fåglarna, men extra roligt när man väl får en bra bild. Även vid gömslefoto tycker jag att det kan vara svårt. Det gäller att vara på alerten så man hinner få fokus och knäppa bilderna innan fågeln har hunnit flyga iväg. Roligt att du gillar bilderna. Mvh
ANNONS

Mer premiumläsning