Vi provar Sonys nya zoomar
Sonys två nya vidvinkelzoomar på varsin A9, FE 16-35 mm f/2,8 GM till vänster och FE 12-24 mm f/4 G till höger. Bilddata: Sony A9 + FE 12-24 vid 17 mm, f/4, 1/640 och ISO 1600
Fotosidan har fått möjlighet att prova Sonys nya vidvinkelzoomar FE 16-35/2,8 GM och FE 12-24/4 G samt den nya telezoomen FE 100-400/4,5-5,6 GM OSS. Tre imponerande objektiv som utökar Sonys sortiment i bägge ändar av brännviddsskalan.
Sony bjöd in oss att provköra deras två nya vidvinkelzoomar som presenterades nu i mitten av maj, FE 16-35 mm f/2,8 GM och FE 12-24 mm f/4 G. Men de hade även tagit med den nya FE 100-400 mm f/4,5-5,6 GM OSS som vi förstås också passade på att prova.
Alla exempelbilderna i artikeln med de nya objektiven är för övrigt tagna med nya toppmodellen Sony A9 som vi ju håller på och testar för fullt just nu. Man kan säga att alla fyra delarna, de tre objektiven och kameran, är tecken på att Sony menar allvar med sin satsning mot proffs och ambitiösa entusiaster. Men även priserna är på allvar, skulle du köpa en A9 och de här tre objektiven landar totalpriset på en bit över 125 000 kronor.
Sony FE 16-35 mm f/2,8 GM
Sonys europeiska produktchef för objektiv, Jazz Sidharh, presenterade nya FE 16-35/2,8 GM som "the missing link" i deras GM-serie. Eller mer exakt i den trio av proffszoomar som väldigt ofta utgör basen i yrkesfotografers utrustning: En vidvinkelzoom, en normalzoom, en kort telezoom, alla med f/2,8. Nu har Sony en komplett sådan trio: 16-35/2,8, 24-70/2,8 och 70-200/2,8.
Under presentationen betonade Jazz Sidharh att Sony arbetat mycket med samma prestandamål som i de övriga GM-objektiven: bra skärpa över hela bildytan vid maxbländaren, måttliga aberrationer samt en snygg och lugn oskärpeteckning. Objektivet är vädertätat så det tål damm eller fukt och frontlinsen är fluorbehandlad för att stöta bort vatten och smuts.
Det innehåller samma typ av avancerad optisk teknik som de övriga GM-objektiven, 2 stycken XA-element ("extremt asfäriska"), tre "vanliga" asfäriska linselement, två i högbrytande ED-glas, nanocoating och objektivet har dubbla fokusmotorer.
Rent praktiskt är nya FE 16-35/2,8 GM lite drygt 20 mm kortare och 200 gram lättare än FE 24-70 mm f/2,8 GM, men de är annars ganska lika i form och känsla när du har dem på kameran. Som i stort sett alla större objektiv till Sony E så har du en tvär ökning av diametern ungefär en centimeter ut från objektivbajonetten. Har du någorlunda stora händer kommer pek- och i synnerhet långfingret i kläm mellan den vassa kanten och greppet på A9 och och kamerorna i A7-serien.
Zoomringen känns lagom trög eller snarare lätt att rotera, du kan snabbt manövrera zoomen med fingertopparna vilket vi gillar. På vänster sidan har du en AF-omkopplare och en programmerbar tryckknapp. Motljusskyddet är kort, det är ju trots att en kraftig vidvinkel. Objektivet blir ett par centimeter längre när du zoomar till 16 mm.
Hanteringsmässigt är objektivet trevligt, det påminner mycket om Canons 16-35, där deras nya version dock är en aning kompaktare än Sonys. Om det är lika fantastiskt optiskt får vi avvakta att se till vi får ett skarpt testexemplar, men det ser onekligen lovande ut.
Skärpan är verkligen mycket bra redan vid f/2,8 och över en mycket stor del av bildytan. Oskärpeteckningen är mjuk och lugn, precis som utlovat. Motljusegenskaperna ser mycket bra ut, har du solen i bild tecknas den snyggt och med en aning av stjärnstrålar.
Vi lyckades provocera fram lite spökbilder, men de var svaga, enfärgade och i de flesta situationer får du inga alls. Det här imponerande och vi vet att bra motljusegenskaper är viktigt i en så här kraftig vidvinkel. Distorsionen märks knappt oavsett var du är i zoomomfånget. Vinjetteringen är mycket svag och stör knappt. Objektivet fokuserar snabbt, tyst och tveklöst, men här hjälpte det förstås till att vi testade på en A9.
Leveransstart skall bli i augusti och det rekommenderade priset är 27 500 kronor inklusive moms.
