Behovsframkallande.

Bilden är bara till för att illustrera behovet. Två relativt kända konstnärer träffas till vänster Olof Hellström skulptör och målare till höger Lars J:son Nutti. En märklig stämmning innfinner sig när konstnärer möts. Båda trots sina  framgångar i livet mäter sig med varandra. Erfarenheter som kanske kan kännas som belastningar i vissa sammanhang kommer till uttryck, frågor och svar är vänliga ytliga. Men vad dom önskar trots sina erfarenheter är Vad tycker du om min konst eller tycker du om min konst. Olle som jag känner sedan många år har fyllt 85 men är mycket nogrann när det gäller hur han kan synas i press och i offentligheten. Lasse en abstrakt målare från Porjus och Same utrycker sig med mycket färg och inom ett Samiskt område som kan vara ganska svårt att förstå. Båda har tidvis vistas i Paris.

Båda konstnärerna vill återge sina tankar i sin konstform och har lyckats bra med det. Vad jag vill säga är att som konstnär är egensinnet otroligt viktigt, man kan säkert påstå att det är en förutsättning. Egoism är troligen en egenskap som  är ett måste i dessa kretsar. Man kan säkert likna det med en idrottsprestation.

Fotografer har inte sällan samma egenskaper, ofta slutna armbågstarka och inte särskilt sociala, sällan framgångsrika.

Vad beror nu detta på. Kanske besitter vi en kreativ ådra och tål inte att bli störda i vårt tankearbete. Det finns säkert många skäl till varför men det är ändå ibland irreterande hur svårt det är att umgås med en fotograf.

"fotografin uppfanns i ett behov av att återge det vi ser omkring oss. Den skapas av ljus, optik och teknik och av människor som betraktar och låter sig betraktas.

Fotografin är närvarande och bilden tycks frysa ett ögonblickav verklighet.

Till skillnad från de ovan nämnda konstnärerna Men en sak har vi gemensamt  vi har samma behov av att synas/bert