Fotosidan testar
Sigma 12-24 mm f/4 DG HSM Art är en rejäl pjäs med extrema bildvinklar. Vi imponeras av frånvaron av optiska fel och jämför mot Sigma 14/1,8 Art som kostar lika mycket.
Sigma har haft 12-24-zoomar länge, den allra första versionen hade ett lindrigt sagt blandat rykte när det gällde kvalitet, nästa version som kom 2013 var bättre, men hade ändå svårt att övertyga. Med nya 12-24 mm f/4 DG HSM Art har de tagit i rejält och nu är resultatet helt klart riktigt bra.
Framhäv former. Kraftiga vidvinklar är kul när du vill vill få saker att se mer extrema ut än de är. Här framhävs verkligen byggnadens runda form och de störtande linjerna när man fotograferar snett uppåt förstärker mest känslan.
Bilddata: 14 mm, f/8, 1/250, ISO 200, Canon Eos 5D Mark III
Skärpan är bra över en mycket stor del av bilden redan vid maxbländaren. Kikar du allra längst ut i kanterna och hörnen så blir skärpan mjuk vid f/4, men blir okej vid f/5,6 och bra vid f/8. Det är ju lockande att jämföra med Sony 12-24/4 som är lite bättre skärpemässigt. Men det objektivet passar inte till Canon- och Nikon-kameror, något som däremot Sigma 14/1,8 Art gör. Att jämföra med den känns därför lite mer relevant. Med 14/1,8 Art blir aldrig skärpan riktigt lika mjuk i de yttersta hörnen, inte ens på f/1,8. Generellt kan man säga att det 14/1,8 Art är nästan lika skarpt vid f/2,8 som 12-24 Art är vid sin maxbländare f/4. Jämför vi vid samma bländarvärde är det fasta objektivet skarpare.
Mittskärpa, 12-24/4 vs 14/1,8. Till vänster ser du mittskärpan hos Sigma 12-24/1,4 Art vid 12 mm och f/4, till höger ser du mittskärpan hos Sigma 14/1,8 Art vid sin maxbländare f/1,8. Bilderna är tagna från samma position. Det fasta objektivet är ungefär lika skarpt fast det är mer än två steg ljusstarkare. I hörnen är zoomen skarpare vid maxbländare, men redan nedbländat till f/2,8 är det fasta objektivet ikapp.
Ser vi till vinjettering så är det lite som med skärpan, det är jämnt ända ut nära kanterna, men precis längst ut vinjetterar 12-24 en del vid maxbländaren. Distorsionen är mycket väl kontrollerad, en aning tunnformig vid 12 mm, närmast neutral vid 14 mm och från 16 mm ser du en svag kuddformig. Objektivet har försumbara kromatiska fel och motljusegenskaperna är riktigt bra. Oskärpeteckningen är okej, men har inte den där riktiga lugna mjukheten.
Måttlig vinjettering. Här ser du vinjettering från bildens övre vänstra hörn (åt vänster) till mitten (åt höger) vid bländare f/4 upptill, f/5,6 i mitten och f/8 nedtill. Vid f/4 är det en tydlig men ändå måttlig vinjettering precis längst utåt hörnet. Redan vid f/5,6 är den så svag att den är försumbar, vid f/8 är den i praktiken borta.
Försumbar distorsion. Vid 12 mm finns en svag tunnformig distorsion, redan vid 14 mm är den nästan neutral och vid 16 mm har den blivit svagt kuddformig, något som bara tilltar ytterst lite när du zoomar till 24 mm. Sett till de extrema bildvinklarna har Sigma 12-24/4 Art i praktiken rätt försumbar distorsion.
Frontlinsen är välvd, så objektivet saknar filtergänga. Motljusskyddet är fast monterat och du skjuter objektivlocket utanpå. Sigma 12-24/4 Art har elektronisk bländare även i Nikon-versionen.
Sigma 12-24/4 Art är inte lika fantastiskt imponerande som sin fasta syskon Sigma 14/1,8 Art eller Sony 12-24/4 och Canon 11-24/4. Men Sony-zoomen finns bara till Sony och Canon-zoomen är nästan dubbelt så dyr. Valet kanske snarare handlar om 12-24/4 Art eller 14/1,8 Art, och där är svaret inte självklart. De två kostar lika mycket och är lika tunga. Zoomen är mer flexibel och 12 mm är mer extremt än 14 mm. Men f/1,8 mot f/4 är drygt två steg mer ljus.
Lek med linjer. När du tar extrema vidvinkelbilder utan att ha ett motiv nära blir det viktigt att ha linjer i bilden. Här har vi lagt på lite perspektivkorrigering så bland annat lyktstolpen till vänster inte lutar så kraftigt. Att räta upp så här skär ned bildvinkeln ungefär som om vi zoomat från 12 till 14 mm. Bilddata: 12 mm, f/4, 1/800, ISO 200, Canon Eos 5D Mark III
SLUTSATS
Sigma 12-24 mm f/4 DG HSM Art är ett mycket bra och prisvärt objektiv som passar bra in i Art-serien. Skärpan är bra vid maxbländaren och utmärkt över hela bildytan nedbländat ett par steg. Kromatiska fel, distorsion, vinjettering och spökbilder är välkorrigerade. Enda stora minusen är avsaknaden av filtergänga och storleken.
Fotosidan produktdatabas
Omdömen från medlemmar, testbilder och produktinformation
Bli först att kommentera
Logga in för att kommentera