Sony FE 12-24 mm f/4 G
Om en 16-35 inte är vidvinkligt nog har Sony också introducerat FE 12-24 mm f/4 G. Förr var en proffsig 14 mm f/2,8 lite av ett obligatoriskt objektiv i proffsen väska. Men sedan Nikon för tio år sedan introducerade sin 14-24/2,8 har zoomarna tagit över även för extrema vidvinklar. Canon har ju numera sin ännu extremare 11-24 mm f/4 L, Sigma har sin 12-24 mm f/4 Art och nu har Sony alltså en egen motsvarighet.
Sony FE 12-24/4 är "bara" ett G-objektiv, inte GM, men det är ingen enkel konstruktion för det: Av de 17 linselementen i 13 grupper är fyra asfäriska, tre i ED-glas och ett i super-ED-glas. Jämför vi med de tidigare nämnda Canon- och Sigma-objektiven är Sony FE 12-24/4 ganska litet och behändigt, det är ett par centimeter kortare men väger framför allt måttliga 565 gram mot närmare 1,2 kilo hos de två andra.
Hanteringsmässigt kan vi upprepa det mesta från 16-35/2,8: lagom lätt zoomring, AF-omkopplare och en programmerbar tryckknapp på vänster sida och ett mycket kort motljusskydd. Men motljusskyddet är fast monterat och den välvda frontlinsen innebär att du inte kan använda vanliga skruvfilter.
Objektivet är skarpt, även om kant- och hörnprestanda inte riktigt är i klass med FE 16-35/2,8. Du får en synlig men på intet sätt upprörande tunnformig distorsion, i synnerhet vid 12 mm. Det finns vinjettering, men den är inte störande. Går du riktigt nära ett motiv och bländar upp ser du att oskärpeteckningen är lugn och snygg. Motljusegenskaperna ser bra ut, även om objektivet tycks ge lite mer spökbilder än FE 16-35/2,8.
Leveransstart skall bli i juli och det rekommenderade priset är 20 500 kronor inklusive moms.
Sony FE 100-400 mm f/4,5-5,6 GM OSS
Utöver det två nya vidvinkelobjektiven fick vi också chansen att känna på och ta lite testbilder med nya FE 100-400 mm f/4,5-5,6 GM OSS, det presenterades ju lite tidigare i våras samtidigt med A9.
Det här är ett hyfsat lätt objektiv, det väger ett och ett halvt hekto mindre än Canons och Nikons motsvarigheter. Yttermåtten är däremot ungefär desamma, Sony-objektivet är bara några millimeter större. Närgränsen är bra, strax under metern vilket ger riktigt trevlig förstoringsgrad. Den optiska konstruktionen har totalt 22 linselement i 16 grupper, varav två ED och ett super-ED. Objektivet är vädertätat och frontlinsen har smutsavstötande fluorbehandling. Till skillnad från övriga GM-objektiv har bländaren nio lameller, inte elva, men det spelar sannolikt inte så stor roll på längre brännvidder.
Stativfoten känns riktigt stadig och är löstagbar. Motljusskyddet är överraskande kort och kompakt. På objektivets vänstra sida har du fyra reglage, en AF-omkopplare, en fokusområdesbegränsare, en av-/påknapp för stabilisering och en där du väljer mellan de två stabiliseringslägena. Du har dessutom en ring för att styra trögheten i zoomningen, som då dessutom fungerar som zoomlås. Det här är en bra lösning, du kan få så lätt, eller så trög zoomning du vill ha. Framtill på objektivet har du programmerbara knapp upptill, till vänster och undertill.
Zoomringen har lagom utväxling, det går snabbt att zooma in på ett motiv. Fokus med A9 är blixtsnabb, och skärpan ser mycket lovande ut redan vid maxbländaren. Oskärpeteckningen ser bra ut, men du får inte riktigt lika snygga högdagercirklar som med de övriga GM-objektiven.
Det här är och känns som ett logiskt objektiv ihop med en A9. Med den kamerans prestanda är det lockande att fotografera allt från idrott till fåglar och då vill du gärna ha lite räckvidd. Enligt Sony skall objektivet även fungera bra med Sonys 1,4x och 2x telekonvertrar, något vi inte fick chansen att testa nu.
Leveransstart skall bli i juli och det rekommenderade priset är 29 000 kronor inklusive moms.
Exempelbilder
Klicka på bilderna för att se dem med full skärpa.
Närbilder med sammanhang. Med en 16-35/2,8 kan du ta närbilder av ett motiv och få med dess miljö. Tack vare den stora maxbländare dessutom med lite snygg oskärpa som lyfter fram motivet. I en sådan här bild med linjer nära bildkanterna är det skönt att distorsionen är så svag. Plus att skärpan i fokusplanet på f/2,8 är mycket bra. Bilddata: Sony A9 + FE 16-35 vid 16 mm, f/2,8, 1/100 och ISO 1600
Bra skärpa och detaljteckning. FE 16-35 mm f/2,8 GM ger bra skärpa redan vid maxbländaren, här kan du se en hel bild och ett utsnitt. Skärpan är förstås som bäst i mitten, men håller sig bra långt ut åt kanterna.
