Wolleyboll i Norsjö

Vi som får anledning att se och känna den positiva atmosfären i Norsjö Wolleyboll klubb. Tycker att vi är på rätt ställe,det är ju klart när dom vinner match efter match är det alltid kul att vara med. Tjejerna spelar mycket bra och tillhör ett av de bästa i superettan. Publiken brukar vara 200-250 så då är läktaran fulla.

Som fotograf blir man väl omhändertagen med kaffe och kakor och samtidigt trevliga kolegor från Norsjö. Jag plåtar lite för Norran tidningen med älgen på och lägger upp ett litet bildspel.

Jag väntar på snön jag vill att naturen skall få vila

Jag väntar på att snön skall täcka naturen och att det är så naturen själv vill att det skall bli. Myrar och grästäkta lägdor vill få ro och förbereda sig för våren. Jag kan ändå tycka om att vara ute i naturen på promenader. Skidorna  ligger vallade för  den  första skidturen i garaget, snödäcken på bilen sattes på idag,imorgon är en annan viktig dag Sunanå damer spelar för sin väg upp till allsvenskan på Norrvalla Skellefteå Jag försöker ta mig dit

Det talas om ensamhet

Det finns naturligtvis flera former av ensamhet. Jag kan tycka att det är skönt att att vara ensam ibland då jag själv får välja. På havet kan det kännas ensamt och jag har mött många ensamseglare  som tycker att det är bättre att segla ensam än att riskera att bli oense. En annan ensamhet är att vandra omkring i skog och mark för sig själv och med sina egna tankar, också vald ensamhet. Fotografiskt ser jag motiven annorlunda utan sällskap. jag kan bli riktigt störd  nästan " snäsig" av att någon talar till mig på en fotbollsmatch till exempel.

Därtill kommer skapande av motiv som känns mer fullständigt än med någon som kommenterar mitt fotograferande. Sedan finns den ensamhet som ej är vald, då kanske saknaden är så påtaglig att fotografin blir lidande,eller att som många duktiga fotografer ,utvecklar en form för sitt exponerande. Ensamheten har många ansikten Mitt i en storstad blir man oftast ensam ,medan i en liten by anstränger sig för att känna alla. På våra seglingar i nästan  i 30 år har det visat sig att vi odlat en alldeles egen ensamhet. Den bygger på tre viktiga  ting . att få vara ensam när man själv vill, att respektera varandras ensamhet och att vara öppen med sin ensamhet. Nu talar jag bara för ensamhet som vi själva valt. Jag tror det är svårare med icke vald ensamhet . Första bilden är ensamhet på havet eller till och med på en stilla kanal i Frankrike

Malå och Div fyra

Intresset för fotboll i Sverige är stort. Vart man än hamnar eller bosätter sig finns ett idrottsintresse. Ibland är fotbolls matcherna helt enkelt tråkiga även för oss som på något vis gillar tempot och energin i fotbollen. Matcherna kan innebära så mycket av  känslor som man kanske inte frigör på annat sätt. Spontaniteten eller glädjen eller också besvikelsen över en förlorad boll eller match är många gånger den behållning man får. Vilken Div man spelar i har ingen betydelse det finns där hos spelarna Ingen vill förlora alla vill vinna sina matcher men det är ju omöjligt, även om en del lag har ovanligt många segermatcher bakom sig. Jag tänker på Dammatcher som Sunnanå och Sirius eller Sirius herr.

Här i Malå spelar man i div 4 och är ganska nöjd med det. Man skulle om så vore inte kunna gå upp i 3 an.Där var man ifjol men ekonomin sätter den gränsen. Stundtals spelar man en riktigt bra fotboll och flera av spelarna skulle säkert platsa i ett div 2 lag .   Lite om fotboll i Norr/bert

Känsla och Kultur.

Just nu har jag en fotokurs och vi försöker hitta liknelser för att beskriva känslor  som till exepel i Musik och dans. Att förmedla en känsla och uttryck i bild hämtade från andra upplevelser. Dans kan ett av dessa. Musik kan hjälpa oss att bli bättre fotografer. Fantasier när man som jag såg Flamencodans härom dagen jag försökte vara lite konstärlig i mitt bildskapande. Det är klart att känslan man själv har finns i mitt bildskapande. Vi talade om utrustning och vilka kameror Man MÅSTE ha. Jag visade Lenas Bilder ifrån London tagna med biltelefonen och efter lektionen var vi alla överrens om att utrustningen vi hade var tillräcklig. Det är fotografen som avgör hur det skall bli.

Jag besvistade en föreställning där jag måste tillstå att det var länge sedan jag kände sådan åtrå till  kvinnnan som när La Chocolate dansade. Hon fick oss alla att stöna av förtjusning och somliga vibrerade i sina stolar. Inte vet jag vad som sedan inträffade i den sammetslena sommarnatten men en stark upplevelse var det utan tvekan.

Det var dom första bilderna jag tog för tidningen Bulletinen sedan jag kom hit till Spanien och dom innehåller både känsla och närvaro det kan jag lova. Förresten, ni som finns i Uppland kan se ett reportage i Uppsalatidningen denna vecka den är gratis. Det handlar också om dans men på Östersjön.Imorgon blir det fotboll igen./bert