Lag och rätt För bilder i tryck vet de flesta vilka regler som gäller vid publicering. Men vad det gäller internet verkar kunskaperna mer svajiga. Bilder används ofta utan tillstånd till höger och vänster. Men vad kan man som fotograf göra åt saken? Och vad har man för rättigheter?

Vi träffade förbundsjuristen från Svenska Fotografers Förbund, Catharina Ekdahl för att reda ut det här med bilder på nätet, något som hon själv har haft många funderingar kring.
– Det är irriterande att inte bildstölder uppmärksammas mer. Samma regler gäller för bilder som för musik, men för musik verkar folk veta vad som gäller. Det beror antagligen på att skivbolagen och industrin bakom låter sina röster höras. De ser till att skapa debatt kring det här med att ladda ner musik. Men kring bilder är det inte likadant.

Finns det något skillnad på hur amatörfotografers och proffsfotografers bilder får användas?
– Nej, samma regler gäller. Man får inte använda bilderna utan lov, oavsett vem som tagit bilden.

Får en bloggare någonsin lägga upp en bild utan lov?
– Nej, rätten till bilden har alltid du som fotograf. Bloggare får inte lägga upp din bild utan tillstånd.

Vad gör man om man skulle hitta sin bild på en blogg?
– Om det är en privat bloggare som skriver för vänner och bekanta kan man fråga sig vad man som fotograf lider för skada egentligen. Om det ändå känns fel bör du ta kontakt med bloggaren och be denne ta bort bilden, men man behöver inte kräva någon ersättning när det är privat. Är det istället fråga om en kommersiell bloggare, som till exempel Blondinbella eller Alex Schulman, så är det en helt annan sak. De drar ekonomisk nytta av bilden som tillför ett mervärde till bloggen. Då bör du ta betalt därefter!

Utdrag ur SFF:s prisguide. Guiden visar de rådande bildpriserna på marknaden och bygger på information som SFF samlar in från bildbyråer, agenturer, bildköpare och fotografer. Avdelningen för bilder på nätet är ännu inte särskilt omfattande, som vi kan se ovan. (För att se hela prisguiden, se länk längst ner i dokumentet.)

I prisguiden finns inga anvisningar för vad det man ska ta betalt av en bloggare som vill köpa en bild, vad är eran kommentar till det?
– Bloggarna har fångats upp av media först för något år sedan. Och ibland plockar bloggare andras bilder hej vilt. Men fotografer har inte börjat reagera på det förrän de senaste två åren. Nu är det ett par stycken i veckan som ringer och frågar vad de ska göra åt bilder som har hamnat på någon blogg.

Hur mycket ska man ta betalt om man skulle hitta sin bild på en vinstdrivande blogg?
– Bloggen tangerar det redaktionella. Det är någon som sitter och skriver löpande information. Men samtidigt så kan man fråga sig om sajter som Stureplan.se är redaktionell eller kommersiell? Det lutar enligt min uppfattning klart mer åt det kommersiella hållet än åt det redaktionella. (Titta i utdraget ur prisguiden ovan för att se ungefär vad priset hammar.)

Finns det någon preskriptionstid när man inte längre kan anmäla någon för bildstöld?
– Hur lång tid det hinner gå innan du upptäcker bildstölden spelar egentligen ingen roll. Det är inget hinder att agera. Om det är inom tio år vill säga.

Hur är det med att länka till bilder?
– Om det är en vanlig hypertextlänk är det inga problem. Det är bara en referens till en annan sida. Men djuplänkar (direktlänk till bilden där den visas utan sammanhang) är däremot mer tvivelaktiga. Det beror på hur tydligt det är att du som besökare förflyttar dig till en annan sida.

Skärmdumpar har blivit väldigt vanligt på nätet. Vad gäller där?
– I en daglig nyhetsrapportering är det okej för etablerade medieföretag att använda skärmdumpar. I övrigt borde skärmdumpar räknas som exemplarframställning vilket kräver fotografens tillstånd. Men det kom nyligen ett avgörande i ett rättsfall som rörde skärmdumpar. Där bedömdes storleken på bilden vara avgörande för om det var okej eller inte. Hovrätten kom fram till att om bilden är så liten att den ligger i bakgrunden är det okej att använda den utan tillstånd. Men domstolens bedömning är mycket tveksam enligt min uppfattning.

Det har också blivit vanligt att konstnärer hittar bilder på nätet, som de sedan målar av. Vad är okej där?
– Vi får in många såna fall med fotografer som säger att de har hittat en nästan exakt kopia av deras bild. Det spelar ingen roll om fotografen är amatör, semi-proffs eller proffs. De har ensamrätten till det de har skapat, och det gäller även att föra verket vidare till annan konstart. Det är som när en bok blir film, då måste man fråga författaren om tillstånd först. Det är likadant med fotografier. Det finns ett undantag, och det är om någon skapar en målning utifrån ett fotografi, där målningen sedan betraktas som självständig, då kan konstnären använda sin målning fritt. I det fallet har konstnären gjort något mer än att bara måla av ett fotografi rakt upp och ned. Det är med andra ord okej att inspireras, men inte att kopiera.

Men hur fungerar det då om en fotograf tittar på en annan fotografs bilder och sedan tar en likadan själv?
– Juridiskt är det inga problem. Man kan diskutera om det är moraliskt riktigt, men man framställer inte ett exemplar av originalbilden, och då är det okej. Det är dock tveksamt om fotot får ett upphovsrättsligt skydd. Det är heller inte att rekommendera av renomméskäl. En fotograf strävar väl efter att få en självständig uppmärksamhet, eller hur?

Läs mer om vad bilder kan kosta i SFF:s prisguide.