Bilddata: Sony A9 + FE 16-35 vid 16 mm, f/2,8, 1/40 och ISO 100
Bra i motljus. Här provade vi flera lite olika vinklar med solen som skiner rakt in i objektivet genom grenverket. Det här är ungefär så mycket spökbilder vi kunde få fram, som synes inte mycket alls och med ganska dämpade färger så de stör minimalt. Justerar du bara vinkeln en aning kan du ofta få motljusbilder nästan helt utan spökbilder.
Bilddata: Sony A9 + FE 16-35 vid 35 mm, f/2,8, 1/500 och ISO 100
Fånga situationer. När du går omkring bland människor i synnerhet där det är lite trängsel är det tacksamt med en kraftig vidvinkel för att fånga situationer. Baksidan med så här kraftig vinkel är att man bör vara noga med hur man vinklar kameran, annars får man lätt, som här, lite fula lutande linjer i bakgrunden.
Bilddata: Sony A9 + FE 12-24 vid 16 mm, f/4, 1/40 och ISO 1600
Bakgrundsoskärpa även vid f/4. Vill du sätta ett motiv i sitt sammanhang är det kul med vidvinklar. Trots den måttliga maxbländaren på f/4 blir bakgrunden lite oskarp när du går tillräckligt nära motivet. Tack vare närgränsen på strax under 30 centimeter kan du gå hyfsat nära. I den här bilden är avståndet till motivet ungefär en meter.
Bilddata: Sony A9 + FE 12-24 vid 12 mm, f/4, 1/320 och ISO 100
Viss distorsion. 12-24/4 har lite tunnformig distorsion, i synnerhet i den korta änden. Men för att vara en extrem vidvinkelzoom är den ändå måttlig. Vill du ha nära distorsionsfria bilder vid så här extrema bildvinklar är det fasta objektiv som gäller.
Bilddata: Sony A9 + FE 12-24 vid 12 mm, f/4, 1/50 och ISO 640
Smart zoombroms. FE 100-400 har inte en traditionell zoomspärr för att förhindra självzoomning när du bär objektivet, utan den lösning Canon började med för många år sedan: en slirbroms där du kan välja hur trög zoomringen skall vara.
Oskärpeteckning. FE 100-400 har en bra men inte fantastisk oskärpeteckning. Du får en överlag lugn oskärpa, men där högdagercirklar lätt får lite av en ring i ytterkant, plus att du ibland får lite citronformade oskärpecirklar. Men här skiljer sig inte FE 100-400 så mycket från många liknande objektiv från andra tillverkare.
Bilddata: Sony A9 + FE 100-400 vid 339 mm, f/5,6, 1/2000 och ISO 1600
Bra skärpa vid 400 mm. En svart fågel, genom ett grenverk, i motljus är inget snällt motiv, men FE 100-400 ger trots detta riktigt bra skärpa vid maxbländaren och 400 mm. Du kan trots allt tydligt se detaljer i fågels fjäderdräkt, i dess näbb och fötter och inte minst spindelnätstråden i staketet.
Bilddata: Sony A9 + FE 100-400 vid 400 mm, f/5,6, 1/1600 och ISO 1600
8 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det är visserligen en högst ungefärlig uppskattning, men kameror är kanske inte så extremt mycket dyrare nu än förr.
Sett till realinkomst, alltså "hur mycket av min månadslön kostar en pryl" är varken kameror eller objektiv så mycket dyrare idag än de var för 20-30 år sedan, eller längre tillbaka. Om något, sannolikt billigare. Framför allt får vi avsevärt mer prestanda för pengarna idag :)
Däremot hade vi - i synnerhet under början av 2000-talet - en ganska lång följd av år där de nominella priserna (mätt i kronor/euro/dollar) låg ganska stilla vilket gjorde att kameraprylar gradvis - mätt i reala priser faktiskt gradvis blev allt billigare. Vilket var logiskt eftersom volymerna stadigt ökade ännu mer, och ingen ville riskera marknadsandelar genom att vara den som höjde priserna.
Men som alla vet, sedan några år har volymerna istället sjunkit ganska kraftigt och tillverkarna har sett sig tvingade att höja priserna en hel del. Men sett på lång sikt - som du gjorde - handlar det nog mest om en korrigering tillbaka till liknande prisnivåer som förr, som fungerar bättre med lägre volymer.
Allmänt sett har vi nog ofta en tendens att inte titta så långt tillbaka när vi klagar över hur dåligt något har blivit, utan jämför hellre med en ganska kort tidsperiod bakåt.
A9 är ju på många sätt samma design som A7-serien, om än med uppgraderat inre :-)
Batteriprestanda är verkligen drastiskt mycket bättre än tidigare. Exakt hur mycket bättre håller vi fortfarande på och utforskar, men skillnaden är mycket stor.
Men de är mycket väl medvetna om att en del andra är kritiska till det valet. Jag vet att många journalister och jag gissar att en del av de fotografer Sony regelbundet ställer frågor till (som deras ambassadörer) har påpekat den saken i flera år nu :-)
Vet att många är nyfikna på den.