I och för sig en trevlig teknisk beskrivning om hur man räknar fram alternativt ritar fram det gyllene snittet. Saknar dock en förklaring till hur detta skall användas praktiskt i bildskapande. Denna artikel känns som ett hafsverk jämfört med de andra två artiklarna som var bra.

/Maverick

Hej Fredrik och Kent. Hur man använder gyllene snittet i sitt bildskapande är upp till var och en. Man kan ha i bakhuvudet att en bra placering av ett bildelement man vill ska vara betydelsebärande, utan att för den skull dominera är i gyllene snittet. Bäst tycker jag det är att lära sig var det gyllene snittet hamnar i olika format och sedan glömma det. Det finns där ändå när man börjar fundera över placeringen av bildelementen...

Genom att lösa en enkel ekvation fås rötterna ½ x ( roten_ur(5) +- 1 ) eller avrundat 0.618 resp 1.618

Teoretiskt säkert helt korrekt men väldigt luddigt och opedagokiskt förklarat. Bättre anknytning till praktiken med några exempel hade nog förtydligat det hela.

Jag fattar vad som står, men jag har ingen aning om hur det skulle kunna hjälpa mig... Är det till för att placera motiv eller vad är det frågan om?

Kan någon visa mig några bilder där man har tagit hjälp av det gyllenesnittet.

När man börjar kolla runt lite blir man förvånad över hur mycket som är uppbyggt enligt gyllene snittet. Formatet på mitt VISA-kort, Coca Cola-märket på flaskan är placerad enligt GS och så vidare och så vidare.

Mycket intressant, redan de gamla grekerna var mästare på detta...
Panthenon eller vad det nu heter är byggd efter principen ovan, det var oerhört intressant, de har byggt kolossen runt och vint, har för mig att det kallas optisk synvilla, dvs en betraktare på en viss punkt ska kunna se det optimala panthenon.
Fast när man synar byggnaden närmare ser man att inget är rakt...
Alla hus runt om är placerad noggrant för att upphöja bilden av panthenon.
Detta visades i Discovery för inte så länge sedan...

Läs mer om bild på www.skenbild.se

Varför inte bara konstatera att sträckorna som delats upp enligt gyllene snittet blir 0,618 och 0,382 om utgångssträckan är en enhetssträcka med längden 1, dessa tal kan sedan apliceras på allehanda figurer och sträckor.
Skulle önska ett mer praktiskt inriktad artikel.

"AGCF är nu en gyllene rektangel." AGCF blir ingen rektangel.
AGFC är en gyllene rektangel.
Förresten vad då gyllene?

ABCD är ingen kvadrat. ABDC är en kvadrat.

Gyllene snittet är minst sagt intressant, det är dock lite synd att jag aldrig lyckas förstå helt vad det är.

Dela en sträcka i tre lika delar. Det Gyllene snittet ligger då ungefär vid delningen av sträckan i förhållandet ett till två.
Ändå bättre är att dela sträckan i fem lika delar. Då ligger det Gyllene snittet nära delningen av sträckan i förhållandet två till tre.
Andra delningar är:3:5, 5:8. 8:13, 13:21 osv.
Det är Fibonaccis talserie 1/2, 2/3, 3/5, 5/8, 8/13, 8/21.. som konvergerar mot det Gyllene snittet

Det var det mattematiska, och vad skulle det vara till? ;-)

Som många andra skulle jag vilja ha detta beskrivet mer praktiskt. I övrigt bra beskrivet.

Gyllne snittet

Matematik är ett språk.
Pytagoras, och kanske framför allt Euklides, beskrev hur olika proportioner förhöll sig. Bokstavligt handlar det om hur man delar en linje av en viss längd på det mest harmoniska vis som går... Frågan är om det gyllene snittet är verklighet eller inte... men de lyckades skapa en matematisk dikt som har fascinerat eftervärlden. Så enkel, så exakt, så expanderbar. Dikten beskriver vår omvärld med precis den exakthet, eller brist där av, som gör att man undrar om det är sant eller inte... Förnära för att vara lögn. Lite för avvikande för att vara absolut sanning. Tveklöst matematisk vacker prosa.
Pytagoras och Euklides efterföljare har utvecklat teorin in absurdum... Det har tidvis till och med varit ett gudomligt teorem! (För att kontra Skenbild:s lallande om ”ramverk”. Skenbild hade bränts på bål under medeltiden... ;0))!

Även om gyllene snittet kan tillämpas på oändligt olika sätt, så har man som fotograf lättast att tillämpa Fibonaccis teorier. 3:je dels regeln kommer från Fibonaccis.
2/1=2
3/2=1,5 Tredjedelsregeln
5/3=1,6667
8/5=1,60
13/8=1,625
(13+8)/13=21/13=1,615
.
.
233/144=1,618
.
.


Ju längre man fortsätter i talserien, ju närmare kommer man det gyllene förhållandet φ

φ=(1+√5)/2=1,61803398874989484820...

vilket är ett irrationellt tal... (Decimalerna fortsätter i oändlighet utan mönster...) och egentligen går det inte att beskriva exakt med rationella tal. Fibonaccis talserie kommer dock mycket nära!

Här följer en figur som illustrerar tillämpningen Fibonaccis delningar på en bild med 4:3 förhållande, fortfarande det vanligast förekommande vad gäller stillbildskameror.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1889705&target=_blank
Det går dock lika bra att tillämpa på vilka format som helst... 16:9 (HD-TV), 16:10 (Numer vanligare än 4:3 till datorer), 3:2 (standard fotopapper), (1+√2):2 (Standardpapper som A4 etc)
och utan att förminska betydelsen av alla de tusen format som förekommer, (1+√5):2 (Gyllene rektangeln).

Fibonaccis delningsregler är dock en grov förenkling av gyllne snittet, vilken även beskriver objekts uppbyggnad eller interna förhållanden. Av linjer bygger man rektanglar, vilka vidare beskriver spiraler. Gyllene snittet tillämpas även med vinklar, stjärnor (pentagram). Just som fotograf har man kanske lite svårt styra över hur objekten på bilden är uppbyggda, såvida man inte komponerar objekt efter ett visst mönster då, eller finner ett befintligt mönster att föreviga. Fibonaccis delningsregler anses dock särdeles effektiva då man beskär en bild, om man vill uppnå harmoni i en bild... Det som händer, eller blickfånget, ska vara i bildens gyllene snitt, ett av de fyra möjliga skärningspunkter delningsreglerna anger...
Lite länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_snittet
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Vector_Video_Standards2.svg
http://en.wikipedia.org/wiki/Paper_size