Fotosidan testar
Ett ljusstarkt tele med låg vikt är en dröm för många. När Canon gjorde ett lätt 400/4 år 2001 blev inte skärpan på topp. Det har de fixat med den nya versionen
Om du funderar på ett 300 mm f/2,8 och vet med dig att du ofta kommer att använda det tillsammans med en telekonverter så kan nya Canon EF 400 mm f/4 DO IS II USM vara ett bättre alternativ. DO-objektivet väger 2 100 gram, 300 gram mindre än den senaste versionen av Canons 300/2,8. Sätter vi en 1,4x telekonverter på 300:an blir skillnaden dryga halvkilot. Det kanske inte verkar så mycket, men för mig hamnar de två olika objektivkombinationerna på varsin sida om en bekvämlighetsgräns.
Mest avgörande är vikten när man handhåller kameran, exempelvis vid fågelfotografering. Efter flera längre skogspromenader med 7D Mark II och 400/4 DO II på ena axeln (en närmast idealisk kombination för fågelfoto) och en 5D Mark III med ett 24-70/2,8 L II på andra axeln känner jag mig helt obesvärad. Skillnaden mot en 1D X med en 70-200/2,8L IS II, som jag är van att ha på axeln, är bara 180 gram.
Flourbehandlad. Canon har tagit bort de plana skyddsglasen längst fram på sina supertelen. Istället har de givit frontlinsen en flourbehandling som skyddar mot smuts.
Flera förbättringar
Förklaringen till den låga vikten är att objektivet är något kortare och smalare än en 300/2,8. Det har Canon åstadkommit genom att använda DO-linser som bryter ljusstrålarna i en brantare vinkel än konventionella linselement. Den föregående versionen gav en del fula motljuseffekter. Canon har fogat samman två DO-linselement och placerat dessa längre bak för att minska motljusproblemen. Dessutom använder Canon en mer avancerad antireflexbehandling. Vi har testat objektivet i hårt motljus utan problem – vi ser ingen påtaglig skillnad mot ett konventionellt teleobjektiv.
Till skillnad mot den förra versionen går det inte att ta bort stativfästet för att minska vikt och storlek. Det verkar som få fotografer utnyttjat den här möjligheten, som även fanns med förra versionen av 300/2,8L IS. Istället finns ett fast stativfäste som går lättare att rotera. Den gamla lösningen kunde kärva ibland. Små klickstopp markerar kvartsvarv.
Liksom de flesta andra supertelen från Canon har 400:an tre olika lägen för bildstabiliseringen. Läge 1 är för allmän fotografering, läge 2 för panorering och läge 3 som gör att stabiliseringen bara är aktiv när bilden tas. Det spar på batterierna och många som fotograferar rörliga motiv tycker att det blir lättare att följa spelaren eller fågeln, eller vad man nu fotograferar.
Stabiliseringen i det här objektivet skall kunna kompensera för skakningar motsvarande fyra steg kortare exponeringstid. Närgränsen har kortats till 3,3 meter.
Gemensamt alla andra supertelen utom 200/2 och 800/5,6 är också Power focus. Det är en funktion för långsam skärpedragning vid videofilmning. Att långsamt närma sig skärpepunkten kan bli effektfullt. Det finns två olika hastigheter som styrs med den tandade ringen som normalt används för att skärpan ska återgå till en förutbestämd punkt.
Snabb autofokus gör objektivet lämpligt för såväl sport- och naturfotografering. Canon EOS-1D X, 400 mm, f/4, 1/1000s, ISO 25 600.
Skarpare
Förutom att objektivet fått följa med vid sport- och fågelfotografering har vi även testat det mot två andra Canon 400 mm-objektiv: EF 400 mm f/2,8L IS II USM och EF 200-400 mm f/4L IS USM Extender 1,4x. Dessa två objektiv är bland de absolut bästa på marknaden och kostar över ett hundra tusen kronor vardera. Det visar sig att EF 400 mm f/4 DO IS II USM står sig riktigt bra vid en jämförelse. Vi har svårt att skilja 400/4 DO IS II från 400/2,8L IS II trots att vi använder ett krävande testmotiv som granskas i extrem förstoring. Jämfört 200-400/4L IS är 400/4 DO IS II något skarpare.
Tyvärr har vi inte haft möjlighet att testa mot EF 300/2,8L IS II USM som vi vet sedan tidigare tester är ett väldigt bra objektiv. En rättvis jämförelse skulle ske med 1,4-gångers telekonverter på 300:an, vilket påverkar skärpan negativt. Trovärdiga tester på nätet ger i handen att 300/2,8 med 1,4x telekonverter visserligen ger sämre upplösning än 400/4, men att skillnaderna är små och svåra att se i praktiken.
Skarpt med telekonverter. Även när telekonvertrarna EF 1.4x III eller EF 2x III används blir det skarpt. Här har vi använt en EF 1.4x III med full bländaröpping. Med 2-gångers telekonverter får man endast autofokus med Eos-1D-hus, Eos 7D Mark II samt 5D Mark III. Bilddata: 560 mm, 1/320 sekund, f/5,6, ISO 400.
SLUTSATS
Canon har fixat det som krävs för att göra EF 400/4 DO IS II USM till ett perfekt objektiv för natur- och pressfotografer som måste bära runt på sin utrustning under långa dagar. Skärpan och motljussegenskaperna är nu i klass med konventionella supertelen. Objektivet är väl värt merkostnaden jämfört med EF 300 mm f/2,8L IS II USM.
14 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Mvh. Johannes
Mvh. J
Vattenpolo bilden EXIF
Canon EOS-1D X | 400mm F4 1/1000 ISO25600 | 2015:01:10 19:30:19 | Adobe Photoshop CC 2014 (Macintosh)
Bilden på fågel
Canon EOS 7D Mark II | 560mm F5.6 1/320 ISO400 | 2014:12:29 13:12:30 |
Jag skulle rekomendera att du laddar ner EXIF Viewer 2.4.2 om du använder sig av Chrome. Det räcker att man har muspekaren över en bild och EXIF data dyker upp.
Valet är oerhört lätt i mina ögon. Varför i hela världen skulle jag (om jag var Canon användare och hade råd med så dyr objektiv) välja detta ??? Jag tror någon på Canon har fått en ordentlig hjärnskakning :)
För en fågelfotograf skulle jag rekommendera 400:an. Det ger lägre vikt vid handhållet. 400mm +1,4x ger högre skärpa. lägre vikt och snabbare autofokus än 300mm + 2x-telekonverter.
För press- och sportfoto kan f/2,8 vara viktigare. Det är väl bra att det finns alternativ?
Absolut Magnus. Jag glömde påpeka att jag utgår från mina behov. :)
Och även om man räknar in priset för en Canon 1.4 extender så är kombon drygt 2000 kronor billigare.